Sammanfattning Denna uppsats behandlar ämnet hållbar turism, med hotellkedjan Scandics hållbarhetsarbete i fokus. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om detta arbete marknadsförs samt hur kunderna uppfattar arbetet. Studien har genomförts i Karlstad och har därför fokuserats på de tre Scandic hotellen. Jag har studerat litteratur för att få en inblick i ämnet hållbar turism samt marknadsföring. En kvalitativ metod har använts genom att jag genomfört intervjuer med representanter för Scandics tre hotell i Karlstad. Jag har intervjuat hotellchefen för Scandic Klarälven samt Scandic Winn, Driftansvarige för Scandic City samt miljöansvarige för de tre hotellen.

Läraren står inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i användningen av läromedel idag. Vilka läromedel som väljs i undervisningen beror på olika ramfaktorer såsom elevgruppen, deras prestationsförmåga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.I vår studie presenteras hur en lärare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras åsikter är kring läromedlen. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med denna lärare och dessa elever.Vårt syfte är att belysa hur elever och lärare upplever undervisning i engelska i årskurs 9 med fokus på val, användning och utvärdering av läromedel.Resultatet visar att eleverna efterfrågar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de läromedel som används. Eleverna har trots detta en positiv inställning till de läromedel som används samt till engelskundervisning och de ser fördelar med färdigheter i ämnet. Betydelsen av engelska språket för kommunikation med omvärlden anses viktig.

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus på uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlings¬utrym¬me socialsekreterarna har. Våra frågeställningar är: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrån och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de själva har möjlighet att påverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna någon motsättning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjänstens Individ- och familje¬omsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mål samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord.

Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör.

Högre driftskostnader och lägre avräkningspris på mjölk har gjort att lönsamheten inom svensk mjölkproduktion har sjunkit. Genom grovfoder, exempelvis ensilage, får mjölkkorna den största delen av sitt dagliga näringsbehov. För att korna ska hålla en hög produktivitet måste grovfodret ha rätt kvalitet. Detta kräver att grovfodret skördas vid optimal tidpunkt vilket i sin tur ställer krav på maskiner med lämplig kapacitet. Av mjölkproducenternas produktionskostnad utgör maskinkostnader en hög andel.

Den här uppsatsen kommer undersöka huruvida det finns prioriteringar som inte överensstämmer med styrdokument, politiska ställningstaganden eller uttalade mål för verksamheten i statligt styrda Vattenfall. Detta kommer genomföras med hjälp av Foucaults diskursanalytiska ramverk som genom en kvalitativ analys ser närmare på hur det offentliga bolagets organisation kan påverkas av de överliggande politiska diskurserna gällande miljö och ekonomi. Detta för att se hur dessa övergripande mål utvecklar sig i organisationen och huruvida organisationens inriktning stämmer överens med aktuell politik.Analysen kommer i sin tur visa på att otydligheter de övergripande diskurserna emellan kan bidra till motsägelsefulla och inkonsistenta prioriteringar inom organisationen, där tolkningsfrihet leder till att ekonomiska faktorer prioriteras framför miljönytta..

Syftet med detta examensarbete är att göra en investeringsbedömning av en anläggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel åt lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. Utgångspunkt är det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel på gårdsnivå som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgår från att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion är ett värdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har därför på uppdrag från Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning så granskas investeringen både ur ett ekonomisk och miljömässigt perspektiv. Den ekonomiska analysen består av en investeringskalkyl för två olika amorteringstider där teorier för nuvärdesanalys tillämpas.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lindrigt utvecklingsstördas föräldraförmåga och vilka stöd- och hjälpinsatser samhället har att erbjuda dessa föräldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att föräldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda föräldrar kan innebära svårigheter att tillfredsställa barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator på vuxenhabiliteringen samt två socionomer på en öppenvårdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda föräldrar på olika sätt brister i sin föräldraförmåga. Detta innebär att det krävs kontinuerliga stöd- och hjälpinsatser från samhället. För att följa normaliseringsprincipen krävs det att samhället också ställer upp med ekonomiska resurser..

Prognostisering av makroekonomiska variabler är betydelsefullt för många individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig på våra framtida förväntningar om variablerna och kommer ständigt att vara förknippade med osäkerhet eftersom framtiden obönhörligen är oviss. För att underlätta beslutsfattande är det därmed nödvändigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som är så tillförlitliga och rättvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna är de som visar framtida inflationsförväntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen påverkar hur Riksbanken sätter styrräntan. Inflationsnivån och förväntningar på denna är något som påverkar såväl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen långivare- låntagare.Syftet med uppsatsen är att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbättras dels genom att använda ett mått på BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillämpa en metod för interceptjustering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lindrigt utvecklingsstördas föräldraförmåga och vilka stöd- och hjälpinsatser samhället har att erbjuda dessa föräldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att föräldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda föräldrar kan innebära svårigheter att tillfredsställa barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator på vuxenhabiliteringen samt två socionomer på en öppenvårdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda föräldrar på olika sätt brister i sin föräldraförmåga. Detta innebär att det krävs kontinuerliga stöd- och hjälpinsatser från samhället. För att följa normaliseringsprincipen krävs det att samhället också ställer upp med ekonomiska resurser..

Ett hållbart byggande har de senaste åren blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav på byggnadens energianvändning vilket bl a förutsätter en god lufttäthet. De hårdare ekonomiska kraven har även lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning är att kunna kombinera en lufttät byggnad med en hög prefabriceringsgrad.