VÄren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de Àldre som tagit bankens seniorlÄn. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frÄgestÀllningen, varför syftet med denna uppsats varit att fÄ en ingÄende förstÄelse om seniorlÄntagarens tankegÄngar om seniorlÄnet ? sÄvÀl inför som efter skuldsÀttningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats pÄ djupintervjuer och teorierna har utgÄtt frÄn empowerment, identitet och mÀnniskans ekonomiska handlande i det senmoderna samhÀllet.Resultatet av undersökningen visar att seniorlÄnet ger den Àldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, sjÀlvstÀndighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt rÄder en ambivalens hos en del av de Àldre som menar att lÄnet egentligen inte betytt nÄgot för individens vardag Àvensom uppstÄr en upplevelse av en ekonomisk otrygghet nÀr bankens redovisningssÀtt av seniorlÄnet uppfattas som ofullstÀndig.

Att bedöma och betygssÀtta företags kreditvÀrdighet Àr en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande nÀr t ex lÄnevillkor behandlas. Detta stÀller höga krav pÄ kreditvÀrderingsföretagens förmÄga att leverera korrekta analyser. SÄvÀl lÄngivare som investerare reagerar pÄ ett Àndrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter pÄ det företag som betygssÀtts. KreditvÀrderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillrÀckligt snabbt pÄ ny information.

SYFTE: Att undersöka om rationella förvÀntningar tillÀmpas pÄ optionsmarknaden. Vi undersöker Àven huruvida historisk Volatilitet (HV) kan ge en prognos överlÀgsen estimatet av realiserad jÀmfört med implicit volatilitet (IV). Vidare ser vi pÄ om detta eventuella samband skiljer sig Ät mellan olika konjunkturlÀgen.EMPIRI: Studien visar att IV Àr ett bÀttre mÄtt pÄ framtida volatilitet Àn HV. Ingen skillnad kan skönjas mellan koefficienterna i uppgÄngs- resp. nedgÄngsperioder.

Studien handlar om nÀrstÄendes upplevelser dÄ en anförvant drabbas av plötslig och allvarlig sjukdom eller skada och vÄrt syfte var att beskriva detta. Vi analyserade sex artiklar och anvÀnde oss av kvalitativ innehÄllsanalys dÀr textenheter kategoriserades i flera steg, vilket resulterade i sex kategorier: Att drabbas av kÀnslomÀssigt kaos, att vilja vara nÀra och tillÄtas vara delaktig, att sanningsenlig information kÀnns viktig, att kÀnslan av hopp Àr betydelsefull, att sÀtta fokus pÄ andra Àn sig sjÀlv, att kunna samla styrka och kÀnna att omgivningens stöd Àr vÀrdefullt. Resultatet visade att nÀrstÄende hade ett behov av att vara nÀra sin anförvant och att fÄ information om dennes tillstÄnd, prognos och behandling. Möjliga omvÄrdnadsinterventioner Àr att bemöta nÀrstÄendes behov av nÀrhet pÄ bÀsta sÀtt genom till exempel fria besökstider och att ge rak och Àrlig information pÄ det sÀtt som passar nÀrstÄende bÀst..

Ten colic horses and seven healthy horses were included in a prospective study aiming to evaluate acid-base disturbances in colic horses. Traditional acid-base methods and measurements of lactate were used to study prognosis and changes before, during and after surgery. Strong ion gap, anion gap and base excess were compared to evaluate their ability to predict lactate. Of the ten colic horses that went through surgery, seven survived, two were euthanised and one died. Significant differences in plasma lactate levels were seen between the group of survivals and non-survivals, p=0,000025. No differences were seen in pH and base excess between the two groups.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Lönsamheten för konsultbolag Àr beroende av antalet timmar konsulter arbetar vad gÀller leveranser i kunduppdrag. Att timmar ej levereras pÄ grund av sjukdom eller överbelÀggning pÄverkar resultatet för bolaget. Konsultbolag dÀr konsulter samma vecka arbetar mot olika kunder och uppdrag, kan ha svÄrt att synliggöra och följa upp leveranserna vilket kan resultera i inkomstbortfall och försenade leveranser.Hypotesen för detta examensarbete Àr att visualisering och uppföljning minskar risken till inkomstbortfall och försenade leveranser.Författarna har tillsammans med företaget aRway AB testat denna hypotes genom att utveckla ett verktyg för att visualisera prognos och utfall för konsulter pÄ företaget.Rapporten beskriver processen för framtagandet av en lösning för leveransplanering, prognostisering och uppföljning för ett mindre konsultbolag. Rapporten innehÄller Àven en teoretisk bakgrund till arbetet.Resultatet av detta arbete Àr en lösning som anvÀnds för att visualisera och följa upp företagets leveranser, vilket har gett en ökad leveransprestation och minskat inkomstbortfall..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera vad som har pÄverkat spotpriset pÄ el i Sverige mellan Ären 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som pÄverkar utbudet respektive efterfrÄgan, och dÀrmed ocksÄ spotpriset pÄ el, identifierats med hjÀlp av traditionell ekonomisk teori. DÀrefter har en modell utformats och lösts med hjÀlp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen Àr disponibel inkomst, pris pÄ olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden pÄ regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder pÄ att det kan finnas variabler som pÄverkar spotpriset pÄ el som utelÀmnats frÄn modellen.

Diskriminerande offentlig upphandling har lÀnge utgjort ett problem inom EU nÄgot man försökt ÄtgÀrda genom fullbordandet av den inre marknaden i början pÄ 1990-talet. Detta icke-tariffÀra handelshinder kan jÀmföras med en subvention och innebÀr högre inhemska priser och minskad import och dÀrmed snedvridningar pÄ marknaden. De förvÀntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling Àr dÀrför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemslÀnderna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft pÄ den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förÀndringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 Är efter den inre marknadens skapande och faststÀller att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgrÀnserna.

This thesis aims to evaluate the concept of Uncovered Interest Parity. The parity states that the logarithmic difference between domestic and foreign interest rate equals the logarithmic difference between expected future spot exchange rate and the spot exchange rate, . In defining the exchange rate it is often presumed that the parity relation prevails even though several studies suggest the opposite. Numerous economists maintain that the theory?s shortcomings can be explained through the existence of a Risk Premium.

PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden men inte i Afrika tar tillvÀxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjÀlper andra kontinenter att nÄ tillvÀxt verkar tillvÀxtfrÀmjande i Afrika. En stor del av vÀrldens befolkning Àr i behov av en förbÀttrad vÀlfÀrd och det Àr delvis upp till ekonomer att komma pÄ en fungerande lösning.Med hjÀlp av en regressionsanalys, innehÄllande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkÀnda tillvÀxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utlÀndska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillvÀxten i Afrika. Vi vill Àven kontrollera för variablerna ?andel HIV- och AIDS positiva? och ?korruptionsgraden?, dÄ vi tror att dessa verkar tillvÀxthÀmmande i Afrika.

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste omrÄdena i vÀrlden sÄ finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter bÄde mellan och inom medlemslÀnderna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fÄtt pÄ BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemslÀnder, det vill sÀga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgÄr ifrÄn tvÄ krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till lÀndernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar Ätskilliga miljarder till de BNP mÀssigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begrÀnsa antalet lÀnder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. PÄ grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

I en vÀrld dÀr individer möts av mÀngder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att mÀnniskor har svÄrt att engagera sig och ha den förstÄelse som krÀvs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nÀmns ofta som en förklaring till mÀnniskors olika kunskapsnivÄ och förstÄelse. I mÀnniskors yrkesmÀssiga roll tas denna förmÄga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förstÄelse hos enskilda nÀringsidkare, en företagsform dÀr privatekonomin och nÀringsverksamhetens ekonomi Àr nÀra sammankopplade.