Sökresultat:
2412 Uppsatser om Ekonomisk nedskärning - Sida 15 av 161
HÄllbar utveckling : En idéanalys av Norra DjurgÄrdsstaden
Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att utforska olika tolkningar av begreppet hÄllbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad. UtifrÄn olika tolkningar av hÄllbar utveckling, och inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad, skapas tvÄ idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna anvÀndas för att analysera vilka idéer om hÄllbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus pÄ hÄllbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan pÄ stadsbyggnadsprojektet Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..
"Den mÀrkligaste böjelsen - att inte ha nÄgon" Paradoxer och villkor i sikurser om asexualitet i svensk dags/kvÀllspress
I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas
pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt
nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl
för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs
asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet.
Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska,
psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och
misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant
och stabil livshistoria.
Arbetslöshet och barnafödande - En studie av hur arbetsmarknadslÀget pÄverkar fruktsamheten pÄ individ- och samhÀllsnivÄ i Sverige
Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.
Arbetskraftsmigration och EU:s utvidgning - Potential och omfattning
This paper analyses the potential extent of labour mobility in the European Union after the eastern enlargement that took place in 2004, but focuses on movements from the 10 new member countries to the old EU -members. In this study, a number of economic models are used to investigate if there is a large potential for labour mobility in the enlarged EU and also if this potential has large effects on mobility in reality. The potential for labour mobility is, to a large extent, discussed in terms of theoretical migrating incitements for workers and different types of labour migration obstacles. Many factors indicate that such large potential for migration actually exists, mainly due to high difference in wages and unemployment and because of the common EU market. At the same time, the presence of natural and constructed obstacles is likely to restrict migration for a long period of time..
För sÀkerhets skull - Sveriges beredskap för sÀker hÀlso- och sjukvÄrd i kris : En studie om hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor
Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..
Ekonomisk medarbetarbrottslighet - en studie av hur tvÄ företag förÀndrat sitt brottsförebyggande arbete
Bakgrund/Problemdiskussion: Antalet företag som har blivit utsatta för ekonomisk brottslighetökar alltjÀmt. Skadan har, utifrÄn ett ekonomiskt avseende, en betydligt större pÄverkan pÄsamhÀllet Àn den traditionella brottsligheten. Utöver den ekonomiska skadan pÄverkas ÀventrovÀrdigheten för nÀringslivet. Trots att företag hÀvdar att de satsat stora resurser pÄ attförebygga ekonomisk brottslighet visar rapporter pÄ att ekobrott Àr lika vanligt idag som för 20Är sedan. Ekonomisk brottslighet sker ofta inom ramen för en legal verksamhet vilket gör detsvÄrt att upptÀcka oegentligheten.
Har aktieavkastningar och/eller rÀntedifferensen prognosvÀrde för framtida ekonomisk tillvÀxttakt? : En panelstudie pÄ OECD lÀnderna
I denna uppsats undersöks rÀntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den lÄngarÀntan)och aktieavkastningars prognosvÀrde för framtida real BNP tillvÀxt för 29 OECDlÀnder med en dynamisk icke-linjÀr paneldatamodell. Denna icke-linjÀra specifikation tillÄterför eventuella asymmetrier beroende pÄ om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder pÄ att bÄde aktieavkastningar och rÀntedifferensen, mellan tremÄnaders- ochtioÄrsrÀntan, har prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt. Sambanden Àr i linje med ekonomiskteori som förutsÀger att en minskad rÀntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare pÄ att aktieavkastningarhar högre prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt dÄ modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillvÀxttakt. Slutligen indikerar resultaten att rÀntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehÄller olika information gÀllande framtida tillvÀxttakt..
Ett re(el)lt hot? Om elprisets betydelse för investeringar inom basindustrin
The aim of this thesis is to investigate the correlation between the price of electric power and investments within the Swedish basic industry. Using regression analysis, the authors test for correlation between the electricity prices and the basic industry, defined as the pulp and paper industry, the mining industry, the steel and metal industry and the basic chemical industry. Moreover, five variables found in the literature on investment decisions are being used as a means of comparison. The results suggest that the electricity price affects the investment decisions within the basic chemical industry as well as the steel and metal industry. On a more abstract level, this thesis contributes to the understanding of one of the properties of the Swedish GDP..
Likviditetseffekt pÄ volatilitetssmilet för aktieoptioner
Optionshandeln har ökat markant pĂ„ senare Ă„r och detta beror pĂ„ att investerare vill sprida sina risker. Ăr optionerna korrekt prissatta eller kan det finnas arbitragemöjligheter? De flesta av investerarna anvĂ€nder sig idag av Black & Scholes formel dĂ„ de prissĂ€tter optioner. I Black & Scholes formel Ă€r volatiliteten för aktien okĂ€nd och mĂ„ste uppskattas. I denna uppsats vill jag undersöka om likviditeten har nĂ„gon effekt vid uppskattning av volatiliteten.
KÀrnkraft för folket eller folket för kÀrnkraft? Hur kÀrnkraftspolitiken har pÄverkats av den samhÀlleliga kÀrnkraftsopinionen.
1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kÀrnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angÄende hur mycket man skulle lyssna pÄ den folkliga opinionen nÀr det gÀllde utvecklingen av kÀrnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har anvÀnt sig av i kÀrnkraftspolitiken 1986-2009, om de har lÄtit sig pÄverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhÀllets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har anvÀnt sig av ekonomisk styrning inom kÀrnkraftspolitiken och om/hur samhÀlleliga opinionsskiften pÄverkat styrningen. Resultaten visar att den allmÀnna opinionen inte har pÄverkat politikernas beslut i kÀrnkraftsfrÄgan och att politikerna har fattat sina beslut i samhÀllets intresse..
HÀmmar offentlig sektor den ekonomiska tillvÀxttakten?
FrÄgestÀllningen som denna uppsats Àr avsedd att besvara Àr ifall offentlig sektor Àr tillvÀxthÀmmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat Àr tillvÀxthÀmmande. Denna frÄgestÀllning besvaras genom konstruerandet av en tillvÀxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen Àr avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, Àr införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen Àr i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som stÄr agenterna till buds och hur mycket marknaden Àr reglerad. Den primÀra slutsatsen att dra frÄn modellens dynamik Àr att en offentlig sektor har en negativinverkan pÄ en stats ekonomiska tillvÀxt, om Àn validiteten i slutsatsen begrÀnsas pÄ grund av arbetets teoretiska karaktÀr..
Religiösa organisationer - Arbetsförmedlingens framtida samarbetspartners? En kvalitativ studie av Islamic Center och dess nÀtverk
Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.
Synen p? ekonomisk frihet inom Demokraterna och Republikanerna : En id?analys av fyra olika amerikanska presidenters syn p? ekonomisk frihet inom Demokraterna och Republikanerna i USA utifr?n Nozick, Rawls och Berlins definitioner
Today, many regard the Democratic and the Republican Party in the US to be significantly different than prior with regard to changed rhetoric and changed political world. This reason alone is enough to make an interesting research question how democratic and republican presidents view ?economic freedom? based on Robert Nozick, John Rawls and Isaiah Berlins perception of economic freedom. The research question therefore relies on how present presidents view economic freedom compared to how past presidents view economic freedom with Nozick, Rawls and Berlin as emphasizers within the theory. This is performed with the use of by Marie Demker?s coined the is-should-do-scheme, being an analytical tool providing from the empirical material the first State of the Union speech by the selected president where the presidents view on reality (is), uthopia (should) and strategy (do) is presented.
PÄverkar det ekonomiska lÀget noteringarnas aktiekursutveckling? : En kvantitativ studie av noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm 2000-2010
Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.
Ofta och detaljerat eller sÀllan och sparsamt
Bakgrund och problemdiskussion: EfterfrÄgan pÄ svensk industridesign ökar. Trots detta har fortfarande omsÀttningen för svenska industridesignföretag varit lÀgre Àn nÀrliggande branscher. Lönsamheten för svenska industridesigners ökade heller inte nÀmnvÀrt efter den satsning regeringen gjorde pÄ design mellan Ären 2003-2005. HÀr Àr det nÄgot som haltar dÄ resurser förbrukas i för stor grad i förhÄllande till de inkomster rörelsen ger. Redovisningsinformation kan hÀr vara till hjÀlp dÄ den kan verka som ett kommunikationsmedel dels internt i företaget, dels externt.