Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De främsta riskfaktorerna för att utveckla KOL är rökning och ökad ålder. Vanliga symtom vid KOL är andfåddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och ångest.Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstämde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i två teman: Fångad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi..

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar också hur ett missbruk påverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har även undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer där två anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal från varsin enhet också fick dela med sig av sitt perspektiv.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet medstudien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 ? 30 år med ångestdriven och tvångsmässigsexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsenutgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 ? 28 år.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys.

Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar våldtagna kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att få en förståelse för hur stödet kan förbättras.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal från olika organisationer som arbetar med stöd för våldtagna kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och använde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal våldtagna kvinnor som inte söker stöd, detta på grund av att de känner skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhällets attityder kring våldtäkt tas upp som en av orsakerna till att många våldtagna kvinnor inte söker stöd. Om händelsen blir känd kan kvinnorna påverkas på så sätt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svårt för de våldtäktsdrabbade att våga prata det de varit med om. Trots detta söker en del våldtagna kvinnor stöd, ofta är det de, som flera år efter att våldtäkten ägt rum, känner att de nått botten.

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas.

Narkotikamissbruk är ett stort problem i Sverige, både för samhället men också för narkotikamissbrukaren själv. Att leva ett drogfritt liv efter ett långt narkotikamissbruk är en svår process och många får ihållande återfall. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tillfrisknande narkotikamissbrukares upplevelse av en anställning som drogfri. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes och ett hermeneutiskt tillvägagångssätt användes i tolkningen av det insamlade materialet. Analysen resulterade i att fem teman uppstod, vägen in i yrkeslivet, utanförskap gällande de nya normerna, öppenhet ifråga om sin bakgrund, gemenskap med kollegor och förändrad identitet.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

I uppsatsen undersöks hur personalen på Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bättre ekonomi på avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, där frågorna har baserats på Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteori. Forskningsansatsen är kvalitativ och i undersökningen används en deduktiv härledning av slutsatsen. För att personalen på BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bättre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör således få uppskattning från sina medarbetare och ledningen samt känna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Med stigande ålder och i kombination med sjukdomar följer kroppsliga förändringar som kan påverka ätandet och medföra stora konsekvenser i det dagliga livet. Studiens syfte var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med sväljsvårigheter. Fem äldre personer med sväljsvårigheter under minst tre månader intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys som resulterade i ett tema: Att ätandet inte längre kan tas förgivet och tre kategorier: Att känna rädsla att svälja fel, Att känna skam och rädsla att störa andra: Att vara tvungen att lära sig leva med sina sväljsvårigheter. På grund av obehag och rädsla valde de mat med konsistens som var tryggare att svälja.