Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

The forecast ability of four well-known exchange rate models for theSwedish krona is tested in this thesis. The models that are tested arethe purchase power parity, the real interest differential model, thesticky-price model and a productivity model. In addition to thebenchmark, the random walk, they are also compared to each other.They are all tested on three different horizons one quarter, two quartersand four quarters. The mean squared forecast error criteria and thedirection of change criteria are used for evaluation of the forecastability. Only in a couple of cases are the forecast ability of thetheoretical based models significant better than the random walk..

Ekonomisk brottslighet är ett samhällsproblem som påverkar alla. Det är ett stort problem för företag världen över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sägs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven näringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott påverkar inte bara företag utan även stat och den enskilda människan.Syftet med denna uppsats är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer.

I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

I denna uppsats behandlas ett nytt sätt att beräkna korrelationen mellan olika tillgångar. Me­toden, tvärsnittskorrelationen, har framarbetats av Bruno Solnik och Jacques Roulet som be­skriver den i artikeln Dispersion as Cross-sectional Correlation. Vårt syfte är att med hjälp av detta nya sätt beräkna korrelationen över en tio års period på den svenska aktiemarknaden och se om vi kan hitta tendenser i korrelationens utveckling. Korrelationens tendens har tolkats genom trendlinjer och determinationskoefficienter. De re­sultat vi får fram tyder på en ökning i korrelationsnivå inom de flesta av våra observerade sektorer på den svenska aktiemarknaden..

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militära samarbete.

PurposeThe purpose of this paper is to assess whether the overreaction found in ?Does the Stock Market Overreact?? by DeBondt and Thaler still persists today, and by equivalence test if a trading strategy based upon these assumptions would generate abnormal returns. MethodThe research has been carried out by studies of the stocks that for a prior period of one year has over or underperformed their benchmark. The stocks used in my study are all part of S&P500 index, and the period of study runs from three to five overlapping years over the last twenty years. ResultsMy tests indicate that the type of overreaction proposed by DeBondt & Thaler still is present, at least considering the stocks that during the formation period were winners..

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt.

This bachelor thesis examines the relation between countries? degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation.The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries.Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita.The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations.

Denna uppsats utreder för ett urval av 80 länder hypotesen att inkomstojämlikhet mätt i ginikoefficienten har en negativ påverkan på ekonomisk tillväxt mätt i BNP/capita. Utgångspunkten är att finna stöd för tidigare forskning på inkomstojämlikhetens påverkan på tillväxten. Den empiriska undersökningen görs med linjär regressionsanalys i fyra modeller där tillväxt är den beroende variabeln, ginikoefficienten den oberoende samt ett antal kontrollvariabler för initial BNP-nivå, demokrati, utbildning, handel, livslängd, rättssäkerhet och korruptionskontroll. Resultaten visar ett signifikant, men svagt, negativt samband mellan tillväxt och ojämlikhet. Dock lider modellerna av möjliga problem med endogenitet samt multikollinearitet.

Forskningen om ekonomisk tillväxt och ekonomistyrning är omfattande men fokuserar oftast på dessa områden separat. I denna studie undersöks därför hur gasellföretag styr mot tillväxt samt vilken effekt ekonomistyrning har på de olika tillväxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär där 150 företag som fått utmärkelsen gasellföretag mellan år 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt säte i Sverige och är representerade i fler än 30 branscher. Syftet med studien var att kartlägga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillväxt.

Konkurrensrätt utgör ett svårdefinierat rättsområde. En av de grundläggande orsakerna till detta är att rättsområdet bygger på en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa två akademiska inriktningar utifrån frågeställningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrätt?? Frågeställningen undersöks och analyseras på grundval av intervjuer med sju personer verksamma på det svenska konkurrensrättsområdet. Intervjupersonerna består av ekonomer respektive jurister från domstolsväsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyråer.

I denna uppsats har förhållandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillväxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero på kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Den här uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen är en av de branscher där ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utsträckning.Syftet med uppsatsen är att utreda vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter åtgärderna fått.Uppsatsen baseras på en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestående av respondenter från restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgränsning har gjorts till restauranger i Karlstadsområdet.Uppsatsens fokus har lagts på införandet av krav på personalliggare, vilket gäller sedan den 1 januari 2007 samt krav på certifierat kassaregister, som gäller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks närmre och diskussion runt deras tänkbara effekter förs.Slutsatsen av undersökningen visar att det är svårt att beräkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs.

Titel:?Vi vill ha kostnadsreducering!? ? En studie kring kundvärde inom en ekonomisk föreningÄmne/kurs: Företagsekonomi III ? Marknadsföring, inklusive examensarbete, 30 hp.Författare Emmelie Nilsson och Sandra JohanssonHandledare:Niklas ÅkermanExaminator:Christine TidåsenNyckelord:Dubbelriktade kundrelationer, nätverk, relationer, kundvärde, värdeskapande, fokusgrupper, B2B, konkurrensfördelFrågeställning:Vad karaktäriserar kundvärde i en B2B-relation, då leverantören är en ekonomisk förening, som ägs av sina kunder?Syfte:Syftet var att skapa förståelse kring hur en ekonomisk förening, med både enkelriktade och dubbelriktade kundrelationer, kan stärka sin position på marknaden genom att öka det kundupplevda värdet.Delsyftet var att skapa en förståelse för hur värdet skiljer sig beroende på om:1) Kunden enbart har rollen som köpare gentemot leverantören.2) Kunden har både rollen som köpare och säljare gentemot leverantören.Teori:Den teoretiska referensramen grundar sig på teorier kring ämnena nätverk, relationer, kundvärde och värdeskapande.Metod:I studien har vi valt en kvalitativ ansats där 24 deltagare har diskuterat i fyra olika geografiskt genomförda fokusgrupper. Vi har även utfört öppna diskussioner med Kalmar Lantmäns försäljningsansvarig samt produktansvarig.Slutsats:Som vår slutsats skapade vi vår egen modell för upplevt kundvärde som består av två lager, ett flertal faktorer och kostnadsreduceringar. Dessa påverkas i sin tur av det vi kom att kalla för vi-värdet, som är en känsla som uppkommer speciellt i och med den ekonomiska föreningen. De kunder som också är leverantörer upplever kundvärdet på liknande sätt men tilläggs ytterligare en faktor som behandlar denna situation..