Sökresultat:
2416 Uppsatser om Ekonomisk hćllbarhet - Sida 39 av 162
en Verkstad-kreativ mötesplats i Helsingborg
Projektet handlar om social och ekonomisk hÄllbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hÄllbar stadsdel? Syftet Àr att ta bort den barriÀr som finns mellan stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv pÄ Söder. Genom att skapa en mÄlpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas..
DELTIDSARBETSLĂSHETEN I SVERIGE - En studie om utveckling och bestĂ€mningsfaktorer
UndersysselsÀttning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet Àr vanligt förekommande pÄ arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras Àven ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men Àven mÀn Àr bÄde deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka grupper som Àr ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet pÄverkas av arbetslöshetsersÀttningen. Data som anvÀnds i uppsatsen Àr frÄn Statistiska centralbyrÄns arbetskraftsundersökningar samt statistik frÄn Arbetsmarknadsverket.
Kampen mot den Ekonomiska brottsligheten : Enade vi stÄ söndrade vi falla
Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmÀrksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan dÄ betydelsen av organisatoriska förÀndringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhÄllandena var bristen pÄ samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlÀmnade regeringen en skrivelse med fokus pÄ förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhÀllsproblem som skapar orÀttvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsÀttningarna för företagandet försÀmras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgrÀnsningSyftet med föreliggande uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse och öka vÄr referensram angÄende Àmnet ekonomisk brottslighet, bekÀmpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet Àr Àven att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.
Ekonomisk styrning av svenska dotterbolag i Baltikum
Bakgrund: Under de senaste Ären har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebÀr att företaget möter en mÀngd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet Àr ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försÀkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget Àr i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet pÄverkas Àven till stor del av det sovjetiska arv som prÀglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har tvÄ syften.
Projektering av urban vindkraft
Denna rapport presenterar, pĂ„ uppdrag av UmeĂ„ Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat pĂ„ StrömpilenomrĂ„det i UmeĂ„. Detta verk Ă€r planerat att ingĂ„ i projektet HĂ„llbara Ă
lidhem, ett projekt dÀr UmeÄ Energi samarbetar med med AB Bostaden och UmeÄ kommun med mÄlet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnÄlare bostadsomrÄde.Urban vindkraft innebÀr att smÄskaliga vindkraftverk placeras i bebyggda omrÄden, en ny och vÀxande marknad. Med smÄskalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jÀmföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt pÄ runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft Àr problematisk.
MÄngfald pÄ företag
Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.
Stabilitetspaktens effekter pÄ BNP; en kontrafaktisk simulering
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter reglerna inom tillvÀxt- och stabilitetspakten skulle ha haft pÄ BNP. Uppsatsen ger Àven kort historik och en genomgÄng av lagstiftningen som omgÀrdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks Àr 3 %-regeln som sÀger att medlemslÀnderna inom EMU inte fÄr ha ett budgetunderskott pÄ mer Àn 3 procent. Uppsatsen utgÄr frÄn en reducerad AS/AD modell dÀr finanspolitik Àr en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrÄgan. Den metod som anvÀnds Àr en sÄ kallad VAR-modell dÀr tvÄ regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för Ärliga inflationsförÀndringen.
Energi, ekonomi och externa kostnader - En uppsats som tar hÀnsyn till klimatet
Den hÀr uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila brÀnslen spelar i ekonomin. Fossil energi Àr en viktig del av produktionen och pÄverkar dÀrmed inkomstnivÄerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutslÀpp som kan pÄverka klimatet och ge upphov till extrema vÀderfenomen, stigande havsnivÄer, ökad migration och konflikt, vilka sÄ smÄningom kan orsaka stora externa kostnader. FrÄgestÀllningen Àr:? Hur pÄverkas ekonomin av koldioxidutslÀppande fossila brÀnslen, beroende pÄ om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser sÄ att de fossila brÀnslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.
Psykiska sjukdomar- snedfördelning mellan ekonomisk sjukdomsbörda och forskningsallokering?
Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..
Spaniens finanspolitik under 2000-talet : En makroekonomisk analys av finanspolitikens roll i skapandet av och under budgetkrisen
NÀr Lehman Brothers INC lÀmnade in sin konkursansökan hösten 2008 sÀnde detta chockvÄgor genom finanssektorn vÀrlden över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som Àr Europas fjÀrde största ekonomi drabbades hÄrt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott.I uppsatsen har författarna anvÀnt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hÄllbarhet. Dessa har anvÀnts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin anvÀnds data och statistik frÄn trovÀrdiga kÀllor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som anvÀnds i empirin Àr variabler som Äterfinns i teorikapitlet.Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som anvÀnts.
Finns det ett samband mellan omsÀttningen av aktier och deras betavÀrden?
Titel: Finns det ett samband mellan omsÀttningen av aktier och deras betavÀrden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 UppsatsÀmne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, OmsÀttning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats Àr att faststÀlla om det finns nÄgot samband mellan omsÀttningen av aktier och deras betavÀrde. Vidare Àr syftet att se hur sambandet ser ut beroende pÄ vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhÄller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade pÄ A-listan.
Fortsatt gran eller sjÀlvföryngrad björk efter stormfÀllning? : en ekonomisk analys
The southern part of Sweden, SkÄne, is frequently exposed to storms causing great damage to Norway spruce (Picea abies L. Karst.) stands. A storm during the winter 1999/2000 raised the attention of the problem. A lot of forest owners got large areas of spruce stands wind thrown during this storm. Can naturally regenerated birch (Betula sp.) be an alternative on these wind-exposed sites? This was the main question I was facing when discussilig the problems with Esben Möller Madsen, SöderÄsens forest district.
The aim of this master thesis was to present an economic analysis of Norway spruce versus
birch.
Effekten av Socialt Kapital pÄ HÀlsa
Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.
En komparativ studie av VaR-modeller
Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början pĂ„ 1990-talet intrĂ€ffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhĂ„llna avkastningen intressant. Ăven den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.
Dutch Disease and Tourism - The Case of Thailand
Tourism is often being viewed as one of the worlds largest sectors and a great contribution to growth and development. There is a large motivation amongst developing countries to promote themselves as a tourist destination, since they expect the tourism to generate economic growth. The government of Thailand has been promoting tourism since 1960, and the number of foreign visitors has increased from 100 000 back then to 13.5 million in 2006. The purpose of this paper was to investigate weather the increasing tourism industry in Thailand has pulled resources away from other sectors of the economy towards the tourism sector, and in that way harming Thailand?s international competitiveness and causing deindustrialization.