Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhÄllande och hur de genom egna erfarenheter definierar hÄllbar utveckling, samt att fÄ möjlighet att höra hur de arbetar med hÄllbar utveckling och miljöfrÄgor i förskolan och dÀrtill Àven hur de ser att barnen förstÄtt innehÄllet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhÄllande skiljer sig lite Ät, men en gemensam nÀmnare Àr att det till stor del ligger pÄ tankeplanet hos de flesta av dem. NÀr det kommer till barnens förstÄelse sÄ menar pedagogerna att barnen förstÄtt nÀr de sjÀlva börjar stÀlla mer frÄgor och nÀr de sjÀlva uppmÀrksammar Àmnet..

I början av juni 2003 lÀmnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmÀlan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgÄngspunkt. Drygt ett Är senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag pÄ en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte Àr att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag pÄ sockerindustrin i de nordiska medlemslÀnderna, med den nuvarande sockerpolitikens pÄverkan pÄ dessa lÀnder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsÀttningar inför en reformering och kommer sÄledes att drabbas olika, men framtiden ser inte sÄ ljus ut för de nordiska medlemslÀnderna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slÄs ut och nÀringen i Sverige och Danmark kommer att fÄ det nÄgot svÄrare pÄ lÀngre sikt..

Sammanfattning/Abstract VÀrldens energisystem Àr huvudsakligen baserade pÄ fossila brÀnslen. FörbrÀnning av fossila brÀnslen medför olika konsekvenser för miljön sÄsom ökad vÀxthuseffekt och försurning. Kostnaderna för dessa miljökonsekvenser Àr vanligen externa och dÀrmed sÀllan inkluderade i priserna pÄ marknaden. Mot denna bakgrund Àr det samhÀllsekonomiskt intressant att analysera hur resursanvÀndning och energi-produktion pÄverkas ifall dessa kostnader internaliserades i priserna pÄ vÀrldens energi- och rÄvarumarknader. Som teoretisk bakgrund för analysen presenteras en ekonomisk teori för optimal resursanvÀndning.

Under senare Är har organisationers ansvarstagande flitigt diskuterats utifrÄn miljömÀssiga och sociala aspekter. PÄ grund av detta har organisationer börjat kÀnna en ökad press att arbeta för en hÄllbarutveckling. För att visa vad man gör för en hÄllbar utveckling och för att skapa trovÀrdighet, har organisationer börjat redovisa hur man arbetar med dessa frÄgor. FrÄn denna utveckling har hÄllbarhetsredovisningen vuxit fram och blivit en viktig del av en organisations strategi. I dagslÀget Àr det frÀmst de stora energibolagen som har fullt utvecklade hÄllbarhetsredovisningar.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars Är 2000 enades de aktuella medlemslÀnderna om att unionen Är 2010 ska vara vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hÄllbar ekonomisk tillvÀxt med fler och bÀttre arbetstillfÀllen och en högre grad av social sammanhÄllning. Den fria rörligheten framhÄlls av mÄnga ekonomer och samhÀllsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillvÀxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan pÄ unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, pÄ den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande pÄ tvÄ svenska utlandsskolor i Spanien har gÀllande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgrÀnserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av sÄvÀl studie- och yrkesvÀgledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

I dag Àr miljöfrÄgan ett omdiskuterat Àmne och mÀnniskor kÀnner oro för dagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och med tanke pÄ att jordens resurser Àr begrÀnsade Àr det ett faktum att nya vÀgar krÀvs för att kunna skapa ett hÄllbart konsumtionssamhÀlle och en hÄllbar utveckling. KaraktÀrerna av de nya vÀgarna Àr emellertid inte lika lÀtta att identifiera som behovet av dem. FrÄgan Àr hur engagerade och drivande företag behöver vara nÀr det gÀller utvecklingen av hÄllbara verksamheter. Vidare Àr det ingen sjÀlvklarhet betrÀffande vem eller vilka som bÀr ansvaret för utvecklingen gentemot en hÄllbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad frÄga Àr huruvida ekonomisk tillvÀxt i lÀngden Àr förenlig med en ekologiskt hÄllbar utveckling.

The thesis explores the Uncovered Interest rate Parity (UIP) and the possibility of cross-currency arbitrage between England, Germany and Sweden. The data is gathered between May 1999 and December 2005 on a monthly basis and is compared using simple regression analysis. The aim is to find out whether UIP holds and, if it does not, a risk premium exists that makes it possible to make arbitrage gains on moving capital between England, Germany and Sweden. It is discovered that UIP does not hold and that cross-currency arbitrage possibilities exist. In the end a an attempt is made to practically show how the arbitrage possibility could be used for a real investor to make risk free gains from the Foreign Exchange market..

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

The purpose of this study is to examine how Viking Line, Tallink Silja and Birka Cruises work with economic and environmental sustainability, and also to see how they work with new environmental legislations. In 2015 a new environmental legislation will be introduced, by the name Sulphur directive. The Sulphur directive entails a reduction in Sulphur dioxide emissions from ships where the emissions cannot exceed 0,1 percent. There are three alternatives to achieve the new environmental legislation, the use of Marine Gas Oil, LNG or scrubbers. All three alternatives will lead to increasing costs for the shipping industry.

HÄllbar utveckling Àr ett omrÄde som berör oss alla pÄ ett eller annat sÀtt. I denna uppsats har tvÄ delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsÀttningar blivande lÀrare pÄ LÀrarprogrammet pÄ Campus Norrköping fÄr med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hÄllbar utveckling. Det andra syftet har varit att fÄ en uppfattning om hur lÀrare pÄ en miljöprofilerad grundskola arbetar inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Undersökningsmetoden som har anvÀnts Àr ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en ökad korrelation mellan de europeiska börserna, bÄde som medlemmar i EU och EMU. DÄ USA lÀnge varit en ledande vÀrldsekonomi vill vi undersöka om dess inverkan pÄ de europeiska börserna har förÀndrats. Metod: Vi har utifrÄn olika börsers dagliga avkastningar berÀknat det mÄnatliga medelvÀrdet och korrelationen. Resultaten har vi sedan jÀmfört för att finna samvariation. För att kunna se om korrelationerna skiljer sig Ät har vi berÀknat konfidensintervall.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Kina har lyckats implementera den lagstiftning IPRs (Intellectual Property Rights) som togs i bruk 2001. Vidare undersöks de effekter som lagen har haft pÄ viljan att satsa resurser och medel pÄ FoU. I uppsatsen redogörs det för de för- och nackdelar som en stÀrkt IPRs lagstiftning medför. Bland de fördelar som nÀmns lÀggs tonvikten pÄ teknologiöverföring, teknologi som överförs frÄn utvecklade lÀnder till utvecklingslÀnder genom bland annat import av varor. Bland de nackdelar som nÀmns finns de stora kostnader som implementeringen av lagstiftningen medför.

I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.