Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstår bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade även krishanteringsmodeller för att se om någon gick att tillämpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Tidig ekonomisk teori fokuserar på produkten istället för på producenten. I ekonomisk sociologiska studier och forskning om marknaden menas ofta i motsättning till detta att vem som gör är viktigare än vad som görs. Marknaden anses inom den ekonomiska sociologin vara en social konstruktion som skapas utan avsikt och självreproducerar sig. Aspers centrala ordningsprinciper för marknaden gör skillnad på marknader ordnade enligt status och marknader ordnade enligt standard. Målet med denna studie är att förstå och förklara vilken typ av marknad marknaden för äkta smycken i Stockholms innerstad är.

Sekretessbelagd.

Det är en stor variation mellan länders ekonomiska tillväxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer är att länderna har olika nivåer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med både positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivåer är några av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan på ett lands ekonomiska tillväxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie är att undersöka hur korruption påverkar ekonomisk tillväxt.Den empiriska metod som används i denna tvärsnittsstudie är en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika länder där 28 länder tillhörde OECD medan resten var länder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjära regressionsmodellen så fann författaren att korruption hade en positiv påverkan på ekonomisk tillväxt, men då fler kontrollvariabler inkluderades blev påverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushållning?.

Denna uppsats behandlar vilken roll den teknologiska utvecklingen spelat för den ekonomiska tillväxten i Sverige under perioden 1970-1998. Uppsatsen använder Solows enkla tillväxtmodell med tillväxt i arbetskraften och den privata sektorns investeringar som förklarande variabler för att skatta Solowresidualen under perioden. I modellen antas denna representera den teknologiska utvecklingen. Solowresidualens medelvärde analyseras sedan utifrån makroekonomiska händelser under perioden. Medelvärdet används på grund av att ekonomisk tillväxt är ett långsiktigt fenomen och därför kan inte slutsatser dras från enskillda observationer.

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader.

Detta examensarbete är utfört i samarbete med Enertech AB. Det är ett konstruktionsprojekt med mål att utveckla en överkåpa med justerbar höjd. Överkåpan ska passa på tre olika värmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0.Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och Primärkonstruktion. Detta är metoder vi tillämpat tidigare och de passar bra in på detta projekt. För att få en lämplig design så har vi även tillämpat många metoder enligt SVID.Det inledande arbete har bestått utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona.

Specialarbete, SV1301 15 hpÄmne: Svenska språketTermin: HT13Handledare: Benjamin Lyngfelt.