Sök:

Sökresultat:

2530 Uppsatser om Ekonomisk ställning - Sida 2 av 169

Ju snabbare, desto bÀttre? : Hastigheten i den demografiska transitionen och dess inverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt

Det Àr sedan tidigare kÀnt att den s k bokföringseffekt som uppstÄr vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt pÄ ekonomisk tillvÀxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att mÄnga av de lÀnder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, Àven har upplevt en högre ekonomisk tillvÀxttakt. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillvÀxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, sÄsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler rÄder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillvÀxten i de undersökta lÀnderna..

Mikroföretag och ekonomisk rÄdgivning, en barriÀr att ta sig över. : En kartlÀggning av mikroföretags instÀllning till ekonomisk rÄdgivning

Ekonomisk rÄdgivning för företag Àr oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjÀlp Àn mer viktig dÄ de inte kan anstÀlla personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rÄdgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rÄdgivning leder till sÀmre beslut som Àr dÄligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstÄr företagen frÄn en rÄdgivning de behöver?Syftet med studien Àr att visa hur mikroföretag anvÀnder sig av ekonomisk rÄdgivning och varför.

Ekonomisk nationalism i globaliseringens tidevarv : En studie av den svenska handelspolitiken 1995-2007

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förstÄelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartlÀggs sÄvÀl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utstrÀckning den nationella identiteten har prÀglat svenska makthavares sÀtt att argumentera dÄ handelspolitiska frÄgor har diskuterats. Det valda sÀttet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder pÄ att det gÄr att pÄvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sÀtt att argumentera..

Digitalt bevarande av ekonomisk och finansiell information

Den hÀr studien Àr gjord pÄ initiativ frÄn Bodens kommun som upplever att det inte finns nÄgon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bÀst kan bevaras lÄngsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansÄg vara relevant teori, genomfördes studien med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal frÄn ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Efterlevnad av kommunal lagÀndring -med utgÄngspunkt frÄn god ekonomisk hushÄllning

Genom att granska kommuners förvaltningsberÀttelse ska vi beskriva hur och i vilken utstrÀckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushÄllning. Vi skall Àven pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vÄr studie pÄvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushÄllning Àr bristfÀllig i mÄnga av landets kommuner. Vidare kan vi framhÀva samband mellan uppföljning av mÄl och kommuners storlek. Vi pÄtrÀffar Àven samband mellan uppföljningen av mÄl och om kommuner Àr belÀgna nÀra en större stad eller ej..

Byte av ekonomisk styrmetod och dess pÄverkan pÄ operativ nivÄ: En fallstudie av LKAB

Organisationer mÄste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhÀlle. Ett sÀtt att förbÀttra sin effektivitet Àr att ha en ekonomisk styrmetod som Àr anpassad till omgivningen dÀr organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin dÀr organisationer ofta Àr pristagare pÄ en vÀrldsmarknad i vilken priset styrs av rÄvarukostnaden, Àr kostnadseffektivitet en av de frÀmsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstÄ varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta fÄr pÄ operativ nivÄ. Detta Àr en kvalitativ studie av en organisation som Àr verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.

Kommunicera mera!? En studie med fokus pÄ intern ekonomisk information

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Ekonomisk policy och tillvÀxt i en transitionskontext: en studie av realsocialistiska lÀnder

Abstract During the last 15 years, the former ?really existing socialist? economies have undertaken an extensive transition process. In this paper the development, measured as GDP growth, is analyzed using variables for economic policy. The analysis is both theoretical, taking as starting point current positions in academia, and econometrical with the linear regression model. We show that while economic policy variables of inflation, economic freedom and institutional quality affect economic growth, the results are not only the ones predicted by the theory.

Utbyte av ekonomisk information i vertikala samarbetsrelationer : ett spel om att ge och ta

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nÀtverk skapas beroendeförhÄllande som krÀver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning Àr tillgÄngen till och skapandet av information. Det har inte genomförts nÄgon större mÀngd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen anvÀnds. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nÀra samarbete.

HIV/AIDS och ekonomisk tillvÀxt : En teoretisk diskussion utifrÄn neoklassisk tillvÀxtteori med fokus pÄ relationen mellan HIV/AIDS, kapital och ekonomisk tillvÀxttakt i södra och östra Afrika

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS pÄ tillvÀxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna pÄ fysiskt, humant och socialt kapital som Àr tre viktiga bakomliggande faktorer som pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. Resultatet av studien Àr att HIV/AIDS troligen har negativ verkan pÄ alla dessa tre typer av kapital, men att det Àr effekterna pÄ humant och socialt kapital som fÄr lÄngsiktiga ekonomiska följder i form av lÀgre ekonomisk tillvÀxttakt i lÀnderna i frÄga..

Kommunicera mera!? En studie med fokus pÄ intern ekonomisk information

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Fonders avkastning -en variabelanalys av fonders avkastning under ekonomisk upp- och nedgÄng

VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ mer om vad som pĂ„verkar fonders avkastning och om detta skiljer sig Ă„t i ekonomisk uppgĂ„ngs- respektive nedgĂ„ngsperiod. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi anvĂ€nt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsĂ€ttningshastighet som förklarande variabler. Vi har anvĂ€nt portföljvalsteori med dess ingĂ„ende variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gĂ„s igenom. Detta följs av det aktuella forskningslĂ€get inom Ă€mnet.

Översyn av arbetstidsförlĂ€ggning

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Kommunal hushÄllning : En studie om god ekonomisk hushÄllning

FrÄgestÀllning: Hur tillÀmpas god ekonomisk hushÄllning i kommuners styrning utifrÄn kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushÄllning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur kommuner förhÄller sig till god ekonomisk hushÄllning i deras styrning, om det Àr nÄgon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun i förhÄllande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har anvÀnts i studiens framstÀllande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och StrÀngnÀs kommun Àr styrda av de uppsatta mÄl som kommunfullmÀktige sÀtter.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->