Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i aktivitet. Åtta långtidssjukskrivna kvinnor mellan 44-58 år ingick i studien. Datainsamlingen skedde i form av ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en komparativ analysprocess. Detta resulterade i en kärnkategori: ? Upplevelsen av delaktighet i aktivitet vid långtidssjukskrivning? och fyra underkategorier: ?Anpassning av självbild och värderingar?, ?Anpassning av tid och tempo?, ?Anpassning av aktivitetsutförande? och ?Anpassning av social miljö?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ?världsundersökning? visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten.

Syftet med föreliggande studie var att studera frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-åriga pojkar och flickor. Studien är en kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie och är en delstudie ur det tidigare utförda projektet ?Mat & Hälsa 2007? där frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering undersöktes. I denna delstudie användes ett demografiskt frågeformulär som mäter ungdomars frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och längd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna frukostvanor samt intar frukost utan sällskap av familjemedlem eller annan person.

Vårt syfte med studien är att undersöka fritidspedagogers syn på och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare åren i grundskolan. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vår empiri. Empirinsamlingen består av ostrukturerade intervjuer och observationer. Gällande tidigare forskning har vi fokuserat på fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, då vi analyserar utifrån ett rörelseperspektiv.

Syftet med detta arbete är att undersöka den fysiska aktivitetens betydelser och effekter, samt hur pedagogerna arbetar med den i skolan. Detta har jag gjort dels för att fysisk aktivitet alltid har legat mig varmt om hjärtat och för att det är en viktig del av mitt framtida yrke och därmed ville jag skaffa mig så mycket kunskap som möjligt inom det område. Studien undersöker hur den fysiska aktiviteten kan främja barn i skolan och vad uteslutning av den fysiska aktiviteten kan leda till dels för det är så att genom positiva upplevelser genom situationsanpassade fysiska aktiviteter kan vi hjälpa barn att utvecklas. En skola med bristfällig verksamhet inom den fysiska aktiviteten kan leda till att barn utvecklar bland annat inlärningssvårigheter. Metoden som använts för att få svar på mina forskningsfrågor var kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma fritidspedagoger på två skolor, tre fritidspedagoger på vardera skola.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.

SammanfattningBakgrund:Med en växande äldre befolkning följer nya krav för   att förbättra hälsa, självständighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmågor skapar känsla av välbefinnande, positiv självbild samt   ökar livskvaliteten för äldre. Det ingår i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hälsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den äldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att främja aktivitet hos äldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hälsofördelar, kunskap om lämpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   äldre i hälsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:Hälsoförebyggande insatser bör komma redan på det stadium då den äldre   är relativt frisk och har förmåga till egenvård.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR ? Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband.

Hur åldersstrukturen i ett land påverkar den ekonomiska tillväxten i Sverige är en aktuell fråga, då den svenska befolkningen håller på att bli allt äldre. Det kommer att påverka ekonomin på flera sätt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förändringar i den svenska åldersstrukturen har påverkat den ekonomiska tillväxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förändringarna kommer att påverka den ekonomiska tillväxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska åldersstrukturen har påverkat den svenska ekonomiska tillväxten. Regressionsanalysen är gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika åldersgrupper påverkar den ekonomiska tillväxten på skilda vis.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a.

Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk aktivitet på Recept, FaR®, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex månader efter införandet. Metoden som användes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkätstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anställning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom något av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-områden. Enkäten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaR® sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.