Sökresultat:
2412 Uppsatser om Ekonomisk nedskärning - Sida 49 av 161
Sagan om de tvÄ tornen : En jÀmförande fallstudie av hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress
Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter hÀndelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger pÄ jÀmförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av hÀndelserna.FrÄgestÀllningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhÄllandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de bÄda tidningarna?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr gestaltningsteorin och frÀmst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur mÀnniskor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. DÄ studien Àr en jÀmförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land.Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehÄll genom att anvÀnda kvantitativ innehÄllsanalys som metod för insamling av empiriskt material.
Betydelsen av en diversifierad eller en fokuserad strategi
pÄ aktieÀgarvÀrdet: en studie av börsnoterade
fastighetsföretag i Sverige
Denna studie syftar till att ur en aktieÀgares perspektiv studera vilken betydelse för valet av diversifiering eller fokusering fÄr pÄ ett fastighetsbolags aktieÀgarvÀrde under tidsperioden 1998 ? 2008. Studien omfattar svenska fastighetsföretag frÄn listorna Small Cap, Mid Cap och Large Cap pÄ Stockholmsbörsen. Företagen har kategoriserats efter vilken utstrÀckning som deras fastighetsbestÄnd Àr fokuserade över olika fastighetstyper och ekonomiska regioner. Herfindahls diversifieringsindex har legat som grund för klassificeringen och har utvecklats och anpassats till fastighetsbranschen för att Äterge en verklighetstrogen bild.
Regionala inkomstskillander i Kina : Varför har skillnaderna mellan regionerna ökat?
Kina? har? under? de? senaste? 30? Ären? haft? en? ekonomisk? tillvÀxt? med? nÀrmare? 10? procent? per? Är.? Men? i? takt? med? den? ekonomiska? utvecklingen? har? ocksÄ? inkomstskillnaderna? mellan? kust?? och? inlandsregionerna? ökat.? I? den? hÀr? uppsatsen? har? jag? valt? att? studera? skillnaderna? i? utlÀndska? direktinvesteringar,? humankapitalsatsningar? och? infrastrukturinvesteringar? mellan? regionerna? för? att? se? om? dessa? faktorer? kan? förklara? den? ojÀmna? inkomstfördelningen.? Min? slutsats? Àr? att? det? finns? stora? skillnader? i? investeringsnivÄer,? frÀmst? i? FDI,? mellan? kust?? och? inlandsregionerna.? Och? att? den? kinesiska? staten? har? haft? stor? pÄverkan? pÄ? inkomstgapet,? kanske? kan? den?tises?som?den?drivande?kraften?bakom?de?vÀxande?inkomstskillnaderna..
TillvÀxtens moder - en afrikansk flicka? : En paneldatastudie av sambandet mellan jÀmlika utbildningsmöjligheter och ekonomisk utveckling i Afrika söder om Sahara
I den hÀr uppsatsen undersöks sambandet mellan andelen flickor som avslutar grundskolestudieroch BNP per capita för 43 afrikanska lÀnder. Baserat pÄ paneldata för de berörda lÀnderna undertidsperioden 1981-2010 sÄ genomförs regressionsanalyser för att ge svar pÄ frÄgestÀllningen.Resultaten gör gÀllande att det finns en signifikant negativ effekt som Àven stÄr fast dÄ olikakontrollvariabler tas i beaktande. En delstudie genomförs ocksÄ dÀr samma regressioner genomförsmen för en mindre andel av lÀnderna dÀr de mest oljeberoende har tagits bort frÄn materialet. Dennadelstudie genererar inga signifikanta skillnader..
Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen : En fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB Mimer
Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB MimerSeminariedatum: 2013-05-29Högskola: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhĂ€lle och Teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FĂA300)Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer KarlssonExaminator: Cecilia ErixonHandledare: Birgitta SchwartzSidantal: 36Bilagor: 4Nyckelord: CSR, kommunalĂ€gda bostadsföretag, hĂ„llbar utveckling, samhĂ€llsansvarFrĂ„gestĂ€llning:? Hur och varför arbetar Mimer med CSR?? Hur kombinerar Mimer affĂ€rsmĂ€ssighet med samhĂ€llsansvar?? Vilka förbĂ€ttringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer vĂ€ljer att investera i hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling samt undersöka om det finns nĂ„got samband mellan samhĂ€llsansvar och ekonomisk vinst.Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer frĂ„n ett urval av anstĂ€llda pĂ„ ett kommunalĂ€gt bostadsföretag.Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affĂ€rsmĂ€ssiga principer mĂ„ste ett kommunalĂ€gt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förvĂ€ntningar och krav. Mimer anvĂ€nder CSR som en sĂ€tt att förbĂ€ttra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning pĂ„ lĂ„ng sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stĂ€rka sitt varumĂ€rke och skapa konkurrensfördelar.
Ekologiskt som ekologiskt? : En kvantitativ studie av eco-label effekten utifrÄn de tre hÄllbarhetsaspekterna
Titel: Ekologiskt som ekologiskt? ? En kvantitativ studie av eko-label effekten ur de tre hĂ„llbarhetsaspekterna. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi: Examensarbete i företagsekonomi C 15hpFörfattare: Malin Damberg Larsson och Anna ĂstlundHandledare: Dr. Jonas KĂ„gströmDatum: 2015 MAJSyfte: Syftet med studien Ă€r att mĂ€ta om magnituden pĂ„ eko-label effekten skiljer sig utifrĂ„n vilken del av de tre hĂ„llbarhetsaspekterna (miljö, social, ekonomisk) produkten fokuserar pĂ„. Genom vĂ„r studie vill vi bidra med en inblick i hur eko-label effekten pĂ„verkar synen pĂ„ ekologiska produkter utifrĂ„n de olika aspekterna.Metod: I studien genomfördes ett experiment med 117 deltagare som var uppdelade i tre olika grupper.
Ăktenskapsförordet i ljuset av allmĂ€n avtalsrĂ€tt
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
HĂGT I TAK : En paneldatastudie av inkomsttakets effekt pĂ„ mĂ€ns uttag av förĂ€ldrapenning.
I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament pĂ„verkar hur stor andel dagar med förĂ€ldrapenning som tas ut av mĂ€n. Med hjĂ€lp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mĂ€ns andel av förĂ€ldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag fĂ„r inget stöd. Ăven om resultatet kan ifrĂ„gasĂ€ttas dĂ„ data pĂ„ kommunnivĂ„ anvĂ€nds ges en indikation pĂ„ att ekonomisk ersĂ€ttning inte Ă€r den avgörande faktorn nĂ€r det gĂ€ller den ojĂ€mna fördelningen av förĂ€ldrapenningdagar mellan mĂ€n och kvinnor..
Risk vid miljöinvesteringar : En fallstudie över det kommunalÀgda bolaget VIVAB
Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hÀlsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har pÄ risker Àr beroende av i vilket sammanhang de Àr verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar nÀr det gÀller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalÀgda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i VÀst AB (VIVAB).
Laglottsskyddet i behov av förÀndring : en ÀganderÀttslig analys
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
KrÀnkande sÀrbehandling i arbetslivet : ur ett ersÀttningsrÀttsligt perspektiv
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Sökordsannonsering som del av en sund komkurrens : ÀndamÄl och förutsÀttningar
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
Avvisning av bevisning : mot bakgrund av principen om fri bevisföring
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
?Vi Àr vÀl som vilken familj som helst? ? en kvalitativ studie om familjehemsförÀldrars upplevelser av sitt förÀldraskap.
Syftet med studien Àr att undersöka familjehemsförÀldrarnas upplevelser och förestÀllningar om uppdraget som familjhem i relation till förÀldraskap och familjebilder. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka bilder har familjehemsförÀldrarna av familj och förÀldraskap?? Vad innebÀr familjehemsförÀldraskapet? Hur ska en familjehemsförÀlder vara? ? Betraktar familjehemsförÀldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersÀttningen?? Vad har förÀldrarna för erfarenheter av familjehemsförÀldraskapet och hur har det förÀndrat synen pÄ uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrÄn modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrÄn tidigare forskning. Resultat VÄra respondenter framhÄller att det Àr viktigt att familjehemsförÀldrar kan ge barnet trygghet, kÀrlek, normalitet, rutiner och grÀnser.
Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet - Verksamhetsstyrning i Helsningborgs stad
Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.