Sök:

Sökresultat:

2540 Uppsatser om Ekonomisk miljövärdering - Sida 17 av 170

Handelsprocedurer -omfattning, effekter och vinster av förenkling

The aim of this thesis is to analyse the most common economic effects of countries pursuing trade facilitation. Trade flows are constrained by non-tariff barriers and through trade facilitation these barriers can be decreased. We will study the effects of trade facilitation from a theoretical perspective and evaluate a number of empirical studies. Several different trade barriers will be identified as well as those regions and countries that will gain the most from trade facilitation. We draw the conclusion thatlarge gains would prevail for all countries and that the consumers, businesses and the state all benefit from trade facilitation.

IscensÀttningen av det ekobrottsliga subjektet : Ekobrottet och ekobrottslingens uppkomst och institutionalisering i ett (post)modernt samhÀlle

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as ?not bad people?, ?normal? and ?like everyone else?.

Tranchering av Collateralized Debt Obligations med en portfölj av simulerade tillgÄngar

This thesis gives an introduction to securitization in general and the tranching of collateralized debt obligations in particular. It does this by using a firm-value model to simulate the underlying portfolio via monte-carlo simulations.The simulations in turn give a loss-distribution from which the various tranchings of the CDO?s are derived. To get an understanding of the influence of different variables involved in the tranching the simulations are repeated several times where the portfolio variables are changed to generate different tranchings. This to give a understanding of the influence different variables have on the tranching and consequently risks involved in CDO?s in particular but also general risks and problems of securitizations..

HÄllbar utveckling : En idéanalys av Norra DjurgÄrdsstaden

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att utforska olika tolkningar av begreppet hÄllbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad. UtifrÄn olika tolkningar av hÄllbar utveckling, och inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad, skapas tvÄ idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna anvÀndas för att analysera vilka idéer om hÄllbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus pÄ hÄllbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan pÄ stadsbyggnadsprojektet Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

"Den mÀrkligaste böjelsen - att inte ha nÄgon" Paradoxer och villkor i sikurser om asexualitet i svensk dags/kvÀllspress

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Arbetslöshet och barnafödande - En studie av hur arbetsmarknadslÀget pÄverkar fruktsamheten pÄ individ- och samhÀllsnivÄ i Sverige

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

Arbetskraftsmigration och EU:s utvidgning - Potential och omfattning

This paper analyses the potential extent of labour mobility in the European Union after the eastern enlargement that took place in 2004, but focuses on movements from the 10 new member countries to the old EU -members. In this study, a number of economic models are used to investigate if there is a large potential for labour mobility in the enlarged EU and also if this potential has large effects on mobility in reality. The potential for labour mobility is, to a large extent, discussed in terms of theoretical migrating incitements for workers and different types of labour migration obstacles. Many factors indicate that such large potential for migration actually exists, mainly due to high difference in wages and unemployment and because of the common EU market. At the same time, the presence of natural and constructed obstacles is likely to restrict migration for a long period of time..

För sÀkerhets skull - Sveriges beredskap för sÀker hÀlso- och sjukvÄrd i kris : En studie om hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..

Ekonomisk medarbetarbrottslighet - en studie av hur tvÄ företag förÀndrat sitt brottsförebyggande arbete

Bakgrund/Problemdiskussion: Antalet företag som har blivit utsatta för ekonomisk brottslighetökar alltjÀmt. Skadan har, utifrÄn ett ekonomiskt avseende, en betydligt större pÄverkan pÄsamhÀllet Àn den traditionella brottsligheten. Utöver den ekonomiska skadan pÄverkas ÀventrovÀrdigheten för nÀringslivet. Trots att företag hÀvdar att de satsat stora resurser pÄ attförebygga ekonomisk brottslighet visar rapporter pÄ att ekobrott Àr lika vanligt idag som för 20Är sedan. Ekonomisk brottslighet sker ofta inom ramen för en legal verksamhet vilket gör detsvÄrt att upptÀcka oegentligheten.

Har aktieavkastningar och/eller rÀntedifferensen prognosvÀrde för framtida ekonomisk tillvÀxttakt? : En panelstudie pÄ OECD lÀnderna

I denna uppsats undersöks rÀntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den lÄngarÀntan)och aktieavkastningars prognosvÀrde för framtida real BNP tillvÀxt för 29 OECDlÀnder med en dynamisk icke-linjÀr paneldatamodell. Denna icke-linjÀra specifikation tillÄterför eventuella asymmetrier beroende pÄ om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder pÄ att bÄde aktieavkastningar och rÀntedifferensen, mellan tremÄnaders- ochtioÄrsrÀntan, har prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt. Sambanden Àr i linje med ekonomiskteori som förutsÀger att en minskad rÀntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare pÄ att aktieavkastningarhar högre prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt dÄ modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillvÀxttakt. Slutligen indikerar resultaten att rÀntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehÄller olika information gÀllande framtida tillvÀxttakt..

Ett re(el)lt hot? Om elprisets betydelse för investeringar inom basindustrin

The aim of this thesis is to investigate the correlation between the price of electric power and investments within the Swedish basic industry. Using regression analysis, the authors test for correlation between the electricity prices and the basic industry, defined as the pulp and paper industry, the mining industry, the steel and metal industry and the basic chemical industry. Moreover, five variables found in the literature on investment decisions are being used as a means of comparison. The results suggest that the electricity price affects the investment decisions within the basic chemical industry as well as the steel and metal industry. On a more abstract level, this thesis contributes to the understanding of one of the properties of the Swedish GDP..

Va?rdering av varuma?rken : - En kvalitativ studie om problematiken kring vilken metod som anva?nds vid fo?rva?rv

Background: Associated with the change in the regulations in 2009 concerning how goodwill should be handled in the acquisitions, brand valuation is increasingly recognized. Goodwill will now be identified and the brand will therefore be separated to be individually evaluated. The valuation has a problem with a number of factors that will influence the choice of method, to obtain a reliable value Aim: The purpose of this study is to examine the method used for brand valuation associated with the acquisition situations. In addition, it aims to gain a better understanding of brand valuation and its problems.Method: The study has a qualitative basis, where three key people of brand valuation have been interviewed. These work as valuation specialists at various accounting firms, this to get answers that could be compared.

Likviditetseffekt pÄ volatilitetssmilet för aktieoptioner

Optionshandeln har ökat markant pĂ„ senare Ă„r och detta beror pĂ„ att investerare vill sprida sina risker. Är optionerna korrekt prissatta eller kan det finnas arbitragemöjligheter? De flesta av investerarna anvĂ€nder sig idag av Black & Scholes formel dĂ„ de prissĂ€tter optioner. I Black & Scholes formel Ă€r volatiliteten för aktien okĂ€nd och mĂ„ste uppskattas. I denna uppsats vill jag undersöka om likviditeten har nĂ„gon effekt vid uppskattning av volatiliteten.

KÀrnkraft för folket eller folket för kÀrnkraft? Hur kÀrnkraftspolitiken har pÄverkats av den samhÀlleliga kÀrnkraftsopinionen.

1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kÀrnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angÄende hur mycket man skulle lyssna pÄ den folkliga opinionen nÀr det gÀllde utvecklingen av kÀrnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har anvÀnt sig av i kÀrnkraftspolitiken 1986-2009, om de har lÄtit sig pÄverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhÀllets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har anvÀnt sig av ekonomisk styrning inom kÀrnkraftspolitiken och om/hur samhÀlleliga opinionsskiften pÄverkat styrningen. Resultaten visar att den allmÀnna opinionen inte har pÄverkat politikernas beslut i kÀrnkraftsfrÄgan och att politikerna har fattat sina beslut i samhÀllets intresse..

HÀmmar offentlig sektor den ekonomiska tillvÀxttakten?

FrÄgestÀllningen som denna uppsats Àr avsedd att besvara Àr ifall offentlig sektor Àr tillvÀxthÀmmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat Àr tillvÀxthÀmmande. Denna frÄgestÀllning besvaras genom konstruerandet av en tillvÀxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen Àr avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, Àr införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen Àr i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som stÄr agenterna till buds och hur mycket marknaden Àr reglerad. Den primÀra slutsatsen att dra frÄn modellens dynamik Àr att en offentlig sektor har en negativinverkan pÄ en stats ekonomiska tillvÀxt, om Àn validiteten i slutsatsen begrÀnsas pÄ grund av arbetets teoretiska karaktÀr..

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->