Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband.

Hur åldersstrukturen i ett land påverkar den ekonomiska tillväxten i Sverige är en aktuell fråga, då den svenska befolkningen håller på att bli allt äldre. Det kommer att påverka ekonomin på flera sätt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förändringar i den svenska åldersstrukturen har påverkat den ekonomiska tillväxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förändringarna kommer att påverka den ekonomiska tillväxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska åldersstrukturen har påverkat den svenska ekonomiska tillväxten. Regressionsanalysen är gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika åldersgrupper påverkar den ekonomiska tillväxten på skilda vis.

Fältbiologer in Lund : A study on how the NGO Fältbiologerna has affected environmental politics in the municipality of LundThis paper examines, through interview and literary studies, if the environmental NGO Fältbiologerna has had any impact on the environmental politics of the municipality of Lund. The study is based on a case where Fältbiologerna were protesting against the establishment of two shopping centers near the outskirts of Lund.The study is inconclusive, but provides a few interesting questions for further studies in this subject..

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens..

This thesis deals with past and present political attitudes towards the Öresund bridge. It describes the decision making process which preceded the construction of the bridge, and has a short historical introduction to it. It then presents the attitudes towards the bridge of five different political parties, all represented by regional politicians. This empirical information was obtained through interviews with politicians and literature studies. The author then analyzes the empirical information with the help of the human ecological triangle developed by Steiner, and the center-periphery theories of Wallerstein and Persson.To conclude, the author describes what the central problem is in the case of the Öresund bridge from a human ecological perspective and analyzes the empirical data collected..

Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori på patientskadeförsäkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersättningsproblemet.För det andra är syftet att utifrån de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsäkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jämförelse.Det tredje syftet är att diskutera och analysera möjliga förändringar i patientskadeförsäkringssystemen. Fokus ligger på systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslås är för det första införandet av ett så kallat self-reportingsystem, som styr vårdgivarna att själva rapportera om skador.För det andra bör en slags självrisk utredas mer, och eventuellt få utrymme i patientskadeförsäkringssystemen.För det tredje föreslås en översyn av ersättningsnivåerna i patientskadeförsäkringssystemen, eftersom det är svårt att förklara dagens stora skillnader utifrån individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgångspunkt från forskningen om betalningsviljan för ett QALY.

Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, när det kontrollerades för kön.

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

Vietnam genomgick i slutit på 1980-talet en ekonomisk reform som kallades Doi Moi. Ett steg i denna reform var att utländska direktinvesteringar (FDI) tilläts komma in i landet, något som tidigare ej var möjligt. FDI inflödet har haft en viktig roll gällande den ekonomiska tillväxten i Vietnam och har fungerat som en byggsten under landets övergång från en planekonomi. Det finns olika faktorer som påverkar investerares beslut att investera utomlands. För att påverka dessa beslut och därmed försöka öka inflödet av FDI har Vietnam utformat och reformerat flertalet investeringspolicys.

Studien baseras på en kvantitativ metod med starka kvalitativa inslag. Syftet med studien är att med hjälp av ekonomisk teori och ekonometriska modeller försöka bestämma efterfrågeelasticiteten på Internetpokermarknaden. Vi har i studien utgått från att efterfrågefunktionen på Internetpokermarknaden är en konstant elastisk nyttofunktion. Då priset i Internetpoker är en komplicerad variabel att skatta konstruerade vi en prisformel. För att kunna vikta de olika variablerna som ingick i prisdefinitionen genomförde vi en surveyundersökning.

Den nationella trenden är idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till några få geografiska områden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsområdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillväxt- och befolkningsmässigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vänt denna till en negativ utveckling. Ett sådant område är Norrbottens län. Uppsatsens syfte är dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som återfinns för hushåll, konsumenter och företag vid en koncentration av ekonomisk aktivitet.

This paper analyses education regarding its profitability from an individual?s perspective. The method for conducting the analysis is an ex ante cost-benefit analysis and the time period examined is between the days the education begins until retirement age. The conclusions of this paper are that tertiary education is not profitable for an individual given the conditions stated in this examination. Furthermore the longer the education lasts, the more unprofitable it is.

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010? är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid.

I denna uppsats jämförs det gamla kommunala utjämningssystemet, som gällde mellan 1996 och 2004, med det nya som trädde i kraft vid årsskiftet 2004/2005. Som utgångspunkt för analysen används ekonomisk teori med fokus på relationerna mellan olika nivåer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrätten, kräver att kostnader som inkomster utjämnas över kommungränserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjämningssystemet att upprätthålla kommunal självstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhällsekonomiska effekter uppstår. En betydande del av uppsatsen behandlar de två olika systemens effekter för olika kommuntyper.