Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sägas vara brott som begås i sambandmed näringsverksamhet i syfte att uppnå ekonomisk vinning. Exempel på sådana brott ärbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. Närmare bestämt har vi inriktat oss på denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nämligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffärshändelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren även enskyldighet att anmäla detta till en åklagare.Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, finns en stor variation i de anmälningar sominkommer från olika konkursförvaltare.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning.

During the 1920?s the town of Bollnäs had the ambition to expand. The expansion included a merger with Björkhamre and the colonization of unused areas, e.g. the area around Onbacken. The archaeologist Gustaf Hallström came to Bollnäs to investigate an ancient tomb located on Onbacken.

CSR är en fras som företagen ofta slänger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad händer med företagens CSR-program när de genomgår en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förändrades mellan åren 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, så med den tidsperioden får vi ett perspektiv hur tillståndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i så fall hur, ett företag förändrat sitt CSR-arbete i samband med den nämnda krisen?Vid vår analys av det insamlade materialet, som bestod av årsrapporter och intervjuer, använde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förändras och hur det borde förändras.

Med anledning av att Sida, och sålunda Sverige, utformat en ny biståndsstrategi i Sri Lanka, vilken i många avseende strider mot dess föregångare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin präglas av en återgång till ett kapitalfundamentalistiskt synsätt där den ekonomiska sektorn sätts i fokus, vilket markant frånskiljer sig sin föregångare som snarare såg till utbildningsområdet och missgynnade grupper på landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrån ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. Därefter analyseras strategin med utgångspunkt i den svenska biståndspolitiken som genom biståndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och där svenskt bistånd idag agerar utifrån en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella biståndskontexten gentemot Sri Lanka, där en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora biståndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Vad är fastighetsmäklarnas attityder till användandet utav lockpriser? Ämnet har på senare tid varit omdiskuterat i media, som också gett sin syn på det. Vi genomförde därför en undersökning i form av en enkätundersökning med fastighetsmäklare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda på deras attityder till fenomenet. Vi ville också undersöka om attityden till och användandet utav lockpriser skilde sig mellan städerna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkätundersökningen omfattade också branschorganisationernas åsikter om oärliga bud, samt mäklarnas syn på den oreglerade budgivningen.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs.Efter en förstudie på de av ICA:s reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de här tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka den svenska regleringen på spelmarknaden inom Sveriges gränser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fått för effekter på marknaden och samhället. Detta jämförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjälp av grundläggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser är att regleringen motiveras främst av sociala skäl från statligt håll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsäkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstånd av marknaden har ett osäkert utfall vad gäller de externa effekterna men de skulle säkerligen öka.

Titel: Individuellt pensionssparande - Där förväntad avkastning inte kan förutspås Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien är att undersöka värdeutvecklingen hos ett antal portföljer som ärkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten läggs på att med Value at Risk ta reda på ett möjligt sämsta utfall som är ett resultat av placering i olika risknivåer. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrånderas rekommendationer. Hänsyn har tagits till individers olika riskbenägenhet samt en begränsad tidshorisont.

Titel: Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet på ex-dagen.Nivå: Kandidatuppsats inom Nationalekonomi, vårterminen 2007Författare: Alexander Lemland och Oskar SinhaHandledare: Hossein AsgharianSyfte: Syftet är att undersöka aktieprisbeteendet på ex-dagen för att se om det förekommer en signifikant skillnad mellan prisfallet och storleken på utdelningen. Det är också att se vad aktieprisbeteendet på ex-dagen kan säga om utvecklingen av marknadens effektivitet.Frågeställning: Går det att finna en signifikant skillnad mellan prisfallet på ex-dagen och storleken på utdelningen efter justering för indexrörelser? Vad kan man utifrån aktieprisets beteende på ex-dagen säga om utvecklingen av marknadens effektivitet?Tillvägagångssätt: Vi har använt oss av en kvantitativ datainsamling och gjort hypotesprövningar för att kunna dra slutsatser. Materialet är hämtat från databaserna Datastream och Ecowin.Slutsatser: Det går att för vissa år finna en signifikant skillnad mellan aktieprisfallet och utdelningens storlek. Av de tolv år vi undersökt har det visat sig att det för fem år kan sägas att prisfallet varit signifikant lägre än utdelningsbeloppet.