Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners påverkan på sociala relationer. Institutionella föreställningar ses som närvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. Särskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen är ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Syftet med denna studie är att få en bättre insyn i hur engångsinstrument inom sjukvården används i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömässiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har använt oss av en fallstudie för att uppfylla vårt syfte och besvara forskningsfrågorna som består av en huvudfråga och tre följdfrågor. De frågor vi sökte att besvara är: Vilka är argumenten för att använda engångsinstrument och hur ser användandet av dessa ut? 1.

Syfte: Studiens syfte är att bidra till forskningen kring ekonomistyrningens innehåll och utformning och mer specifikt att bidra till en ökad förståelse kring ekonomistyrningen i ideella föreningar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med en undersökningsmetod i form av intervjuer.Vår studie baseras på empiriskt material från strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika ideella föreningar. Det teoretiska och empiriska materialet har sammanställts i respektive kapitel och därefter analyserats i förhållande till frågeställningen. Slutsatser: Resultatet visar att även om ekonomistyrning används i ideella föreningar utnyttjar man inte styrningens fulla potential. Avsaknaden av tydliga mål, verksamhetsplanering och strategisk planering försvårar styrandet i föreningarna. Budgeten används för att få överblick av föreningens finansiella position och ekonomisk uppföljning används för att kontrollera att budgeten följs..

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jämförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har främst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter händelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på jämförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av händelserna.Frågeställningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhållandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de båda tidningarna?Teori: Studiens teoretiska ramverk är gestaltningsteorin och främst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. Då studien är en jämförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land.Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehåll genom att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för insamling av empiriskt material.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter.Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet..

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och i och med det också den svenska fjärrvärmemarknaden, vilka båda drevs utan konkurrens. Några specifika mål för de förändringar som genomfördes avseende fjärrvärmemarknaden fanns inte. Däremot fanns det övergripande mål där syftet var att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan energislagen (el och fjärrvärme), skapa effektivare marknader samt att priserna skulle vara konkurrenskraftiga och "rimliga". Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om den avreglering som genomförts har haft den avsedda effekten vilket innebär att fjärrvärmepriset tycks ha sjunkit, och det i enlighet med med ekonomisk teori. Det kan dock inte fastställas att detta är den absoluta sanningen då resonemang i uppsatsen tyder på motsatsen med stigande priser och en liknande konkurrenssituation som före avregleringen.

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hälsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har på risker är beroende av i vilket sammanhang de är verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar när det gäller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalägda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i Väst AB (VIVAB).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..