Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie är att undersöka om och hur läsförmågan på en skola sjunkit. Ett annat syfte är att undersöka vad detta fått och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar på de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av Säljös och Vygotskijs teorier om lärande, det vill säga lärande i det inlärningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers läsförmåga förändras, förändras också den sociala miljö som karaktäriserar inlärningsklimatet.

Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebär en stor kostnad för länder inom EU. Inom fjäderfäproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" från 2003 innehåller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.

De senaste åren har det blivit allt viktigare att kunna ta kontroll över det informationsflöde som skapas idag. För att företag på ett effektivt sätt ska kunna klara av detta på ett effektivt vis har ett specifikt informationssystem skapats till detta ändamål. Dessa system kallas affärssystem. Problemet som föreligger är att dessa affärssystem är relativt dyra att införskaffa och underhålla. Denna studie syftar till att identifiera och förklara vilka konsekvenser ett stort tillverkande företag kan erhålla vid användandet av ett affärssystem.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration.

Politikerna i Sverige vill sänka kostnaderna för små aktiebolag samt följa influensernafrån övriga länder i Europa. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i Europasom fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att påverka mångaintressenter, däribland staten, det vill säga skatteverket. Vidare kommer detta även attpåverka revisorers yrkesroll. Våra huvudfrågor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyråer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare få större arbetsbördor?Syftet med vår uppsats är att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagändring angående revisionspliktens vara eller icke vara, för att få en vidareförståelse av vad detta innebär för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.

Behovet av utbildning växer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhället? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en väntad massutbildning, där allt fler skall utbildas inom oförändrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning på distansutbildning så kommer också de problem som finns inom området att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras på ett adekvat sätt. Avsikten med denna uppsats är att studera problemet som finns med avhopp från distanskurser.

Kalvningsförlamning är en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstånd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. När laktationen startar vid kalvning transporteras stora mängder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsänkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. På grund av att det är en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora Ekonomiska konsekvenser för producenten är det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det här arbetet är därför att ta reda på vad som orsakar kalvningsförlamning samt hur tillståndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som är vanligast.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som ägt rum i Indien, november 2012. Reformen innebär att företag med flera varumärken får etablera sig med en maximal ägarandel på 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utländska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar ägt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika är alla exempel på detta.

Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra tillatt värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärderav största vikt.Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket attleva upp till.

Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nå insikt och förståelse i två fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Östers IF, och deras specifika situation. Syftet är att försöka framhäva vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhällsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkätundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas årsredovisningar. Utifrån dessa siffror har samhällsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebär ett samhällsekonomiskt värde på 25-28 miljoner kronor årligen.

Denna rapport syftar att undersöka de risker och konsekvenser som uppstår för samhället och närområdet vid en brand i yttre bränslehantering hos Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Yttre bränsle i denna rapport syftar på biobränsle, bark, flis, returpapper och massaved. Vid en brand bildas en mängd olika ämnen och partiklar, styrt av temperatur och vilket material som brinner. Om dessa brandgaser sprids över bebodda områden är det av stor vikt att veta omfattningen av de risker och eventuella skador som lokalbefolkningen utsätts för. De rådande väderförhållanden är en stor faktor för spridningens omfattning.Ett företag i Sverige är enligt lag skyldigt att ha ett adekvat säkerhetsarbete och själva kunna hantera de risker som de själva medför.

Rennäringslagen (RNL) är den lagstiftning som närmast reglerar och anger förutsättningarna för den interna organiseringen inom dagens renskötsel i Sverige. Den renskötselinterna organiseringen kan vidare sägas direkt påverka bl.a. enskilda renskötares bärkraft samt renskötseln förutsättningar att bevaras och utvecklas på ett bärkraftigt sätt. Det finns inte i Sverige mycket skrivet om frågorna jag behandlar i detta arbete, speciellt inte om vilka samebyinterna situationer RNL:s bestämmelser kan ge upphov till och vilka konsekvenser bestämmelserna kan ha på renskötselns bärkraft. Jag har inte kommit fram till vad det beror på, men kanske kan orsaker till detta vara att kunskapen om samebyinterna angelägenheter är minimal, som i sig nog beror på att insynen är begränsad och att renskötare som utgör en minoritet inom en minoritet, har svårt att göra sina röster hörda.

Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

Från att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom främst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergått till att ses som en grund för affärerna. Samtidigtkarakteriseras många organisationers IS/IT miljöer av låg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom både privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. Då det råder en informationsbrist kring vad som påverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primära syfte att bidratill att skapa en ökad förståelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundärt syftevar även att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större påverkan än andravid dessa beslut och om dessa kategoriers påverkan skiljer sig åt mellan privat och offentligsektor.