Uppsatsen behandlar ämnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer på sex svenska företag som är etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan använda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gått till väga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jämföra de olika tillvägagångssätten med teorier kopplade till utlandsetablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen värld där allt fler företag väljer att expandera utanför det egna landets gränser. Förenade Arabemiraten har i nuläget en av världens snabbast växande ekonomier samt en stor efterfrågan av västerländska produkter. Sverige tillhör de länder i Europa som har flest multinationella företag räknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten är företagens strävan efter geografisk närhet till kunderna, den höga tillväxten i landet samt landets höga efterfrågan av västerländska produkter och västerländskt tänkande.Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida de bankers fondbolag vilka använt sig av derivatinstrument som komplement till traditionella placeringar har presterat bättre i termer av avkastning och risk än de bolag som inte använt derivatinstrument. Resultatet kommer sedan att sättas i relation till de resultat som tidigare studier inom området presenterat Metod: Vi har arbetat utifrån en kvantitativ ansats, där vi använt oss av sekundärdata. Vi har erhållit data från Morningstar, OMX och Oslobörsen. Den data vi samlat in har bearbetats med hjälp av ett antal statistiska och ekonomiska mått och modeller för att uppfylla vårt syfte. Teoretiska perspektiv: Vår teori behandlar de olika fondklasser och derivat som ingår i studien.

Denna uppsats behandlar utkontrakteringar i offentlig sektor och som praktikfall har utkontrakteringen av äldreboendena Nibblegården och Ärtan i Lunds kommun valts. Själva syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om vilka effekter som uppkommer vid utkontrakteringar. I uppsatsen diskuteras även vad som bör beaktas vid utkontrakteringsbeslut (eller återtagande av utkontrakterad verksamhet). Den innehåller också en analys av hur kontrakt mellan det offentliga och privata aktörer är utformade och hur utformningen stämmer överens med den ekonomiska litteraturen. Studien har visat på att det finns vissa skillnader finns mellan teori och empiri vad gäller kontrakts utformning.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al.

Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.

Storstäderna växer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga på ifall man inte vill offra naturområden. En lösning är att bygga på höjden, det vill säga öka antalet våningar. Det är vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrättsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhället en tjänst och är med och mättar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla är hur ekonomin i olika föreningar ändras i samband med takpåbyggnad med en eller flera våningar och hur detta skiljer sig utifrån olika tekniska lösningar. Syftet är att utifrån detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som överväger att göra en sådan ombyggnation. De metoder vi kommer använda är granskning av dokumentation och handlingar från olika föreningar som har genomgått en takpåbyggnad av en eller flera våningar.

Brucellos är en zoonos med stor samhällspåverkan såväl ekonomiskt som socialt. Infektionen kan drabba majoriten av världens däggdjur och orsakar reproduktionsstörningar hos värddjuren medan de humana fallen karakteriseras av undulerande feber. Alla aborter i sen dräktighet skall betraktas som misstänkta fall av brucellos. Europeiska Unionen (EU) vill bekämpa sjukdomen helt och inriktar sig främst på Brucella abortus och Brucella melitensis men även till viss del Brucella suis då dessa anses höra samman med såväl de humana fallen som de största ekonomiska förlusterna. EU motiverar sina medlemsländer med finansiella bidrag till de nationella bekämpningsprogrammen.

De senaste två decennierna har uppvisat ett kraftigt ökat intresse för skogsråvaran som energikälla i Sverige. En fortsatt stark tillväxt av skogsbränslen anses även utgöra en förutsättning för att uppnå existerande miljöpolitiska mål. Denna uppsats undersöker det ekonomiska utbudet av skogsbränslen från den svenska skogsindustrin på medellång sikt. Detta utförs genom en modell som estimerar marginalkostnadskurvor för ett antal olika skogsbränslen. Vidare analyseras modellen i syfte att utröna eventuella möjligheter till förbättring av densamma..

Vårt syfte är att genom en enkätstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska värdet mot växelkursrisk. Vi vill också utreda huruvida de hanterar sin exponering mot växelkursdepreciering och -appreciering på ett sätt så att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en enkätstudie på svenska noterade och onoterade företag. Metoden har därför i huvudsak kvalitativ karaktär, men har även kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen är av deskriptiv natur, då den främst syftar till att kartlägga svenska företags medvetenhet om sin växelkursexponering.

Examensarbetet är utfört på BAE Systems Hägglunds som är lokaliserat i Örnsköldsvik. Förstudien behandlar en nyinvestering av en robotcell som ska svetsa fast detaljer på plåtar. Idag svetsas detaljerna på plåtarna med en manuell svetsoperation. Det är tänkt att investeringen ska genomföras under semestern 2007 om en tillfredställande lösning hittas. Investeringen i robotcellen är ett nödvändigt steg för att behålla produktionen inom företaget till lägsta möjliga kostnad.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en generalentreprenad. Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering mellan de två entreprenadformerna.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

De flesta är överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det är personalen som kan påverka företagets ekonomiska situation, då personalens välmående på arbetsplatsen påverkar företagets lönsamhet och effektivitet. Många ställer sig frågan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhälsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hälsa i företag..