Sökresultat:
14371 Uppsatser om Ekonomisk hćllbar utveckling - Sida 61 av 959
Rörelse och lek i skolan Betydelse för barns utveckling
Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.
Konkursförvaltarens granskning av ekobrott ? styrs resultatet av ambitionsnivÄn?
Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sĂ€gas vara brott som begĂ„s i sambandmed nĂ€ringsverksamhet i syfte att uppnĂ„ ekonomisk vinning. Exempel pĂ„ sĂ„dana brott Ă€rbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. NĂ€rmare bestĂ€mt har vi inriktat oss pĂ„ denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nĂ€mligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffĂ€rshĂ€ndelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren Ă€ven enskyldighet att anmĂ€la detta till en Ă„klagare.Enligt Brottsförebyggande rĂ„det, BRĂ
, finns en stor variation i de anmÀlningar sominkommer frÄn olika konkursförvaltare.
Pedagogers arbetssÀtt med barns motoriska utveckling i förskolan - AnvÀnds musik som ett hjÀlpmedel?
BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.
Internationell tjÀnst i förband : officerens stÀllningstagande
Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjÀnst i förband. Behovsparametrar utvecklade frÄn Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkÀtundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestÄende av kompanilagfrÄn tre armébrigader. Undersökningen svarar pÄ vilken betydelse motivationsparametrar har förstÀllningstagandet och vilka förÀndringar som efterfrÄgas för att motivera officerare att delta iinternationell tjÀnst i förband. Undersökningen bekrÀftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjÀnst ochatt bara en tredjedel av de Är 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter.
?Bounties? inom utveckling av fri och öppen programvara - Utvecklares betraktelse av ett ekonomiskt incitament
Ett fenomen som blivit allt vanligare pÄ senare Är Àr instiftandet av ?bounties?. Med ?bounties? menas att en belöning utfÀsts i form av ekonomisk kompensation till den person eller de personer som utför utvecklingsarbete inom fri och öppen programvara (F/OSS). Syftet med undersökningen Àr att studera upplevelser och kÀnslor kringanvÀndningen av ?bounties? frÄn ett utvecklarperspektiv.
Medarbetarsamtal i grupp: en kvalitativ studie om individers förutsÀttningar för utveckling
Medarbetarsamtal i grupp Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. Den hÀr uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger pÄ en fallstudie gjord pÄ Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgÄngspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsÀttningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsÀttningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp pÄ Pilkington i mÄnga avseenden inte lever upp till förvÀntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, mÄlsÀttning, attityder och uppriktighet pÄ olika sÀtt bildar förutsÀttningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.
VÀlfÀrd för vem? Integrationspolitik i den svenska storstaden
Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.
Riktlinjer och stöd för hÄllbar utveckling i grundskolan
HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.
Undervisning i hÄllbar ytveckling
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att pÄ ett kvalitativt sÀtt beskriva hur pedagoger undervisar om hÄllbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befÀst för eleverna. Detta arbete Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkÀtundersökning av lÀrare. VÄr undersökning har genomförts pÄ tvÄ olika skolor, en med miljöutmÀrkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg.
Vi har sett i vÄr undersökning att mÄnga lÀrare inte vet vad hÄllbar utveckling innebÀr. MÄnga lÀrare har inte stött pÄ begreppet, dÀrför syns det inte i undervisningen.
Kinas förÀndring: reformer som har förÀndrat folkets levnadsförhÄllanden i Kina under perioden 1949-1976
Syftet med uppsatsen Àr att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade pÄ att försöka förÀndra landet och förbÀttra folkets livssituation genom investeringar i teknik för att dÀrigenom uppnÄ en ekonomisk utveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi genomfört en litteraturstudie. NÀr det kommunistiska partiet kom till makten i Kina Är 1949 började det genomföra ett antal reformer i syfte att fÄ nÀringslivet pÄ fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hÄrt pÄ industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom industrin resulterade i att landets produktion ökade.
Revisorns inre balans eller obalans ? Ànnu en studie om tillÀmpningen av anmÀlningsplikten.
Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.
FörsÀljning av kommunal allmÀnnytta : Àr en viktig del av vÀlfÀrdspolitiken pÄ vÀg att försvinna?
            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HĂ€ggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ĂmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare Ă„r har det i media uppmĂ€rksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers dĂ€r 5400 ledande befattningshavare tillfrĂ„gades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken Ă€r störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vĂ„r studie har vi valt att anvĂ€nda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.
?Gör om, gör rÀtt? : En studie som beskriver begreppet ?Gör om, gör rÀtt? och hur det uppfattas utifrÄn en grupp vÀrnpliktiga i Försvarsmakten
Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..
En skifteshistorisk undersökning av Lena kyrkby
            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HĂ€ggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ĂmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare Ă„r har det i media uppmĂ€rksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers dĂ€r 5400 ledande befattningshavare tillfrĂ„gades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken Ă€r störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vĂ„r studie har vi valt att anvĂ€nda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.
Lek Àr liv : Sex förslollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande
Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.