Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet ? såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig.

Att bedöma och betygssätta företags kreditvärdighet är en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande när t ex lånevillkor behandlas. Detta ställer höga krav på kreditvärderingsföretagens förmåga att leverera korrekta analyser. Såväl långivare som investerare reagerar på ett ändrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter på det företag som betygssätts. Kreditvärderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillräckligt snabbt på ny information.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker också vilka motsättningar och spänningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstås utifrån diskursteori. En utgångspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkännande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrån olika retoriska positioner. Vår studie genomförs 10-15 år senare än Berglunds och ger därmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgår från diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt från bland annat notiser, intervjuer och krönikor där HR:s roll behandlas.

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt ekonomiska faktorer som anställningskontrakt och arbetslöshet påverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre år. Många tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osäkerhet och fertilitet, men desto färre har koncentrerat sig på att titta på sambandet mellan anställningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras på tvärsnittsdata från European Social Survey, som samlades in år 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom åren samt mellan kvinnor som är barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras från analyserna är att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation år 2004, var mindre benägna att planera för att skaffa barn inom tre år än kvinnor som hade fast anställning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istället egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn än de med fast anställning.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förändring. Syftet med forskningen är att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivå för att nå fram med budskapet och för att processen ska bli så effektiv som möjligt. Syftet behandlar även kommunikationsmediets påverkan. Kommunikation är en komplicerad process där brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie är det därför viktigt att ta hänsyn till sändare, mottagare och meddelandets situation.

Syftet med den här uppsatsen är att studera vad som har påverkat spotpriset på el i Sverige mellan åren 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som påverkar utbudet respektive efterfrågan, och därmed också spotpriset på el, identifierats med hjälp av traditionell ekonomisk teori. Därefter har en modell utformats och lösts med hjälp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen är disponibel inkomst, pris på olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden på regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder på att det kan finnas variabler som påverkar spotpriset på el som utelämnats från modellen.

Diskriminerande offentlig upphandling har länge utgjort ett problem inom EU något man försökt åtgärda genom fullbordandet av den inre marknaden i början på 1990-talet. Detta icke-tariffära handelshinder kan jämföras med en subvention och innebär högre inhemska priser och minskad import och därmed snedvridningar på marknaden. De förväntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling är därför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemsländerna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft på den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förändringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 år efter den inre marknadens skapande och fastställer att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgränserna.

This thesis aims to evaluate the concept of Uncovered Interest Parity. The parity states that the logarithmic difference between domestic and foreign interest rate equals the logarithmic difference between expected future spot exchange rate and the spot exchange rate, . In defining the exchange rate it is often presumed that the parity relation prevails even though several studies suggest the opposite. Numerous economists maintain that the theory?s shortcomings can be explained through the existence of a Risk Premium.

På många håll i världen men inte i Afrika tar tillväxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjälper andra kontinenter att nå tillväxt verkar tillväxtfrämjande i Afrika. En stor del av världens befolkning är i behov av en förbättrad välfärd och det är delvis upp till ekonomer att komma på en fungerande lösning.Med hjälp av en regressionsanalys, innehållande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkända tillväxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utländska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillväxten i Afrika. Vi vill även kontrollera för variablerna ?andel HIV- och AIDS positiva? och ?korruptionsgraden?, då vi tror att dessa verkar tillväxthämmande i Afrika.

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste områdena i världen så finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter både mellan och inom medlemsländerna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fått på BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemsländer, det vill säga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgår ifrån två krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till ländernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar åtskilliga miljarder till de BNP mässigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begränsa antalet länder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. På grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade.

De ständigt stigande energipriserna har enligt intervjuade mäklare fått ägare av småhus att bli allt mer uppmärksamma på fastighetens driftskostnader. Eftersom uppvärmningskostnaderna är störst av driftskostnaderna faller fokus på uppvärmningssystemen då det i slutändan är de som bestämmer bränslekostnaderna. Ett byte av uppvärmningssystem är relativt kostsamt och man kan därför anta att småhusägaren som överväger att konvertera är intresserad av hur investeringen påverkar fastighetens värde. Ur samhällsmässig synpunkt är det av stort värde att se hur uppvärmningssystemen värderas eftersom detta är en indikation på hur införda avgiftssystem påverkar marknaden. Undersökningar gjorda i detta arbete påvisar att energipriserna får genomslag i värderingen av vissa uppvärmningssystem och att anmärkningsvärt många fastigheter byggda under åttiotalet har elvärme, det system som är förknippat med högst energikostnader.

Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

Den här uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillväxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska länder. Den empiriska undersökningenär utförd med hjälp av regressionsanalys med paneldata. Genom att använda data från olika välkända källor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förväntas påverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fånga den procentuella förändringen.De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen är andelen smittade iHIV/AIDS i åldrarna 15-49, förväntad livslängd vid födseln, inflation, befolkningstillväxt, internetanvändare, utländska investeringar samt den släpande logaritmerade BNP/capita under åren 1990-2013.Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten.

Abstrakt Denna studie undersöker RSI indikatorn, och dennas förmåga att skapa en bättre avkastning än en Buy and Hold strategi. Studien har baserats på 27 olika aktier noterade på OMX Stockholm 30, 2006-12-29, under en tidsperiod om 7 år, 2000-01-03 till 2006-12-29. Genom att beräkna medelvärdet per 14 dagar för kursuppgångar respektive kursnedgångar har 14 dagars RSI beräknats. Därefter har köp- respektive säljsignaler beräknats genom om-funktioner i Excel. RSI strategin innebär att position tas på första köpsignal och säljs på nästkommande säljsignal under tidsperioden.