Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Fo?r att uppra?ttha?lla en ekonomisk ha?llbarhet inom ett fo?retag kra?vs ett ansvarsfullt fo?retagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssa?tt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta fo?r olika syften, varfo?r valet och anva?ndandet av dem a?r kritiskt att studera. Studien underso?ker da?rfo?r genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som pa?verkar valet och anva?ndandet av styrmedel i sma?fo?retag i Sverige.

För att straffsystemet skall verka allmÀnpreventivt Àr det av stor vikt att allmÀnheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör Àven fungera moralbildande i denbemÀrkelsen att handlingar som enligt lag Àr förbjudna Àven anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som nÄgonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det Àr dÀrför viktigt att undersöka allmÀnhetens syn pÄ straff. Det allmÀnna rÀttsmedvetandetgÀllande allmÀnhetens attityder till ekonomisk brottslighet Àr enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt omrÄde. Den forskning som finns pÄ omrÄdet hÀrrör framförallt frÄn ensammanslagning av slutsatser frÄn olika studier med ursprungliga syften att besvara frÄgor omdet allmÀnna rÀttsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmÀnhetens attityder till hur allvarligt man ser pÄ ett brott och vilka straff man anserlÀmpliga Àr beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

I vÄr uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgÄngsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare anvÀnder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att pÄ sÄ sÀtt generera en högre avkastning Àn den som fÄs genom att endast tillÀmpa strategisk tillgÄngsallokering. Detta gör vi genom att titta pÄ de lineÀra sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. VÄra resultat pekar pÄ att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. VÄrt resultat kan dock vara en produkt av svÄrigheten att finna ett komplett datamaterial över en lÀngre tidsperiod.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsÀkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gÄ frÄn en passiv lÄngtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till ÄtergÄng till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med vÄra praktikplatser gjorde oss nyfikna pÄ hur förÀndringen har pÄverkat livet för den enskilde individen. VÄrt syfte Àr sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsÀkring frÄn sjukförsÀkringen. Vi ville utan att ha nÄgra förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berÀttelse sÄ vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ tre teman som vi ville veta mer om. Temana Àr; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhÀllets syn och deras syn pÄ sin sjÀlvbild. Resultaten Àr komplexa och visar att de teman vi valt ut pÄverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar pÄ det andra. De teorier vi valt att anvÀnda i analys av materialet Àr Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Denna uppsats undersöker om prostatacancerscreening Àr kostnadseffektivt och speciellt studeras patientens oroskÀnsla vid screeningen. Till grund för uppsatsen ligger ett antal tidigare studier i Àmnet och de för frÄgestÀllningen viktigaste slutsatserna frÄn dessa belyses. Slutsatsen Àr att det inte, med sÀkerhet, gÄr att motivera införandet av allmÀn prostatacancerscreening. Beroende pÄ antaganden varierar resultaten mellan $8,400 och $145,600 per ytterligare levnadsÄr, angivet i 1995 Ärs pris. Vidare saknas det fortfarande resultat frÄn stora randomiserade studier som klart visar att screening sÀnker dödligheten i prostatacancer.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande Ă€r relevant nĂ€r ekonomivetenskapen breddar sitt studiefĂ€lt till att inte lĂ€ngre vara sjĂ€lvklart ekonomisk utan ocksĂ„ stĂ€lla frĂ„gor som traditionellt legat pĂ„ sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angĂ„ende anvĂ€ndandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus Ă€r tillrĂ€ckligt för att förklara de resultat som uppkommer. JĂŒrgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori anvĂ€nds som exempel pĂ„ utprĂ€glat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmĂ„ga av de uppkomna resultaten jĂ€mförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strĂ€van att bredda sitt studiefĂ€lt behöver ifrĂ„gasĂ€tta vissa klassiska antaganden, nĂ„got som under senare Ă„rtionden har intrĂ€ffat, och att sociologin kan ge förklaringar dĂ€r klassisk ekonomisk teori faller kort..

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhÀlle kan vi observera att mÄnga produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering Àr tvÄ fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka effekter som NAFTA har haft pÄ handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsomrÄdet Àven har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i mÄnga delprocesser, med olika faktorintensiteter.

NödvÀndigheten att, inom hÀlso- och sjukvÄrden, vÀlja mellan olika handlingsalternativ grundar sig i knappheten pÄ resurser. I Sverige har lÀkemedelsutgifterna stigit lavinartat de senaste Ärtionden. Av denna anledning har debatten om fördelning aktualiserats. Med bakgrund av denna information, har jag gjort en undersökning av LÀkemedelsförmÄns-nÀmndens, LFN, arbete gÀllande subvention av olika lÀkemedel. Mitt syfte har varit att utröna om nÀmnden, för att öka rÀttvisan, kan göra andra avvÀgningar.

Det övergripande mÄlet med den hÀr uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeÀmnet organisationsteori. Jag har anvÀnt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovÀrdiga prognoser. Den teori jag vÀljer att anvÀnda som utgÄngspunkt Àr enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.SjÀlva strukturen Àr uppbyggd sÄ att jag i den teoretiska referensramen beskriver dÄtidensteorier (Den byrÄkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus pÄ de klassiska organisationsteorierna. Sedan Àr detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. UtifrÄn den teoretiska referensramen baserad pÄ dÄtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gÀllande framtiden..

Alien plants that have intentionally been introduced to an area for cultivation in public or private gardens constitute the primary pathway of introduction for invasive alien species that spread into nature. Garden owners want species that have satisfying characteristics, these characteristics are often also linked to plant invasiveness. Thus, the horticulture industry plays an important role by making scientifically based decisions and phasing out invasive plants and replacing them with alternative species with satisfying characteristics, but low risks of becoming invasive. This thesis aimed to examine the sale of and the attitudes towards alien plants in the horticulture industry in Sweden. Alien terrestrial plants identified to have a severe risk, high risk or potentially high risk of spreading and becoming invasive according to ArtDatabankens assessment, were examined to see if they were for sale.

One of the most distinguishing features of contemporary globalisation is production fragmentation, a splitting up of the manufacturing of a good into several different stages. Production fragmentation creates new opportunities through vertical specialization; a country incapable of mastering the entire production process may specialize in the manufacturing of one separate part. The aim of this thesis is to examine to what extent international integration affects a country?s ability to engage in vertical specialization in an industry characterized by production fragmentation. The analysis focuses on the european integration process over the last decade, where countries in eastern Europe with relatively low labour costs have been integrated with more capital abundant western economies.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).