The proportion of women entrepreneurs in Sweden is, as in many countries, smaller than the proportion of men entrepreneurs. Sweden has therefore created political measures with the ambition to increase women entrepreneurship. However, knowledge about the determinants of women entrepreneurship is needed in order to enable the promotion of it and, at the same time one can question the treatment of women entrepreneurs as a homogenous group. The purpose of this thesis is to investigate the determinants of women entrepreneurship and whether these determinants fluctuate regionally. If this proves to be the case, a more spatial/individual approach should be used, when creating measures to promote entrepreneurship.

Syftet med denna rapport var att ta reda på om det fanns en värdepremie på den svenska marknaden. Därmed var avsikten att verifiera huruvida framtida avkastning baserad på fundamentala värden, såsom den förväntade långsiktiga utdelningstillväxten och det förväntade utdelning/pris förhållandet, gav högre precision på värdepremien än framtida avkastning baserad på realiserad avkastning. Ytterligare jämfördes resultatet med vad som hade uppnåtts i en liknande studie på den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad på sekundär data användes i denna undersökning. 30 aktier noterade på den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.

In the light of ever increasing international trade around the globe, affecting men and women in all countries, it is surprising that so little attention is given its gender effects. The effects of trade are said to be gender neutral, but could potentially act reinforcing on the existing gender patterns in a society. The aim of this thesis is to examine whether the implications for men and women in relation to trade liberalization can be found to differ. By stylizing some differences between men and women, this is done by examining the theoretical implications mainly via the Heckscher-Ohlin model and through a Beckerian approach. The implications found are then compared with the findings in existing empirical work.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande Ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansågs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Frågeställningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) användes för att försöka få svar på frågeställningarna.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med demens? För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera? De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.

Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större flexibilitet.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Studiens syfte är att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utsträckning dessa processer är standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrån befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen på enhetsnivå. Beslut fattas på alla nivåer i företaget efter investeringars storlek.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hållbarheten inom affärsområdets produktion. På grund av företagets storlek och globala utsträckning har företaget ett stort ansvar för att värna om miljön. Syftet är vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten påverkas negativt. De metoder som har använts för att samla in teori och empiri har bestått utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade källor på internet. En riskanalys har utförts för att verifiera källans innehåll och bekräfta dess trovärdighet.

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida..

Denna uppsats är skriven inom det nationalekonomiska fältet kulturekonomi och behandlar faktorer som påverkar antalet museibesökare och konsekvenserna av införandet av fri entré. År 2005 genomfördes en reform som medförde att ett flertal statliga museer införde fri entré (vissa museer redan våren 2004). Eftersom inträdesavgifter är en faktor som styrande lyfter fram som en viktig förklarande faktor till antalet och sammansättningen av museibesökare har frientréreformen och dess samhällsekonomiska konsekvenser en central roll i uppsatsen. Utifrån ett datamaterial från Kulturrådet och Statistiska Centralbyrån genomförs två multipla linjära regressioner, en per år samt en över tiden. I dessa regressioner testas olika förklarande variabler som kan tänkas ha en påverkan på antalet museibesökare.

Denna uppsats undersöker effekterna av första generationens biobränslen, såsom bioetanol och biodiesel, på jordbruksprodukters prisnivåer både inom länder och internationellt ? samt dessa prisers vidare påverkan på svält i utvecklingsländer. En enkel sektormodell för utbud och efterfrågan, uppdelad i tre delmarknader, utnyttjas först för att illustrera och förklara biobränslens grundläggande kvalitativa priseffekter på jordbruksmarknader. Andra forskningsstudiers och modellers kvantitativa uppskattningar av samma skeenden granskas och vidareutvecklas. Den relativa andel hos senare tids prisstegringar (den så kallade ?matkrisen?), vilken kan tillskrivas biobränslens effekter, skattas med försiktighet: min uppskattning blir att i storleksordningen 10 procent av de samtida prisökningarna beror på biobränslen, med viss variation för enskilda produkter.

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt.