SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.

Inom den svenska sÄgverksindustrin pÄgÄr idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav pÄ sÄgverkens förhandsinformation om rÄvarans beskaffenhet, med avseende pÄ tirorets fördelning i diameter, lÀngd och kvalitet. Ett sÀtt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning pÄ indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, anvÀndes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstÄende skog.

Urininkontinens Àr ett utbrett folkhÀlsoproblem och Àr ett av de vanligaste medicinska problemen i primÀrvÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: att skÀmmas och kÀnna sig gammal, vÀrdelös och beroende, att inte veta vilken behandling som finns och inte vilja söka hjÀlp, att lida av smÀrta, oro och nedstÀmdhet, att sexlivet pÄverkas negativt, att kÀnna sig begrÀnsad i de dagliga aktiviteterna och att kontrollera och planera sin urininkontinens. Kvinnor som led av urininkontinens behövde stöd och hjÀlp bÄde av sjukvÄrden och av nÀrstÄende att vÄga tala öppet om inkontinensproblemet för att fÄ en bÀttre livskvalitet.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

?Sjuksköterskor har en nÀra relation till patienter och anhöriga och bör efter bÀsta förmÄga möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Trots att riktlinjer om hjÀrt-lungrÀddning (HLR) menar att beslutskompetenta patienter ska vara delaktiga i beslutet om ej-HLR, fungerar det inte alltid sÄ i praktiken. I och med detta kan sjuksköterskor fÄ svÄrt att hantera situationer som uppstÄr kring beslutet om ej-HLR. Syftet var att belysa patienters respektive anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR.

This paper examines a long run macroeconomic dilemma. This dilemma states that given a real appreciation, i.e. a continuous increase in the real exchange rate, an economy has two options open with respect to inflation and nominal exchange rate. Either the economy chooses a fixed exchange rate- regime but has to allow for a rising inflation. Or the economy can choose an inflation targeting- regime, but then has to allow for an appreciating nominal exchange rate.

Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Syftet med denna uppsats Àr att granska effekterna av regional integration pÄ FDI hos de lÀnder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. UtifrÄn teori gÀllande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemslÀnderna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-vÀst dÀr det rÄder stora skillnader i inkomstnivÄ mellan medlemslÀnderna. Analysen visar att FDI till de nya medlemslÀnderna, bÄde frÄn andra medlemslÀnder och tredje land, har ökat till följd av lÀndernas medlemskap i EU. MÀtt i absolutvÀrde kan det konstateras att FDI frÄn andra medlemslÀnder Àr avsevÀrt mycket större Àn FDI frÄn tredje land. Vidare har de nya medlemslÀnderna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning frÄn andra medlemslÀnder samt investeringsomfördelning dÀr FDI frÄn EU15 flyttar frÄn tredje land till de nya medlemslÀnderna.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen pÄ det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lÀmpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit lÀngst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa rÀntederivat frÄn den reguljÀra finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög ÄterbetalningsförmÄga och slutligen att det finns en möjlighet att mÀtta ett enormt behov i u-lÀnderna.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

Pemphigus foliaceus och pemphigus vulgaris Àr tvÄ mycket allvarliga, autoimmuna blÄsbildande sjukdomar som kan drabba bla. hund. BlÄsorna övergÄr till erosioner, ulcerationer och krustor allt eftersom sjukdomen fortskrider. Sjukdomsförloppet skiljer sig nÄgot mellan de bÄda pemphigusvarianterna. Pemphigus foliaceus Àr en mer ytlig form som oftast börjar symmetriskt i ansiktet och sen blir mer generaliserad över hela huden.

I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen pÄ den svenska marknaden för inrikesflyg. UtgÄngspunkt Àr Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande stÀllning, dÀr anvÀndning av EuroBonus-programmet för poÀnginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande anvÀnda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande Är 2007 eller om beslutet bör omprövas.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur aktiekurserna hos företagen som Àr listade pÄ OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgÄng/krasch och om företagens storlek i form av börsvÀrde pÄverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som anvÀnds till att mÀta förhÄllandet mellan jordbÀvningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet pÄ det insamlade data som anvÀnds kommer kontrolleras med hjÀlp av en regression och valideras med hjÀlp av tidigare forskning. För att rÀttfÀrdiga den ekonofysiska metod vi anvÀnder oss av, kommer vi Àven att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa pÄ att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gÀller. Resultatet pekar pÄ en viss systematisk skillnad mellan hur börsvÀrdesmÀssigt stora företag beter sig jÀmfört mot hur smÄ företag beter sig efter att en krasch Àgt rum.