Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.

Fossila brÀnslen Àr Àndliga resurser och FMV menar i sin Tekniska Prognos 2013 att Försvarsmakten redan nu bör planera för en omstÀllning till alternativa tekniker till dagens förbrÀnningsmotor. Den teknik som verkar mest lÀmplig som interimslösning mellan framtidens vision om ren eldrift och förbrÀnningsmotorn Àr elhybridteknik. Uppsatsen undersöker hur Försvarsmaktens logistikfunktion pÄverkas om bandvagnssystemet skulle övergÄ till seriehybridteknik. Uppsatsens ansats Àr kvalitativ med en kombination av textstudier, intervjuer samt ett frÄgeformulÀr som besvaras av totalt tre personer fördelat pÄ Amf1, FMTS och I19 dÀr samtliga innehar mÄngÄrig erfarenhet av bandvagnssystemet. FormulÀren kompletteras med intervjuer med dessa personer samt personer pÄ BAE Systems som bidrar med teknisk expertis.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende pÄ de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mÄtt av Truman utnyttjas för att faststÀlla förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde pÄ en övergripande nivÄ för alla produkter inom livsmedelssektorn och pÄ en desaggregerad nivÄ med tretton subgrupper. Resultatet Àr att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring pÄ en aggregerad och en desaggregerad nivÄ för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel frÄn inhemsktproducerade varor, istÀllet ökar andelen importerade produkter frÄn medlemslÀnderna. AnmÀrkningsvÀrt Àr att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen frÄn sÀrskilt medlemslÀnder men ocksÄ ickemedlemslÀnder ökar tillsammans med en vÀxande export.

SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.

Inom den svenska sÄgverksindustrin pÄgÄr idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav pÄ sÄgverkens förhandsinformation om rÄvarans beskaffenhet, med avseende pÄ tirorets fördelning i diameter, lÀngd och kvalitet. Ett sÀtt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning pÄ indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, anvÀndes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstÄende skog.

Urininkontinens Àr ett utbrett folkhÀlsoproblem och Àr ett av de vanligaste medicinska problemen i primÀrvÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: att skÀmmas och kÀnna sig gammal, vÀrdelös och beroende, att inte veta vilken behandling som finns och inte vilja söka hjÀlp, att lida av smÀrta, oro och nedstÀmdhet, att sexlivet pÄverkas negativt, att kÀnna sig begrÀnsad i de dagliga aktiviteterna och att kontrollera och planera sin urininkontinens. Kvinnor som led av urininkontinens behövde stöd och hjÀlp bÄde av sjukvÄrden och av nÀrstÄende att vÄga tala öppet om inkontinensproblemet för att fÄ en bÀttre livskvalitet.

?Sjuksköterskor har en nÀra relation till patienter och anhöriga och bör efter bÀsta förmÄga möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Trots att riktlinjer om hjÀrt-lungrÀddning (HLR) menar att beslutskompetenta patienter ska vara delaktiga i beslutet om ej-HLR, fungerar det inte alltid sÄ i praktiken. I och med detta kan sjuksköterskor fÄ svÄrt att hantera situationer som uppstÄr kring beslutet om ej-HLR. Syftet var att belysa patienters respektive anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR.

This paper examines a long run macroeconomic dilemma. This dilemma states that given a real appreciation, i.e. a continuous increase in the real exchange rate, an economy has two options open with respect to inflation and nominal exchange rate. Either the economy chooses a fixed exchange rate- regime but has to allow for a rising inflation. Or the economy can choose an inflation targeting- regime, but then has to allow for an appreciating nominal exchange rate.

Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Syftet med denna uppsats Àr att granska effekterna av regional integration pÄ FDI hos de lÀnder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. UtifrÄn teori gÀllande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemslÀnderna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-vÀst dÀr det rÄder stora skillnader i inkomstnivÄ mellan medlemslÀnderna. Analysen visar att FDI till de nya medlemslÀnderna, bÄde frÄn andra medlemslÀnder och tredje land, har ökat till följd av lÀndernas medlemskap i EU. MÀtt i absolutvÀrde kan det konstateras att FDI frÄn andra medlemslÀnder Àr avsevÀrt mycket större Àn FDI frÄn tredje land. Vidare har de nya medlemslÀnderna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning frÄn andra medlemslÀnder samt investeringsomfördelning dÀr FDI frÄn EU15 flyttar frÄn tredje land till de nya medlemslÀnderna.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen pÄ det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lÀmpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit lÀngst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa rÀntederivat frÄn den reguljÀra finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög ÄterbetalningsförmÄga och slutligen att det finns en möjlighet att mÀtta ett enormt behov i u-lÀnderna.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.