Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Syftet med denna uppsats är att granska effekterna av regional integration på FDI hos de länder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. Utifrån teori gällande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemsländerna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-väst där det råder stora skillnader i inkomstnivå mellan medlemsländerna. Analysen visar att FDI till de nya medlemsländerna, både från andra medlemsländer och tredje land, har ökat till följd av ländernas medlemskap i EU. Mätt i absolutvärde kan det konstateras att FDI från andra medlemsländer är avsevärt mycket större än FDI från tredje land. Vidare har de nya medlemsländerna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning från andra medlemsländer samt investeringsomfördelning där FDI från EU15 flyttar från tredje land till de nya medlemsländerna.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen på det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lämpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit längst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa räntederivat från den reguljära finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög återbetalningsförmåga och slutligen att det finns en möjlighet att mätta ett enormt behov i u-länderna.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen. Rådgivning gavs i varierande utsträckning, men ett stort antal vårdpersonal var ovilliga att hjälpa, vilket ofta berodde på bristande kunskap.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen.

Att riskera att bli utsatt för hot eller våld på sin egen arbetsplats är det få som reflekterar över då många jobbar inom trygga våldsfria arbetsmiljöer. Men för utsatta yrkesgrupper är detta en problematik som vissa måste handskas med varje dag. Trots att människor utsätts för mer våld i arbetslivet än i något annat sammanhang finns det få svenska studier om detta ämne. På senare år har mer uppmärksamhet givits till denna problematik som medför att fler blir medvetna om våldets utsträckning inom utsatta yrkesgrupper såsom socialarbetare, handelspersonal och lärare. En av de mest utsatta grupperna är vårdpersonal.

 Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har skett en förändring av den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen är fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klädesindustrin är koncentrerade till skilda länder. Många studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen på en mer disaggregerad nivå. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har beräknats för industrigrenarna inom textil- och klädesindustrin och som mått på internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för länderna i undersökningen. Slutsatsen är att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klädesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen på den svenska marknaden för inrikesflyg. Utgångspunkt är Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande ställning, där användning av EuroBonus-programmet för poänginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande använda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande år 2007 eller om beslutet bör omprövas.

Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur aktiekurserna hos företagen som är listade på OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgång/krasch och om företagens storlek i form av börsvärde påverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som används till att mäta förhållandet mellan jordbävningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet på det insamlade data som används kommer kontrolleras med hjälp av en regression och valideras med hjälp av tidigare forskning. För att rättfärdiga den ekonofysiska metod vi använder oss av, kommer vi även att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa på att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gäller. Resultatet pekar på en viss systematisk skillnad mellan hur börsvärdesmässigt stora företag beter sig jämfört mot hur små företag beter sig efter att en krasch ägt rum.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Utifrån Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med åldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita när pensionsåldern höjs. Konsumtionen ökar när pensionsåldern höjs eftersom en högre pensionsålder betyder en högre total löneinkomst som kan användas på konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan däremot både öka och minska när pensionsåldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer från att man vill utjämna den högre konsumtionen som kommer från den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsåldern betyder att tiden som pensionär då man ska konsumera för sina sparade tillgångar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.