Sökresultat:
4319 Uppsatser om Ekonomiska mćl - Sida 34 av 288
Utredning av ekonomiska och tekniska förutsÀttningar för vÀrmelagring i GÀvles bergrum
I GÀvle finns det ett vÀl uppbyggt fjÀrrvÀrmenÀt som mestadels förses med vÀrme frÄn ett biokraftvÀrmeverk och spillvÀrme frÄn en pappersfabrik. Under sommaren finns det ett överskott av spillvÀrme med följden att biokraftvÀrmeverket inte Àr i drift under denna period. Det finns gamla beredskapslager för olja utsprÀngda runt GÀvles kust. För att kunna utnyttja GÀvles produktionsanlÀggningar bÀttre Àr det dÀrför av intresse att undersöka möjligheten att konvertera de gamla oljelager till vÀrmelager. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att utreda de ekonomiska och tekniska förutsÀttningarna för vÀrmelagring i bergrum samt att presentera förslag pÄ hur detta skulle kunna genomföras.
Informationshantering och kunskapsöverföring mellan svenska och kinesiska företag : ~ En fÀltundersökning i Kina.
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att se hur kunskap överförs och information hanteras frÄn svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men Àven att se vilka problem som kan uppstÄ nÀr dessa processer genomförs. Författarna vill Àven utreda vilken informationshantering som Àr mest effektiv samt om det uppstÄr nÄgra problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmÀnna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land Àr de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag vÀljer att investera i varierar. De tio senaste Ären har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag Àr Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. NÀr utlÀndska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utlÀndska företagen men innebÀr Àven en utmaning.
Etablering av svenska företag i Förenade Arabemiraten : En multipel fallstudie
Uppsatsen behandlar Àmnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer pÄ sex svenska företag som Àr etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan anvÀnda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gÄtt till vÀga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jÀmföra de olika tillvÀgagÄngssÀtten med teorier kopplade till utlandsetablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen vÀrld dÀr allt fler företag vÀljer att expandera utanför det egna landets grÀnser. Förenade Arabemiraten har i nulÀget en av vÀrldens snabbast vÀxande ekonomier samt en stor efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter. Sverige tillhör de lÀnder i Europa som har flest multinationella företag rÀknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten Àr företagens strÀvan efter geografisk nÀrhet till kunderna, den höga tillvÀxten i landet samt landets höga efterfrÄgan av vÀsterlÀndska produkter och vÀsterlÀndskt tÀnkande.Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.
Derivatplaceringars inverkan pÄ avkastning och risk, en studie av Sveriges fyra storbankers fondbolag
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida de bankers fondbolag vilka anvÀnt sig av derivatinstrument som komplement till traditionella placeringar har presterat bÀttre i termer av avkastning och risk Àn de bolag som inte anvÀnt derivatinstrument. Resultatet kommer sedan att sÀttas i relation till de resultat som tidigare studier inom omrÄdet presenterat Metod: Vi har arbetat utifrÄn en kvantitativ ansats, dÀr vi anvÀnt oss av sekundÀrdata. Vi har erhÄllit data frÄn Morningstar, OMX och Oslobörsen. Den data vi samlat in har bearbetats med hjÀlp av ett antal statistiska och ekonomiska mÄtt och modeller för att uppfylla vÄrt syfte. Teoretiska perspektiv: VÄr teori behandlar de olika fondklasser och derivat som ingÄr i studien.
Offentlig service pĂ„ entreprenad- exemplet NibblegĂ„rden och Ărtan
Denna uppsats behandlar utkontrakteringar i offentlig sektor och som praktikfall har utkontrakteringen av Ă€ldreboendena NibblegĂ„rden och Ărtan i Lunds kommun valts. SjĂ€lva syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en uppfattning om vilka effekter som uppkommer vid utkontrakteringar. I uppsatsen diskuteras Ă€ven vad som bör beaktas vid utkontrakteringsbeslut (eller Ă„tertagande av utkontrakterad verksamhet). Den innehĂ„ller ocksĂ„ en analys av hur kontrakt mellan det offentliga och privata aktörer Ă€r utformade och hur utformningen stĂ€mmer överens med den ekonomiska litteraturen. Studien har visat pĂ„ att det finns vissa skillnader finns mellan teori och empiri vad gĂ€ller kontrakts utformning.
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Reformer av familjepolitiken - förvÀntade effekter pÄ tidsallokering och jÀmstÀlldhet
Kvinnors och mÀns relativa vilkor pÄ arbetsmarknaden Àr intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushÄllet. Denna fördelning kan pÄverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige stÄr nu inför en familjepolitisk reform, bestÄende av ett vÄrdnadsbidrag, en jÀmstÀlldhetsbonus och ett skatteavdrag för hushÄllsnÀra tjÀnster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förvÀntade effekter pÄ tidsallokeringen inom hushÄllet och hur dessa effekter kan förvÀntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushÄllsmodell utformad av Blau et al.
Stormskadornas ekonomiska konsekvenser : hur ser försÀkringsersÀttningsnivÄerna ut inom familjeskogsbruket?
Stormskador pÄ skogen Àr nÄgot som alla generationers skogsÀgare utsÀtts för och kommer att utsÀttas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar vÀrderingsmetoder i skogsskadeförsÀkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försÀkringstjÀnstemÀnsamt tvÄ skogliga tjÀnstemÀn. FrÄgeguiden bestod av flera frÄgestÀllningar kringskogsförsÀkringens uppbyggnad och funktion. BerÀkningarna av ersÀttningsnivÄerna baseraspÄ sex gran- och tallbestÄnd i Götaland. BestÄnden har hög, medel och lÄg bonitet vilka utsÀttsför skada pÄ sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förÀndringar i den skogligaplaneringen bÄde pÄ kort, och lÄng sikt för skogsÀgaren. UtifrÄn deras vÀrderingar fÄr skogsÀgarenen ersÀttning som skall tÀcka delar av skogsÀgarens förluster.
En studie om bostadsrÀttsföreningars ekonomiska utveckling vid vÄningstakpÄbyggnad
StorstÀderna vÀxer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga pÄ ifall man inte vill offra naturomrÄden. En lösning Àr att bygga pÄ höjden, det vill sÀga öka antalet vÄningar. Det Àr vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrÀttsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhÀllet en tjÀnst och Àr med och mÀttar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla Àr hur ekonomin i olika föreningar Àndras i samband med takpÄbyggnad med en eller flera vÄningar och hur detta skiljer sig utifrÄn olika tekniska lösningar. Syftet Àr att utifrÄn detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som övervÀger att göra en sÄdan ombyggnation. De metoder vi kommer anvÀnda Àr granskning av dokumentation och handlingar frÄn olika föreningar som har genomgÄtt en takpÄbyggnad av en eller flera vÄningar.
Brucellos : förekomst och bekÀmpning inom EU
Brucellos Àr en zoonos med stor samhÀllspÄverkan sÄvÀl ekonomiskt som socialt. Infektionen kan drabba majoriten av vÀrldens dÀggdjur och orsakar reproduktionsstörningar hos vÀrddjuren medan de humana fallen karakteriseras av undulerande feber. Alla aborter i sen drÀktighet skall betraktas som misstÀnkta fall av brucellos. Europeiska Unionen (EU) vill bekÀmpa sjukdomen helt och inriktar sig frÀmst pÄ Brucella abortus och Brucella melitensis men Àven till viss del Brucella suis dÄ dessa anses höra samman med sÄvÀl de humana fallen som de största ekonomiska förlusterna. EU motiverar sina medlemslÀnder med finansiella bidrag till de nationella bekÀmpningsprogrammen.
Utbudet av skogsbrÀnslen pÄ medellÄng sikt
De senaste tvÄ decennierna har uppvisat ett kraftigt ökat intresse för skogsrÄvaran som energikÀlla i Sverige. En fortsatt stark tillvÀxt av skogsbrÀnslen anses Àven utgöra en förutsÀttning för att uppnÄ existerande miljöpolitiska mÄl. Denna uppsats undersöker det ekonomiska utbudet av skogsbrÀnslen frÄn den svenska skogsindustrin pÄ medellÄng sikt. Detta utförs genom en modell som estimerar marginalkostnadskurvor för ett antal olika skogsbrÀnslen. Vidare analyseras modellen i syfte att utröna eventuella möjligheter till förbÀttring av densamma..
VÀxelkursexponering ? En studie av svenska företags medvetenhet om och hantering av sin vÀxelkursexponering
VÄrt syfte Àr att genom en enkÀtstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska vÀrdet mot vÀxelkursrisk. Vi vill ocksÄ utreda huruvida de hanterar sin exponering mot vÀxelkursdepreciering och -appreciering pÄ ett sÀtt sÄ att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtstudie pÄ svenska noterade och onoterade företag. Metoden har dÀrför i huvudsak kvalitativ karaktÀr, men har Àven kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen Àr av deskriptiv natur, dÄ den frÀmst syftar till att kartlÀgga svenska företags medvetenhet om sin vÀxelkursexponering.
Robotsvetsning av detaljer pÄ lösplÄt
Examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ BAE Systems HĂ€gglunds som Ă€r lokaliserat i Ărnsköldsvik. Förstudien behandlar en nyinvestering av en robotcell som ska svetsa fast detaljer pĂ„ plĂ„tar. Idag svetsas detaljerna pĂ„ plĂ„tarna med en manuell svetsoperation. Det Ă€r tĂ€nkt att investeringen ska genomföras under semestern 2007 om en tillfredstĂ€llande lösning hittas. Investeringen i robotcellen Ă€r ett nödvĂ€ndigt steg för att behĂ„lla produktionen inom företaget till lĂ€gsta möjliga kostnad.
Entreprenörens riskhantering i general- och totalentreprenader
Riskhantering i byggbranschen Àr ett sÀtt att identifiera, belysa och
hantera risker som kan uppstÄ i ett byggprojekt. Det Àr en del i arbetet
mot en god projektekonomi. Ett sÀtt att styra risker, förebygga skador och
ekonomiska förluster, men Àven ett sÀtt att ta tillvara pÄ möjligheter.
General- och totalentreprenader Àr tvÄ vanliga entreprenadformer i Sverige
idag. Entreprenadformen pÄverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i
ett projekt, dÀr entreprenören har ett större Ätagande och en större
riskexponering i en totalentreprenad jÀmfört med i en generalentreprenad.
Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering
mellan de tvÄ entreprenadformerna.
Entreprenörens riskhantering i general- och
totalentreprenader
Riskhantering i byggbranschen Àr ett sÀtt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstÄ i ett byggprojekt. Det Àr en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sÀtt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men Àven ett sÀtt att ta tillvara pÄ möjligheter. General- och totalentreprenader Àr tvÄ vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen pÄverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, dÀr entreprenören har ett större Ätagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jÀmfört med i en generalentreprenad.