ABSTRAKTVår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tänkt, det vill säga 10 TWh till år 2015. Om detta ska införlivas krävs det att kommunerna runt om i Sverige sätter igång med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och Luleå - där Karlskrona kommun kanske har kommit allra längst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmänhet, kan bero på ett flertal faktorer där bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Bakgrund: Hastighetsöverträdelser på de svenska vägarna är ett underskattat problem som i hög grad påverkar folkhälsan. Fortkörning är idag ett socialt accepterat fenomen. Samhället premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med så mycket som möjligt på kortast möjliga tid, både privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna överväger nackdelarna.

SammanfattningTitel: Internprissättning och dess effekter vid Örebro läns landsting och Landstinget i VärmlandFörfattare: Gun Stångberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: Internprissättning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sätter pris på de interna utbyten som kan ske mellan två olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet på de berörda enheterna. Internprissättningen är av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast används internprissättningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tänkande. Internprissättningen underlättar att se vad slutproduktenkostar genom hela förädlingskedjan.

Stockholmsregionen växer och utvecklas i hög takt. Bostadsbristen är ett faktum när fler ochfler vill bo i en urban miljö, dessutom ställer detta högre krav på att regionenslogistikförsörjning hanteras korrekt. Mot denna bakgrund uppstår konkurrens kringmarkanvändningen i citynära verksamhetsområden. Idag omvandlas verksamhetsområden tillattraktiva bostadsområden, exempelvis Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Syftet medrapporten är att undersöka möjligheten att omvandla tre verksamhetsområden (Lunda,Slakthusområdet och Västberga) och vilka regleringar samt investeringar som är nödvändigaför att verksamheterna ska kunna omlokaliseras till perifera verksamhetsområden i regionen.Första steget till omvandling är att omlokalisera den befintliga verksamheten, som i de angivnaområdena klassificeras som logistikintensiv, till perifera verksamhetsområden i regionen.Logistikintensiv verksamhet karaktäriseras av att transporter till och från fastigheten ärnödvändiga för verksamhetens framgång, det kan vara allt från ett tryckeri till en globaltransportör.

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara.

Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att använda helikopter istället för att allokera lotsar med lotsbåttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att använda Payback-metoden. Metoden har använts explorativt där det ekonomiska underlaget från nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbåt jämförts med de beräknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbättringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsättet. Resultatet har tagits fram utifrån tre aspekter: Hur det ses från lotsningens sida, hur det ses från helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebära för Sjöfartsverket som helhet.

Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter.Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin.Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta.

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor ? ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken.Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra.Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll ochsitt ägaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet ibolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprättat en ägarpolicy.