I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade.

Uppsatsens syfte är att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som används i de noterade företagens årsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrån 30 årsredovisningar från tio olika företag. Den teoretiska grunden består av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring ämnet. Empirin som uppsatsen bygger på har tagits fram efter analys av årsredovisningarnas innehåll i den skrivna texten. Då vi undersökte ?bra? och ?dåliga? företags kommunikation i årsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som användes i årsredovisningen..

Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och bovint coronavirus (BCV) är två vanligt förekommande infektioner i nötkreatursbesättningar världen över. BRSV och BCV kan orsaka luftvägssjukdom hos kalvar och vuxna nötkreatur, och BCV kan även orsaka diarré. Frihet från infektionerna har i studier satts i samband med ekonomiska vinster för lantbrukare då antikroppsnegativa besättningar visat sig ha lägre tankcelltal och att besättningar nyligen infekterade med BRSV kan ha minskad mjölkavkastning under lång tid. Man har även i en studie visat att det är möjligt för en region att hålla sig fri från BRSV under en längre tidspe-riod. Förekomsten av BRSV och BCV har tidigare inte studerats i åländska besättningar och studi-ens syfte var att undersöka antikroppsprevalensen av BRSV och BCV i åländska mjölkbesätt-ningar samt att undersöka riskfaktorer för introduktion av smittorna från Sverige och finska fastlandet till Åland. Tankmjölk samlades in från 97%, 96% och 98% av de åländska mjölk-besättningarna 2008, 2010 respektive 2012 och analyserades avseende förekomst av antikrop-par mot BRSV och BCV.

Det har länge varit känt att stålkonsumtionen har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. En ökad stålkonsumtion betraktas ofta som en indikator på ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kinas stålkonsumtion förhåller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning går sambandet, dvs. är det den ekonomiska utvecklingen som driver stålkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva manliga patienters uppfatt- ningar av kateterisering och hur det är att, tillfälligt i samband med ett operativt urolog-iskt ingrepp, få och bära kateter. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tio patienter på en vårdavdelning. Materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats och detta resulterade i fem kategorier: Vikten av ett gott bemötande, Informationen före operation har stor betydelse, Obefogad rädsla för smärta, Betydelsen av val av material, Tryggheten och relationen till medpatienter i samma situation..

Den här uppsatsen mål är att undersöka om ekonomiska sanktioner är ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfärdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner är ineffektiva och kostsamma och går därefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras är den psykologiska påverkan som sanktioner har på en inhemsk motståndrörelse för att visa omvärldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande åtgärder, men inte uppfyller sina mål utan hård bevakning..

Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i små företag och småföretagare har många gånger svårt att förstå informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och använder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre på intuition och fingertoppskänsla. Vi menar att småföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet är att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvändning i små företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i små företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utsträckning ekonomiska månadsrapporter används som beslutsunderlag.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer väljer ekonomiskt bistånd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestående av typfamiljer där det ekonomiska läget mellan ekonomiskt bistånd och lönearbete jämförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistånd och låglönearbete. Även en jämförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers långsiktiga incitament att ta ett låglönearbete. De individer som oftast har långsiktiga incitament är den yngre befolkningen därför att de har just börjat sin arbetskarriär.

Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband.

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

En exploatering bör genomföras till rätt kvalité och till rätt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av en detaljplan. Tjänstemän på Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhållit svårigheter när det gäller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprättats under planarbetets gång.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jämföra rutiner gällande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet är baserat på intervjuer med tjänstemän på motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har även inhämtats från handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplägg och ges olika betydelse i olika kommuner.