Sökresultat:
2373 Uppsatser om Ekonomisk rćdgivning - Sida 26 av 159
Oljeprisets lÄngsiktiga samband med Sveriges och Norges aktieindex
Sammanfattning Denna studie utreder om ett lÄngsiktigt samband mellan oljepriset och valda aktieindex kan pÄvisas. Tre typer av aktieindex har valts, generalindex, industriindex och rÄvaruindex, för Sverige respektive Norge. För att undersöka det lÄngsiktiga sambandet mellan oljepriset och aktieindex anvÀnds kointegrations- och regressionsanalys. Studien visar att det bara förekommer ett lÄngsiktigt samband mellan oljepriset och ett fÄtal av aktieindexen. Nyckelord: Olja, Kointegration, Tidsserier, Aktieindex Abstract This Study investigates if a long-term relationship between oil price and selected stock indices can be proved.
Kan aktieutvecklingen förklaras med hjÀlp av förvÀntad BNP-tillvÀxt? - En modifierad teknologispridningsmodell
TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).
Revisionsplikt i smÄ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frÄga?
Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ămnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.
Handelsalstring och handelsomfördelning för Sveriges livsmedelssektor 1996-2002
Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende pÄ de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mÄtt av Truman utnyttjas för att faststÀlla förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde pÄ en övergripande nivÄ för alla produkter inom livsmedelssektorn och pÄ en desaggregerad nivÄ med tretton subgrupper. Resultatet Àr att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring pÄ en aggregerad och en desaggregerad nivÄ för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel frÄn inhemsktproducerade varor, istÀllet ökar andelen importerade produkter frÄn medlemslÀnderna. AnmÀrkningsvÀrt Àr att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen frÄn sÀrskilt medlemslÀnder men ocksÄ ickemedlemslÀnder ökar tillsammans med en vÀxande export.
HÄllbart Hemsedal : En hÄllbar turismutveckling för att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl?
SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.
Stabil vÀxelkurs och lÄg inflation - Inbördes oförenliga? En studie av implikationerna av en real appreciering
This paper examines a long run macroeconomic dilemma. This dilemma states that given a real appreciation, i.e. a continuous increase in the real exchange rate, an economy has two options open with respect to inflation and nominal exchange rate. Either the economy chooses a fixed exchange rate- regime but has to allow for a rising inflation. Or the economy can choose an inflation targeting- regime, but then has to allow for an appreciating nominal exchange rate.
TrÄdlöst bredband -bör trÄdlösa nÀtverk tillhandahÄllas kollektivt?
Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.
EU:s utvidgning mot öst - Regional integration och FDI
Syftet med denna uppsats Àr att granska effekterna av regional integration pÄ FDI hos de lÀnder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. UtifrÄn teori gÀllande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemslÀnderna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-vÀst dÀr det rÄder stora skillnader i inkomstnivÄ mellan medlemslÀnderna. Analysen visar att FDI till de nya medlemslÀnderna, bÄde frÄn andra medlemslÀnder och tredje land, har ökat till följd av lÀndernas medlemskap i EU. MÀtt i absolutvÀrde kan det konstateras att FDI frÄn andra medlemslÀnder Àr avsevÀrt mycket större Àn FDI frÄn tredje land. Vidare har de nya medlemslÀnderna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning frÄn andra medlemslÀnder samt investeringsomfördelning dÀr FDI frÄn EU15 flyttar frÄn tredje land till de nya medlemslÀnderna.
Farlighetsbedömningens inverkan pÄ straffvÀrde i narkotikamÄl
I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.
Möjligheter med Kommersiell Mikrofinans En studie av investeringsklimatet i Sydamerika, Centralamerika och Karibien
I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen pÄ det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lÀmpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit lÀngst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa rÀntederivat frÄn den reguljÀra finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög ÄterbetalningsförmÄga och slutligen att det finns en möjlighet att mÀtta ett enormt behov i u-lÀnderna.
HÄllbar utveckling : En studie av hur ekologisk, social och ekonomisk aspekt av hÄllbar utveckling synliggörs och tydliggörs genom lÀrandet i förskola/förskoleklass
 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.
Textil- och klÀdesindustrin i EU - geografisk koncentration och produktionsfragmentering
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.
SAS position pÄ en koncentrerad marknad
I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen pÄ den svenska marknaden för inrikesflyg. UtgÄngspunkt Àr Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande stÀllning, dÀr anvÀndning av EuroBonus-programmet för poÀnginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande anvÀnda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande Är 2007 eller om beslutet bör omprövas.
Prisdynamik efter marknadskrascher
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur aktiekurserna hos företagen som Àr listade pÄ OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgÄng/krasch och om företagens storlek i form av börsvÀrde pÄverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som anvÀnds till att mÀta förhÄllandet mellan jordbÀvningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet pÄ det insamlade data som anvÀnds kommer kontrolleras med hjÀlp av en regression och valideras med hjÀlp av tidigare forskning. För att rÀttfÀrdiga den ekonofysiska metod vi anvÀnder oss av, kommer vi Àven att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa pÄ att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gÀller. Resultatet pekar pÄ en viss systematisk skillnad mellan hur börsvÀrdesmÀssigt stora företag beter sig jÀmfört mot hur smÄ företag beter sig efter att en krasch Àgt rum.
PensionsÄldern och individens konsumtion och sparande. Hur en höjning av pensionsÄldern kan Àndra konsumtionen och sparandet
UtifrÄn Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med Äldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita nÀr pensionsÄldern höjs. Konsumtionen ökar nÀr pensionsÄldern höjs eftersom en högre pensionsÄlder betyder en högre total löneinkomst som kan anvÀndas pÄ konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan dÀremot bÄde öka och minska nÀr pensionsÄldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer frÄn att man vill utjÀmna den högre konsumtionen som kommer frÄn den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsÄldern betyder att tiden som pensionÀr dÄ man ska konsumera för sina sparade tillgÄngar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.