Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

För att visa pÄ nyttan av vad ett anvÀndartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som Àr den metod som vi anvÀnt oss av. De föregÄende stegen i metoden Àr förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett anvÀndartest för att fÄ fram vad anvÀndarna verkligen efterfrÄgade. Vi analyserade sedan resultatet av anvÀndartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi Àven hÀnsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga pÄ Hedlunds Hus AB efterfrÄgade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehÄll, som vi sedan utgick ifrÄn vid utveckling av webbplatsen.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra textillÀrare i grundskolan Är 3-9 arbetar med hÄllbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och en enkÀtundersökning. Litteraturstudiet ger svar pÄ vad begreppet hÄllbar utveckling innebÀr. Studiens slutsats Àr att hÄllbar utveckling Àr en naturligt integrerad del av slöjdÀmnet. I slöjdÀmnet agerar eleven bÄde som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hÄllbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar.

Diskriminerande offentlig upphandling har lÀnge utgjort ett problem inom EU nÄgot man försökt ÄtgÀrda genom fullbordandet av den inre marknaden i början pÄ 1990-talet. Detta icke-tariffÀra handelshinder kan jÀmföras med en subvention och innebÀr högre inhemska priser och minskad import och dÀrmed snedvridningar pÄ marknaden. De förvÀntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling Àr dÀrför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemslÀnderna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft pÄ den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förÀndringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 Är efter den inre marknadens skapande och faststÀller att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgrÀnserna.

REFERATStudiens syfte Ă€r att pĂ„visa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansĂ€ttning under perioden 2000-2014. Syftet Ă€r ocksĂ„ att diskutera denna utveckling utifrĂ„n teorier och trender i ett större perspektiv.Studien Ă€r kvantitativ och bygger pĂ„ datamaterial frĂ„n SCB. Studien Ă€r en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansĂ€ttningen av Ă„lder och könsbalans ser ut för kommunerna i lĂ€net.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nĂ€stan all befolkningstillvĂ€xt sker i UmeĂ„. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen Ă€ldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner.

This thesis aims to evaluate the concept of Uncovered Interest Parity. The parity states that the logarithmic difference between domestic and foreign interest rate equals the logarithmic difference between expected future spot exchange rate and the spot exchange rate, . In defining the exchange rate it is often presumed that the parity relation prevails even though several studies suggest the opposite. Numerous economists maintain that the theory?s shortcomings can be explained through the existence of a Risk Premium.

PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden men inte i Afrika tar tillvÀxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjÀlper andra kontinenter att nÄ tillvÀxt verkar tillvÀxtfrÀmjande i Afrika. En stor del av vÀrldens befolkning Àr i behov av en förbÀttrad vÀlfÀrd och det Àr delvis upp till ekonomer att komma pÄ en fungerande lösning.Med hjÀlp av en regressionsanalys, innehÄllande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkÀnda tillvÀxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utlÀndska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillvÀxten i Afrika. Vi vill Àven kontrollera för variablerna ?andel HIV- och AIDS positiva? och ?korruptionsgraden?, dÄ vi tror att dessa verkar tillvÀxthÀmmande i Afrika.

Marknadsföring handlar om kommunikation. I en vÀrld dÀr bl.a. miljöförstörelse Àr en del av vardagen Àr det viktigt att kommunicera de alternativ som ger en bÀttre förutsÀttning för en hÄllbar utveckling. Detta arbete undersöker möjligheten för marknadsförare att verka för hÄllbar utveckling, genom ansvarsgrundad marknadsföring och att marknadsföra med ansvar. Utvalda företag har blivit undersökta pÄ deras sÀtt att marknadsföra sig pÄ samt hur de sÀger sig vÀrna om en hÄllbar utveckling genom den.

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hÄllbar utveckling i Lpo94, dÄ vi utifrÄn vÄra erfarenheter inom skolan inte har sett nÄgon undervisning för hÄllbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten Àr dÄ Sverige ingÄr i flera internationella överenskommelser dÀr det framkommer att undervisning för hÄllbar utveckling ska vara prioriterat. DÄ en ny lÀroplan, Lgr11, trÀder i kraft 1juli 2011 undersöktes Àven förekomsten av hÄllbar utveckling dÀri, dÄ studien syftar till att undersöka huruvida det skett förÀndringar till fördel för undervisning för hÄllbar utveckling i Lgr11 i förhÄllande till Lpo94. Vid analysen av lÀroplanerna anvÀndes en metodtriangulering, i form av innehÄllsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna faststÀlldes nÄgra kriterier som utgick frÄn innebörden av hÄllbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga pÄ.

I en vÀrld dÀr individer möts av mÀngder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att mÀnniskor har svÄrt att engagera sig och ha den förstÄelse som krÀvs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nÀmns ofta som en förklaring till mÀnniskors olika kunskapsnivÄ och förstÄelse. I mÀnniskors yrkesmÀssiga roll tas denna förmÄga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förstÄelse hos enskilda nÀringsidkare, en företagsform dÀr privatekonomin och nÀringsverksamhetens ekonomi Àr nÀra sammankopplade.

De stÀndigt stigande energipriserna har enligt intervjuade mÀklare fÄtt Àgare av smÄhus att bli allt mer uppmÀrksamma pÄ fastighetens driftskostnader. Eftersom uppvÀrmningskostnaderna Àr störst av driftskostnaderna faller fokus pÄ uppvÀrmningssystemen dÄ det i slutÀndan Àr de som bestÀmmer brÀnslekostnaderna. Ett byte av uppvÀrmningssystem Àr relativt kostsamt och man kan dÀrför anta att smÄhusÀgaren som övervÀger att konvertera Àr intresserad av hur investeringen pÄverkar fastighetens vÀrde. Ur samhÀllsmÀssig synpunkt Àr det av stort vÀrde att se hur uppvÀrmningssystemen vÀrderas eftersom detta Àr en indikation pÄ hur införda avgiftssystem pÄverkar marknaden. Undersökningar gjorda i detta arbete pÄvisar att energipriserna fÄr genomslag i vÀrderingen av vissa uppvÀrmningssystem och att anmÀrkningsvÀrt mÄnga fastigheter byggda under Ättiotalet har elvÀrme, det system som Àr förknippat med högst energikostnader.

Sedan bytet av vÀxelkurssystem och introducerandet av inflationsmÄlsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett rÀntestyrningssystem dÀr lÄg och stabil inflation efterstrÀvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sÄdant system med nödvÀndighet krav pÄ kompromiss mellan Ä ena sidan liten variation i inflation och Ä andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovÀrdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hÀnsyn ska tas till den reala ekonomin pÄ bekostnad av nÄgot större variation i inflationen. I den hÀr uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade pÄ realtidsdata över Riksbankens prognoser pÄ inflation och BNP-gap i vilken utstrÀckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets pÄverkan pÄ reporÀntan har varit i princip oförÀndrad mellan 1993 och 2005..