Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag ? en ekonomisk eller ideologisk fråga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt.

Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende på de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mått av Truman utnyttjas för att fastställa förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde på en övergripande nivå för alla produkter inom livsmedelssektorn och på en desaggregerad nivå med tretton subgrupper. Resultatet är att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring på en aggregerad och en desaggregerad nivå för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel från inhemsktproducerade varor, istället ökar andelen importerade produkter från medlemsländerna. Anmärkningsvärt är att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen från särskilt medlemsländer men också ickemedlemsländer ökar tillsammans med en växande export.

SammanfattningHemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar.

This paper examines a long run macroeconomic dilemma. This dilemma states that given a real appreciation, i.e. a continuous increase in the real exchange rate, an economy has two options open with respect to inflation and nominal exchange rate. Either the economy chooses a fixed exchange rate- regime but has to allow for a rising inflation. Or the economy can choose an inflation targeting- regime, but then has to allow for an appreciating nominal exchange rate.

Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Syftet med denna uppsats är att granska effekterna av regional integration på FDI hos de länder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. Utifrån teori gällande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemsländerna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-väst där det råder stora skillnader i inkomstnivå mellan medlemsländerna. Analysen visar att FDI till de nya medlemsländerna, både från andra medlemsländer och tredje land, har ökat till följd av ländernas medlemskap i EU. Mätt i absolutvärde kan det konstateras att FDI från andra medlemsländer är avsevärt mycket större än FDI från tredje land. Vidare har de nya medlemsländerna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning från andra medlemsländer samt investeringsomfördelning där FDI från EU15 flyttar från tredje land till de nya medlemsländerna.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen på det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lämpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit längst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa räntederivat från den reguljära finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög återbetalningsförmåga och slutligen att det finns en möjlighet att mätta ett enormt behov i u-länderna.

 Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har skett en förändring av den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen är fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klädesindustrin är koncentrerade till skilda länder. Många studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen på en mer disaggregerad nivå. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har beräknats för industrigrenarna inom textil- och klädesindustrin och som mått på internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för länderna i undersökningen. Slutsatsen är att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klädesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen på den svenska marknaden för inrikesflyg. Utgångspunkt är Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande ställning, där användning av EuroBonus-programmet för poänginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande använda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande år 2007 eller om beslutet bör omprövas.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur expatriering av personal inom hotellbranschen uttrycker sig. Expatrieringsfenomenet har sina rötter i internationaliseringen av företag och är relaterat till kontrollbehovet och kompetensutvecklingen. Fenomenet är ett tämligen väl utforskat ämne som oftast studeras i samband med HR- frågorna. Forskningen kring expatriering inom hotellbranschen har hittills inte fått ett större utrymme i den vetenskapliga litteraturen. För utförandet av denna studie används kvalitativ undersökning, vars primärdata har införskaffats genom fokusintervjuer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur aktiekurserna hos företagen som är listade på OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgång/krasch och om företagens storlek i form av börsvärde påverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som används till att mäta förhållandet mellan jordbävningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet på det insamlade data som används kommer kontrolleras med hjälp av en regression och valideras med hjälp av tidigare forskning. För att rättfärdiga den ekonofysiska metod vi använder oss av, kommer vi även att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa på att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gäller. Resultatet pekar på en viss systematisk skillnad mellan hur börsvärdesmässigt stora företag beter sig jämfört mot hur små företag beter sig efter att en krasch ägt rum.

Utifrån Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med åldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita när pensionsåldern höjs. Konsumtionen ökar när pensionsåldern höjs eftersom en högre pensionsålder betyder en högre total löneinkomst som kan användas på konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan däremot både öka och minska när pensionsåldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer från att man vill utjämna den högre konsumtionen som kommer från den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsåldern betyder att tiden som pensionär då man ska konsumera för sina sparade tillgångar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.

Turkey?s nearly fifty-year-old aspiration for admittance to the European Union took a crucial step forward with the signing of the Ankara agreement in 1996. The aim of this thesis is to examine the trade effects that evolve from the creation of a customs union. Our objective is to study how Turkey?s trade patterns adapted to the liberalized trade by examining the effects on resource allocation, specialization and welfare.