Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Organisationer måste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle. Ett sätt att förbättra sin effektivitet är att ha en ekonomisk styrmetod som är anpassad till omgivningen där organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin där organisationer ofta är pristagare på en världsmarknad i vilken priset styrs av råvarukostnaden, är kostnadseffektivitet en av de främsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstå varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta får på operativ nivå. Detta är en kvalitativ studie av en organisation som är verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Abstract During the last 15 years, the former ?really existing socialist? economies have undertaken an extensive transition process. In this paper the development, measured as GDP growth, is analyzed using variables for economic policy. The analysis is both theoretical, taking as starting point current positions in academia, and econometrical with the linear regression model. We show that while economic policy variables of inflation, economic freedom and institutional quality affect economic growth, the results are not only the ones predicted by the theory.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter.

Syftet med den här studien är att undersöka om utbildningens kvalitet har en signifikant påverkan på ekonomisk tillväxt. I uppsatsen tillämpas en regressionsanalys baserad på sekundärdata. Den beroende variabeln är real BNP per capita tillväxt vilken används för att mäta ekonomisk tillväxt. Den oberoende variabeln i fokus är testresultat från internationella prov och används som mått för utbildningens kvalitet. Kontrollvariabler i uppsatsen är initial BNP per capita, genomsnittlig utbildningstid, fertilitet, investeringar och graden av handelsöppenhet.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar.

År 1996 presenterade IMF och Världsbanken det så kallade HIPC-initiativet. Initiativet har inneburit omfattande skuldavskrivningar för HIPC-länderna. Uppsatsens syfte är att undersöka om HIPC-initiativet är ett effektivt verktyg för att gynna ekonomisk tillväxt. Med hjälp av teorier så som "debt overhang" och "crowding-out" samt empiriska studier från diverse ekonomiska forskare så visar uppsatsen på ett samband mellan höga skulder och låg ekonomisk tillväxt. Vid vilken skuldnivå detta inträffar och vilka orsakerna är råder det dock delade meningar om.

Över hela världen råder ojämlikhet mellan kön vilket förväntas ha konsekvenser för ett lands ekonomiska utveckling. Uppsatsen fokuserar främst på ojämlikhet mellan kön i lön, arbetskraftsdeltagande och utbildningsdeltagande. Syftet med uppsatsen är att se hur ojämlikhet mellan kön påverkar långsiktig ekonomisk tillväxt i låg- och medelinkomstländer. En teoretisk analys gjordes genom att utvidga teknologispridningsmodellen där variabler för ojämlikhet mellan kön lades till i olika dimensioner. I en panelregressionsanalys gjordes därefter en empirisk undersökning som testade huruvida ojämlika löner, ojämlikt arbetskraftsdeltagande och deltagande i utbildning påverkar BNP-tillväxttakten, tillväxttakten i kvinnlig arbetskraft och befolkningstillväxttakten.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka huruvida andelen kvinnor i fattiga länders parlament inverkar på landets ekonomiska tillväxt och om detta skiljer sig åt beroende på var i världen länderna är placerade. En ekonometrisk analys baserad på paneldata gjordes. Datan omfattade 66 länder mellan åren 1997 och 2013. Resultatet visade inget signifikant samband mellan andel kvinnor i parlamentet och ekonomisk tillväxt. Undantag från detta sågs dock i Latinamerika och Karibien där ett positivt samband fanns.