Sökresultat:
4599 Uppsatser om Ekonomiska förutsättningar - Sida 21 av 307
Ekonomiska effekter av migration i vÀrlden och i Sverige
Att studera de ekonomiska effekterna av migration Àr tyvÀrr ett för stort Àmne för den Àr uppsatsen sÄ vi har valt ut vissa delar av detta Àmne att studera och i möjlig mÄn undersöka hur dessa effekter pÄverkar Sverige. De effekter som behandlas Àr effekter pÄ tillvÀxt för utvandrarlÀnder nÀr högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad pÄverkas av immigration. Vi har undersökt bÄde teoretisk och empirisk litteratur och sedan jÀmfört slutsatser som dragits pÄ internationella data med de förhÄllanden som rÄder för Sverige. VÄra slutsatser Àr att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt pÄ humankapitalsnivÄn i ett utvecklingsland under vissa omstÀndigheter. Effekterna pÄ arbetsmarknaden i invandrarlandet Àr omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartÀthet i en yrkesgrupp negativ pÄverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.yrkesgrupp..
Framtagande av standardsortiment, ekonomiska produktionskvantiteter och bestÀllningspunkter : En fallstudie hos Spinova AB
Bakgrund - Bernstein et al. (2011) menar att kunder vill ha breda sortiment men att detta leder till problem för det tillverkande företaget. Större utbud attraherar fler kunder, speciellt pÄ en konkurrensutsatt marknad men samtidigt som detta ger positiva effekter medför det Àven en mer komplex produktion. Ett större sortiment tenderar att minska efterfrÄgan pÄ individuella produkter och företaget förlorar möjligheten med skalfördelar dÄ stora produktionsbatcher i detta fall medför stor lagerhÄllning. En metod för att göra produktionen av dessa artiklar mer kostnadseffektiv Àr att anvÀnda ett standardsortiment.Syfte - Syftet med studien Àr att ta fram ett standardsortiment och sedan identifiera de ekonomiska produktionskvantiteterna för det framtagna standardsortimentet.
Produktivitetens konsekvenser : TjÀnstesektorns inverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt
Denna uppsats undersöker om tjÀnstesektorns storlek har nÄgon effekt pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt. Data för 92 lÀnder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgÄende att effekten Àr negativ, dock med frÄnvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat Àr i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillvÀxt Àr svÄrt att uppnÄ i tjÀnsteproduktion. Vidare sÀger teorin att den ekonomiska tillvÀxten blir lÀgre i lÀnder med stor tjÀnstesektor eftersom lÄngsiktig tillvÀxt per capita ytterst beror pÄ produktivitetstillvÀxt.
FörÀldraledighet och pappor - En empirisk studie om vad som pÄverkar pappornas uttag
Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.
HÄllbarhetsanalys av tvÄ nya byggnader i BollnÀs : Ett rÄdgivande underlag för kommande bostadsprojekt
Detta examensarbete redovisar hÄllbarhetsanalys av tvÄ nybyggda hyresbostÀder. I studien stÀlls Àven frÄgan om analysen Àr möjlig att anvÀndas som ett rÄdgivande underlag för kommande bostadsprojekt.Inom ekologisk hÄllbarhet genomförs en studie av koldioxidekvivalenter i stommens material och i brukarfasen av energiförbrukningen. Inom social hÄllbarhet analyseras en enkÀt dÀr boende i husen ger sin syn pÄ husen. Inom den ekonomiska hÄllbarheten anvÀnds en översiktlig berÀkning av livscykelkostnad (LCC).Studien visar att husens material spelar roll för hur mycket koldioxidekvivalenter som ingÄr i husets stomme, med rekommendationen att noga analysera kommande projekt i avsikt att om möjligt minska utslÀpp av vÀxthusgaser. I brukarfasen rekommenderas att se över möjligheten att komplettera uppvÀrmning av varmvatten genom solenergi.
Avskaffandet av revisionsplikten : Vad anser kontantbranschens intressenter?
Sedan 1983 har samtliga svenska aktiebolag lagstadgad revisionsplikt. En av mÄnga anledningar till revisionsplikten, Àr att den skall fungera som ett preventivt redskap mot den ekonomiska brottsligheten samt kvalitetssÀkra företagens rÀkenskaper. Utanför Sveriges stadgar och med fokus pÄ EU:s övriga medlemslÀnder, har avskaffandet av revisionsplikten genomförts sedan en tid tillbaka för smÄ aktiebolag. Anledningen torde vara att underlÀtta för bolagens ekonomiska överlevnad och stÀrka den internationella konkurrenskraften. Trenden har Àven uppmÀrksammats av den svenska regeringen, som presenterade sitt förslag om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag under 2006.
Handel och ekonomisk tillvÀxt : En studie om hur afrikanska lÀnders handelsöppenhet pÄverkar deras ekonomiska tillvÀxt
I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.
?Ju mer man ?r med i deras lek desto mer l?r man sig som pedagog?: F?rskoll?rares uppfattningar om fri lek, styrning, l?rande och l?rarroll.
Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller
att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri
lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att
arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i
f?rskolans vardag.
Management by Tittarsiffror: en kritisk diskursanalys av hur SVT kom att förlora sin identitet och istÀllet fann New Public Management
Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Ăven nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..
Id?er om helhet i offentlig sektor - En studie av G?teborgs stads stadsutvecklingsf?rvaltningar
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else
kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning.
Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring
(layering).
Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring
helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra
fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom
intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad.
Resultat:
Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och
f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart
definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning,
styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om
helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad
som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida
id?erna om helhet.
PÄbyggnad med CLT-bjÀlklag i kvarteret Höken 1 : En studie av konstruktionsmÀssiga och ekonomiska förutsÀttningar
Ăr korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.
N?r v?rdande blir v?nda : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rd
Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.
Att planera för friluftsliv : En undersökning om hur Billingens ekonomiska förening har planerat projekt utifrÄn prioritet, effektivitet & hÄllbarhet.
Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv Àr bra för bÄde kropp och sjÀl och kan generera stora hÀlsovinster hos befolkningen. DÀrför Àr det extra viktigt att man planerar för friluftsliv sÄ det kan anvÀndas av befolkningen sÄ ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar sÄ mÄnga individer som möjligt. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka hur en organisation arbetar utifrÄn prioritering, effektivitet och hÄllbarhet för att frÀmja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att frÀmja friluftslivet har deltagit i studien genom att stÀlla upp pÄ intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlÀttat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att frÀmja friluftslivet i Skövde kommun.
SkyddsÄtgÀrder mot översvÀmningar: En undersökning om hur europeiska lÀnder kan minska de samhÀllsekonomiska kostnaderna genom att vidta sÀkerhetsÄtgÀrder mot översvÀmningar.
I takt med klimatförÀndringarna ökar riskerna för översvÀmningar. En översvÀmning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushÄllen och samhÀllen. Ett resultat av det översvÀmningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen Är 2007 Àr att det idag pÄgÄr ett aktivt arbete i mÄnga europeiska lÀnder för att kartlÀgga riskdrabbande omrÄden och öka informationen kring skyddsÄtgÀrder, för att minska skadorna vid en eventuell översvÀmning. En försÀkring kan till stor del tÀcka den ekonomiska förlusten som en översvÀmning kan innebÀra och pÄ sÄ vis skapa en trygghet hos försÀkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhÀllsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvÀmning.
Ekonomiska nyheter och dess effekt pÄ aktiemarknaden : En studie i hur nyheter av ekonomisk karaktÀr pÄverkar aktiesparare och i sin tur aktiemarknaden
Syfte: Vilken effekt som publiceringar frÄn media med dÄliga ekonomiska tider har pÄ aktiespararna pÄ stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter pÄverkar aktiepriset pÄ ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar pÄ ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivÄ har nÄgon effekt pÄ om aktiespararen anvÀnder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det Àr tvÄ undersökningar varav den ena Àr en kvantitativ enkÀtundersökning utan kvalitativa element. Den andra Àr ett stickprov pÄ aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: UtifrÄn de resultat som presenterats sÄ gÄr det att utlÀsa att aktiesparare sÀllan anvÀnder sig av media som beslutsunderlag nÀr de handlar med aktier samt sÄ finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning Àr mindre benÀgna att anvÀnda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrÄgor kvar, bland annat sÄ skulle undersökningen behövas göras pÄ mer Àn ett omrÄde av media samt pÄ flera olika omrÄden av aktiemarknaden Àn dagligvaruhandeln. En annan intressant frÄga Àr att enligt enkÀtundersökningen sÄ Àr mÄnga aktiesparare högt utbildade inom Àmnet men Àr fortfarande osÀkra pÄ deras effekt pÄ aktiemarknaden nÀr de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna sjÀlvuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling pÄ det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen sÄ har inga tidningsartiklar nÄgon mÀrkbar effekt pÄ aktiekursen..