Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Över hela världen råder ojämlikhet mellan kön vilket förväntas ha konsekvenser för ett lands ekonomiska utveckling. Uppsatsen fokuserar främst på ojämlikhet mellan kön i lön, arbetskraftsdeltagande och utbildningsdeltagande. Syftet med uppsatsen är att se hur ojämlikhet mellan kön påverkar långsiktig ekonomisk tillväxt i låg- och medelinkomstländer. En teoretisk analys gjordes genom att utvidga teknologispridningsmodellen där variabler för ojämlikhet mellan kön lades till i olika dimensioner. I en panelregressionsanalys gjordes därefter en empirisk undersökning som testade huruvida ojämlika löner, ojämlikt arbetskraftsdeltagande och deltagande i utbildning påverkar BNP-tillväxttakten, tillväxttakten i kvinnlig arbetskraft och befolkningstillväxttakten.

Mediation is a process in which various actors are involved with each other, this involvement is what the mediation are built on, because all the actors complement each other, they coordinate their work. This is not an interaction between various actors, it?s a participation. There is no research on this kind of participation, and therefore we believe that this is a scientific problem. The purpose of this paper is to implement an exploratory study of stakeholders views on the mediation process.

För att minska framtida problem med läckor på våra ledningsnät är det viktigt att man förnyar dessa. Planeringen av denna förnyelse kallas för förnyelseplanering. En metod i förnyelseplaneringen är så kallad ?riskbaserad förnyelseplanering?. Denna metod syftar till att hitta de ledningar som innebär störst risk.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Att vara vittne eller målsägande, är en påfrestande process. Att utsättas för brott väcker olika känslor hos den drabbade t.ex. rädsla och ilska. När ett brott polisanmäls startar en lång rättsprocess för att utreda vad som hänt. För att hjälpa vittnen och målsäganden att hantera den jobbiga situationen finns vittnesstödet för att bidra med information och stöd.

Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region.

Bakgrund/Problemdiskussion: Antalet företag som har blivit utsatta för ekonomisk brottslighetökar alltjämt. Skadan har, utifrån ett ekonomiskt avseende, en betydligt större påverkan påsamhället än den traditionella brottsligheten. Utöver den ekonomiska skadan påverkas äventrovärdigheten för näringslivet. Trots att företag hävdar att de satsat stora resurser på attförebygga ekonomisk brottslighet visar rapporter på att ekobrott är lika vanligt idag som för 20år sedan. Ekonomisk brottslighet sker ofta inom ramen för en legal verksamhet vilket gör detsvårt att upptäcka oegentligheten.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.

The aim of this study is to investigate how the female author, Charlotte Brontë, describes the development of her female protagonist in Jane Eyre and to compare this to how the male author, Fyodor Dostoevsky, describes the development of his male protagonist in Crime and Punishment, inside the patriarchal 19th century.My basic idea is that both characters in these two books have to reach their own unknown to find satisfaction and a new existence, and I want to investigate what the characters have to go through to find that existence. To help me in my exploration of Jane Eyre I make use of Gilbert and Gubars? book The Madwoman in the Attic and in the case of Crime and Punishment, I make use of Pelikan Straus? article ??Why did I say ?Women!??? Raskolnikov Reimagined?. Both authors discuss literature from a gender perspective, but without comparing female and male characters or authors with each other, which I believe is important for a more holistic understanding of gender issue.The conclusion of this essay is that these books are describing the main characters? evolution towards their personal unknown with the same tools, a double self, an important symbol, and in the end a love partner that embodies that unknown.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. De rättskällor som framför allt använts i uppsatsen är lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella området. Slutsatser: Revisorns skadeståndsansvar i utomobligatoriska förhållanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § ställer krav på att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin på att skadeståndsansvar, trots brist på brottslig handling, ändå kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet är ett sådant rättsfall där HD formulerade en rättsregel vars innebörd är att intygsutfärdare kan anses vara skadeståndsansvariga gentemot tredjeman då tredjeman haft anledning att lita på den avgivna informationen, vilket innebär att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att användas av flera personer och olika ändamål, kan bli skadeståndsansvariga i utomobligatoriska förhållanden.

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.

Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade Ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

En mycket vanlig arbetsuppgift för många revisorer är att revidera, vilket går ut på att bedriva kontroll, granska och ge rådgivning i klientens näringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgång till företagets alla räkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn får en djup insyn i företagets rörelse och även får ta del av känslig och hemlig information, som i fel händer skulle kunna skada företaget. På grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes ändringar i Aktiebolagslagen som innebär att revisorn har anmälningsskyldighet när han misstänker ett ekonomiskt brott.