The objective of this essay has been to show how the image of the Soviet Union in ?Alla tiders historia? differs in the 1989 and 2004 editions of the book. To explain these differences I have used a discourse analytic perspective, mainly inspired by Michel Foucault and his philosophical theories of the constructions of objects, and also Faircloughs critical discourse analysis inspired by Gramsci.In this paper the two editions of ?Alla tiders historia? are presented with quotes which are then analysed from using my theoretical framework. In the 1989 edition three themes emerged: continuity, undecidability and ambivalence, which together present an image of a Soviet Union which is not clearly defined within the political discourse.In the 2004 edition this struggle over the discourse has been settled and the Soviet Union?s position as a dictatorship has been determined, at the same time as the Soviet Union is put in a negative relationship with Czar Russia and is connected with Nazi Germany.

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat.

The efficacy of screening for breast cancer with mammography has been a subject of controversy during the last decades. However, the general opinion is now that screening reduces mortality in breast cancer (Zackrisson, 2006). It is nevertheless important to weigh the efficacy against the harm and costs associated with screening. Cost-utility and cost-effectiveness analysis of screening have generally failed to incorporate side effects such as anxiety and discomfort related to screening tests and the following diagnostic tests (Gyrd-Hansen, 2000). This study seeks to include such side effects in a cost-utility analysis.

The purpose of this paper has been to shed light on the ways the history represented at the City Museum of Stockholm can be used in education at the Gymnasia level. I have made use of the following set of questions to attain this purpose: 1) How is the City Museum's activity vis-á-vis the gymnasia organized and what is the purpose of this activity? 2) What positive results do the interviewees see in the collaboration between the schools and the Museum? 3) Why did the teachers represented in this paper choose to make use of the Museum in their education? The bulk of the study is based upon three interviews with the First Curator at the City Museum of Stockholm and two teachers, from Viola Gymnasiet and Skogsgårds Gymnasiet respectively. My method is qualitative and interpretative with hermeneutic features.In my interpretation of the source material I have made use of historian Klas-Göran Karlsson's classifications regarding the needs for various forms of history, use of history, users and functions of results. In this way I have been able to establish how the Museum and the teachers represented in the study make use of the history that is represented at the Museum.

Medelsvensson såg bojkottlapparna på Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns också svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berättar två av dem för första gången sin historia.Ovanstående är ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

During the period 1905 to 1940 it was possible to get a loan from the state to buy land and build a small farm or a house in rural areas. This loan act and its effects have been studied earlier in different ways, but never as a total study for a geographic region. The region Malmöhus Län has been chosen. The purpose of this paper is to study in which parts of the area loans were taken and who sold the land that was used for these purposes. Earlier studies have looked at a larger geographical area for some specific years.

In this essay, I intent to examine history as a school subject in Swedish compulsory school (for children aged 7-16), it contains mostly an analysis of the syllabus for history in the three latest curriculums Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94. The main purpose of the essay is to illuminate the development and the change history as a subject has gone through during this specific time, and my will is also to illustrate the view on knowledge and learning that is revealed in the syllabus for history in today?s curriculum (Lpo 94).The survey shows that in Swedish compulsory school, history as a subject has changed significantly. During the examined years, the contents have been exceptionally broadened and that has lead to increasing demands on the students as it has gone from being directed to the individual and its contiguous history with shorter outlooks on the rest of the world, to requiring the individual to be able to see and understand other parts of the world and different time, on the basis of it?s own history and culture.

Uppsatsens syfte är att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nätverk och använda taxonomi på fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad på frågeställning och syfte och är i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nätverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. Frågeställningen lyder: ?Vad är sociala nätverk och vilka dimensioner är centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgår från att någon form av värde uppstår i sociala nätverk och att om så inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hämtats från flera discipliner, främst från företagsekonomi och Ekonomisk historia men även i viss utsträckning derivat från forskning inom socialantropologi samt psykologi.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen. * Den närvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Frånvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjänsten gör att effektiviteten i sjukförsäkringsadministrationen inte kan bedöms utifrån den gängse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handläggning av sjukförsäkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestäms av politikers efterfrågan. Hur det skall produceras på rätt sätt varierar mellan olika sjukfall. Utifrån dessa kriterier analyseras därefter lösningar på ett principal-agentproblem inom Försäkringskassan.

SammandragSyftet med min studie är att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg på fyra texter i två läroböcker. Genom utprovningen av modellen, som är baserad på den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrån ett andraspråksperspektiv språkliga strukturer i två svenska läroböcker i historia, för att få en bild av vilka språkliga utmaningar elever möter när de läser och lär sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och är hämtade från två läroböcker i historia, en för grundskolans senare år och en för Historia A på gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, därefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten från utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras på en skala från relativt konkret vardagsspråk till abstrakt och akademiskt språk. Många av de språkliga drag jag funnit bekräftar tidigare systemisk funktionell forskning om språket i texter om historia.

I denna uppsats jämförs skillnader mellan svenska och utländska hedgefonder med avseende på avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar är hämtade från de olika fondernas hemsidor. Jämförelser görs under två olika tidsperioder, 18-respekive 48 månader. Mått som beräknas är genomsnittlig årsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utländska hedgefonderna inte skiljer sig mycket åt i det första intervallet.