Sökresultat:
2373 Uppsatser om Ekonomisk rćdgivning - Sida 11 av 159
Ekonomisk och sportslig styrning i elitidrottsföreningar : En studie av Jönköpings stoltheter
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. UtifrÄn syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nÄ sina mÄl. Vi kommer Àven att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhÀllet.Vi har valt att begrÀnsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med Àr ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig sÄvÀl sportsligt som organisatoriskt pÄ olika nivÄer dÀr HV71 Àr den största och IF Hallby HK den minsta.Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrÀdare för varje förening.
Inflationsprognoser i Sverige: Vilket gapmÄtt bör anvÀndas?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspÄinflationen bÀttre jÀmfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata frÄn1993 till och med 2005 har anvÀnts. GapmÄtten skapas med tvÄ olika metoder,en linjÀrregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell anvÀnds föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvÀnds Àr ett kvartal, fyra kvartal samt Ätta kvartal.
CSR och ekonomisk vinning : ? finns det ett samband?
I ett vÀxande samhÀlle med ökad befolkning och tekniska landvinningar stÀlls det allt högre krav pÄ det sociala- och miljömÀssiga ansvaret hos företag. En ökad efterfrÄgan frÄn bÄde konsumenter, samhÀllet och organisationer har skapat pÄtryckningar pÄ företag att driva engagemanget kring CSR ? Corporate Social Responsibility. En del ekonomer anser emellertid att detta skapar motsÀttningar dÄ företagets yttersta ansvar Àr gentemot aktieÀgarna och att fÄ verksamheten lönsam. Syftet med denna rapport Àr att utreda om det finns ett samband mellan CSR-satsningar och ekonomisk lönsamhet, hur företag resonerar kring detta, samt undersöka om det finns strategier för att skapa ett positivt samband.
Preventiva ÄtgÀrder mot spridningen av HIV/AIDS i Uganda - en kostnadseffektiv lösning?
HIV/AIDS upptÀcktes i början av 1980talet och utvecklades snabbt till en omfattande epidemi. VÀrst drabbat Àr Afrika söder om Sahara med 2/3 av vÀrldens cirka 40 miljoner smittade. Uganda, som ligger norr om Victoriasjön, var bland de första lÀnderna att rapportera om HIV-fall och hade under 1990talets början en HIV-prevalens pÄ omkring 20 %. Sedan dess har man lyckats minska spridningen av smittan och uppger idag en prevalens pÄ omkring 4 %. Uppsatsen syftar till att se pÄ vilka preventiva ÄtgÀrder mot spridningen av HIV/AIDS som genomförts i Uganda och i möjligaste mÄn deras kostnadseffektivitet uttryckt i USD/förhindrat fall av HIV-smitta.
Naturresurser och statlig konsumtion -en interaktion som kan leda till resursfÀllan
Syftet med denna studie Àr att, med hjÀlp av ett urval tillvÀxtvariabler, analysera hur det kommer sig att lÀnder rika pÄ naturresurser generellt uppvisar lÀgre tillvÀxt Àn lÀnder som saknar naturtillgÄngar. Fenomenet brukar benÀmnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfÀllan? som det hÀr kommer kallas. UtmÀrkande för denna studie Àr att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgÄngen i landet och hur denna interaktion kan leda till att lÀnderna i analysen fastnar i resursfÀllan..
PÄverkas miljökuznetskurvan olika av ekonomisk frihet Àn av demokrati
According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained.This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP.
Vad driver svenska swapspreadar? En regressionsmodell med ECT
Uppsatsen Àr en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet Àr en linjÀr regressions modell som pÄvisar att swapspreaden Àr kointegrerad med svenska statens upplÄningsbehov samt rÀntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. PÄ kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den Àr mean reverting kring ett lÄngsiktigt samband med tidigare nÀmnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten pÄ aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhÄllande till övriga aktiemarknaden samt lutningen pÄ Money Market kurvan..
Oljeprisets inverkan pÄ oljerelaterade aktier
I denna studie undersöker vi vad som pÄverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek frÄn varje bransch, pÄ den amerikanska börsen.Vi anvÀnde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som pÄverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt.Studiens resultat visade att pÄ kort sikt pÄverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefÀr lika mycket, men pÄ lÄng sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..
Miljoner pÄ spel : Hur svenska storbanker arbetar med intern kontroll för att förhindra, upptÀcka och ÄtgÀrda individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet.
Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.
NÄgtra aspekter av systemet för kommunal utjÀmning ur political economy- och tillvÀxtperspektiv
Uppsatsen granskar systemet för utjÀmning mellan kommunerna ur political economy- och tillvÀxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utstrÀckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgÄr att det rÄdande statsbidrags- och utjÀmningssystemet ger ett mycket begrÀnsat utrymme för diskretionÀra bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen Àr att det finns en pÄtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillvÀxtperspektiv granskar vilka effekter lÄngtgÄende kommunutjÀmning kan tÀnkas ha pÄ arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tÀnkas ha för den lÄngsiktiga ekonomiska tillvÀxten.
AnmÀlningsbenÀgenheten i svenska företag : Brott utan straff? Eller Àrlighet varar lÀngst?
Bakgrunden till denna uppsats Àr att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt nÀringsliv kostar företagen och, i förlÀngningen, samhÀllet stora belopp varje Är. Uppsatsen fokuserar pÄ förskingring och trolöshet mot huvudman, tvÄ brott som i huvudsak utförs av en anstÀlld eller nÄgon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en trÄd dÀr lÀsaren först fÄr en förstÄelse för ekonomisk brottslighet i allmÀnhet, hur gÀrningsmannen ser ut och dÀrefter hur brotten upptÀcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmÀla vid misstanke om brott, men rapporter frÄn PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbÀttrats pÄ senare Är, vilket innebÀr att företagen upptÀcker en större andel av brotten. Detta innebÀr att det i större utstrÀckning Àr företagens beslut om ett brott skall polisanmÀlas eller inte.
Empiriska vĂ€xelkursmodeller för den svenska kronan - Ăr det nĂ„gon som fungerar?
The forecast ability of four well-known exchange rate models for theSwedish krona is tested in this thesis. The models that are tested arethe purchase power parity, the real interest differential model, thesticky-price model and a productivity model. In addition to thebenchmark, the random walk, they are also compared to each other.They are all tested on three different horizons one quarter, two quartersand four quarters. The mean squared forecast error criteria and thedirection of change criteria are used for evaluation of the forecastability. Only in a couple of cases are the forecast ability of thetheoretical based models significant better than the random walk..
Ekonomisk brottslighet och obestÄnd - hur ser utvecklingen ut?
Ekonomisk brottslighet Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar alla. Det Àr ett stort problem för företag vÀrlden över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sÀgs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven nÀringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott pÄverkar inte bara företag utan Àven stat och den enskilda mÀnniskan.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmÀrksammas mer.
Ekonomisk tillvĂ€xt och ren natur - Ăr det möjligt?
I och med att lÀnderna i vÀrlden blivit allt rikare har Àven miljöförstöringen ökat. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade pÄ ett uppochnedvÀnt U-förhÄllande mellan inkomst och miljöförstörande utslÀpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillvÀxten tills den vid en viss nivÄ vÀnder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsÀtter att vÀxa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).
TvÀrsnittskorrelation; Svenska aktiebranscher 1997-2007
I denna uppsats behandlas ett nytt sĂ€tt att berĂ€kna korrelationen mellan olika tillgĂ„ngar. MeÂtoden, tvĂ€rsnittskorrelationen, har framarbetats av Bruno Solnik och Jacques Roulet som beÂskriver den i artikeln Dispersion as Cross-sectional Correlation. VĂ„rt syfte Ă€r att med hjĂ€lp av detta nya sĂ€tt berĂ€kna korrelationen över en tio Ă„rs period pĂ„ den svenska aktiemarknaden och se om vi kan hitta tendenser i korrelationens utveckling. Korrelationens tendens har tolkats genom trendlinjer och determinationskoefficienter. De reÂsultat vi fĂ„r fram tyder pĂ„ en ökning i korrelationsnivĂ„ inom de flesta av vĂ„ra observerade sektorer pĂ„ den svenska aktiemarknaden..