I denna uppsats skattas IS-kurvor för Sverige med förÀndringen av den reala monetÀra basen som förklarande variabel. Undersökningen faststÀller ett starkt statistiskt samband mellan penningtermerna och BNP-gapet. Detta resultat förklaras av att samma avkastningar som avgör den aggregerade efterfrÄgan Àven Àr de alternativkostnadsvariabler som figurerar i penningefterfrÄgefunktionen..

Intern kontroll Àr ett begrepp som i dagslÀget har olika definitioner beroende pÄ situation, dessutom anvÀnds begreppet i en mÀngd olika sammanhang. Intern kontroll existerar Àven inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll Àr reglerad av lagar. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur kommunala styrelser, nÀmnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering Àr en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

This paper concerns itself with the controversy between marginal theory and empiricism during 1946-63, its main focus is the debate that followed R.A. Lesters empirical research 1946 who wrote a critical paper concerning the maximization-principle. It also concerns itself with the debate that followed on Milton FriedmanÂŽs essay on positive economics..

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.

Att utveckla hÄllbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att Àventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn pÄ hÄllbarhet Àr viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) Àr förbundna med varandra. SamhÀllet stÀller krav pÄ arbete kring hÄllbarhetsfrÄgor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehÄller krav pÄ att företag kommunicera sitt arbete kring hÄllbar utveckling. Studien visar pÄ att IT- företag kÀnner denna press och de arbetar stÀndigt med att förbÀttra sÀttet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hÄllbarhet.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag anvĂ€nder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad pĂ„ stora företag. Kunskapen kring hur smĂ„företag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning Ă€r relativt begrĂ€nsad och behovet av ytterligare kunskap Ă€r stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem Ă€r utformade, hur de anvĂ€nds samt hur ekonomisk information vĂ€rderas som beslutsunderlag i smĂ„företag med mindre Ă€n 20 anstĂ€llda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkĂ€tstudie. EnkĂ€ten riktades till 350 tillverknings-, tjĂ€nste- och handelsföretag med 5-19 anstĂ€llda i Östergötland.

KonkurrensrÀtt utgör ett svÄrdefinierat rÀttsomrÄde. En av de grundlÀggande orsakerna till detta Àr att rÀttsomrÄdet bygger pÄ en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa tvÄ akademiska inriktningar utifrÄn frÄgestÀllningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrÀtt?? FrÄgestÀllningen undersöks och analyseras pÄ grundval av intervjuer med sju personer verksamma pÄ det svenska konkurrensrÀttsomrÄdet. Intervjupersonerna bestÄr av ekonomer respektive jurister frÄn domstolsvÀsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyrÄer.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: HÄllbar utveckling ? En studie om pedagogers handlingssÀtt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHÄllbar utveckling (HUT) Àr ett komplicerat omrÄde som Àr svÄrt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. BÄde politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT krÀver att mÀnniskor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. HÀr krÀvs det helhetssyn pÄ mÀnniskans och samhÀllets behov.

Abstract För att vi i fortsÀttningen skall kunna ha ett allmÀnt försÀkringssystem med legitimitet, krÀvs det att tron pÄ systemet Àr sÄ pass stark att det inte finns en kÀnsla av att det gÄr att fuska sig till förmÄner. Det handlar inte i första hand om att minska statens utgifter genom att reducera fel och fusk. HuvudmÄlet Àr snarare att minska felen och fusket för att upprÀtthÄlla rÀttsordningen och framförallt legitimiteten i systemet. Om inte denna legitimitet finns fÄr vi ett brÀckligt system som nÀr som helst kan haverera. Syftet med uppsatsen Àr att analysera sjÀlva fenomenet bidragsfusk med hjÀlp av ekonomisk teori och göra en teoretisk analys av varför fusk förekommer.

Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att frÀmst undersöka hur dessa pÄverkar utbildning, hÀlsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för bÄde mÀn och kvinnor vid olika Ärtal har jag gjort observationer..

Syftet med denna uppsats Àr att utreda om, och under vilka omstÀndigheter, lagstiftning Àr en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen pÄ en teoretisk modell dÀr inkomstnivÄ och inkomstfördelning Àr faktorer som pÄverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. VÄra resultat tyder inte pÄ att lÄg inkomstnivÄ Àr ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. DÀremot visar vÄr undersökning att ekonomisk jÀmlikhet Àr en förutsÀttning för att lagstiftning ska ge effekt..

I och med att lÀnderna i vÀrlden blivit allt rikare har Àven miljöförstöringen ökat. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade pÄ ett uppochnedvÀnt U-förhÄllande mellan inkomst och miljöförstörande utslÀpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillvÀxten tills den vid en viss nivÄ vÀnder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsÀtter att vÀxa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).