This Bachelor Thesis is entitled ?Swedish parental leave and gender equality. Effects on women?s conditions on the labour market?. Through our empirical results in conjunction with economical and sociological theories, this Bachelor Thesis attempts to answer the questions: 1) Why are the claims for Swedish parental leave unevenly distributed between men and women? 2) Does the uneven distribution result in discrimination of women on the labour market? 3) How do different designs of parental leave scheme influence women?s conditions on the labour market and which possibilities are there to change these conditions through changes in the design? We make use of case studies from Denmark, Iceland and Great Britain, which work as basis for policy implications for the Swedish parental leave scheme.

Hållbar utveckling som begrepp används frekvent i dagens samhälle och är också det övergripande målet för svensk nationell strategi. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de två största politiska partierna i Sverige. Dessa två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier.Resultaten i uppsatsen visar att det finns väsentliga skillnader mellan de båda partiernas miljöpolicys som är grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frågor som demokrati, social rättvisa och välfärdsfrågor, och deras miljöpolicy överensstämmer till stor del med hållbar utveckling. Moderaterna utgår från liberalkonservativa idéer med utgångspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utländsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition än individer vars föräldrar är födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna på arbetsmarknaden och därför avstår från humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om så är fallet krävs en kartläggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den här uppsatsen är att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utländsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stämmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas åtta ungdomar och resultaten jämförs med empirisk forskning. Både vad gäller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.

De teoretiska grundstenarna för en framgångsrik ledning beror bl.a. på koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga området och Försvarsmaktens doktrinära utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pågår utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utåt- och inåtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den Militärstrategiska doktrinen till att bli mer användbar och koordinerad i takt med en förändrad omvärld.Studiens syfte är att kartlägga om den doktrinära utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förståelse samt medvetenhet för vad som krävs av den Militärstrategiska doktrinen för att uppnå en framgångsrik ledning.Resultatet visar på en positiv utveckling inom ett antal områden; miljön där militära effekter ska uppnås och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förståelsen för själva uppdraget. Vidare visar studien på behovet av fortsatt doktrinär utveckling av området ledning i nära samarbete med svensk forskningen inom området..

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

Introduktion Till yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är de flesta patienterna inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skall få gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, i synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna kommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ omvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi. Metod Det är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001- 2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.

Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder.

Idag ökar antalet solenergianläggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte någon långsiktig hållbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, något som många svenska län och kommuner är intresserade av. Med bakgrund till detta behandlar arbetet frågor om solenergins utveckling med utgångspunkt för Hallands län, där fokus ligger på statistikinsamling.För att få en god uppfattning om utbyggnaden av solenergi i länet görs en statistiksammanställning av regionens solenergi. Samtidigt läggs förslag på framtida statistikmetoder för att bättre kunna följa solenergins utveckling i framtiden, regionalt såväl som nationellt.

Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..