ProblemHar Ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur Ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan Ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan Ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan Ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter.

Kostnaden för särskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge år 2004. Östra Göinge var alltså hela tre gånger dyrare än Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet är även att studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jämförbar bild.För att svara på syftet använde vi en fallstudie som metod.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde Ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Syftet med denna uppsats är att förklara huruvida den lokala kommunens internredovisning uppfyller styrkraven. Kostnadsfördelning är ett omdiskuterat ämne och inom Bodens kommun har man valt att inte ha de indirekta kostnaderna synliga i bokföringen. Kostnadsfördelning anses öka kostnadsinformationen, vilket ger en bredare kostnads- och riskmedvetenhet bland de anställda samt ett bättre underlag för beslutsfattande. För att få en uppfattning om problemområdet genomfördes intervjuer med tre Ekonomer inom Bodens kommun. Åsikterna gällande hur väl internredovisningen möter styrkraven går isär bland aktörerna.

Vi har studerat hur de svenska allmänna pensionsfonderna har analyserat och reagerat på det kraftiga dollarfallet sedan år 2000. Då flera etablerade Ekonomer anser att dollarfallet berodde på den amerikanska ekonomiska politiken, dess stora handelsunderskott samt eurons introduktion, så är det rimligt att anta att även fonderna förutsett dollarfallet. Genom intervjuer med samtliga APfonder samt komplimenterande data ur årsredovisningar har vi försökt ge en bild över hur de analyserade och reagerade på den fallande dollarn. Vi har använt oss av teorier rörande perceptuella fel vid finansiell verksamhet samt flockbeteende för att analysera förloppet. Vi upptäckte att fonderna har analyserat och reagerat olika på dollarfallet.

På många håll i världen men inte i Afrika tar tillväxten fart. Det tycks inte som att de faktorer som hjälper andra kontinenter att nå tillväxt verkar tillväxtfrämjande i Afrika. En stor del av världens befolkning är i behov av en förbättrad välfärd och det är delvis upp till Ekonomer att komma på en fungerande lösning.Med hjälp av en regressionsanalys, innehållande fyra modeller, undersöks hur och i vilken grad erkända tillväxtvariabler; ekonomisk frihet, real BNP per capita, utbildningsgrad och utländska direktinvesteringar, kan förklara variationen av tillväxten i Afrika. Vi vill även kontrollera för variablerna ?andel HIV- och AIDS positiva? och ?korruptionsgraden?, då vi tror att dessa verkar tillväxthämmande i Afrika.

SammandragDet här arbetet riktar sig till Ekonomer i olika företag och även blivande Ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om.

Modedieter är någonting som kommer och går i Sverige och den senaste populärdieten är 5:2-dieten. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign och som metod har en enkätundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkäten är 150 personer varav 121 är kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika länge, alltifrån 3 veckor upp till mer än 6 månader.

Competition in the market of interior design during the last several years has drastically increased. The consumers of today are very conscious about what the market can offer and therefore they have high demands on the products. It is not only the function of the product that matters but also the design that makes a difference. Companies are becoming more aware of this and as a result they have to find a way to set themselves apart in order to attract customers. This realization has led designers and economists to cooperate in a different way than before.

Bakgrund: I dag examineras ca 6000 nya Ekonomer i Sverige varje år. Det finns närmare 26 skolor i Sverige idag som ger ekonomiutbildningar. Även om personen är nyexaminerad ekonom, arbetslös eller söker en ny tjänst, så är personen arbetssökande och försöker finna ett arbete. Det kan finnas många faktorer som arbetsgivaren tittar på under ansökningsprocessen innan de gör sitt urval av vilka det är som går vidare till en anställningsintervju. Hur görs urvalet vad är det som gör att han/hon väljs ut till en intervju? En av faktorerna kan vara skolbetygen.Syfte: Syftet är att undersöka rekryteringsprocessen med fokus på högskole-/universitetsbetygens betydelse vid rekrytering av ekonomiassistenter.Metod: Uppsatsen är baserad på kvalitativ data i form av djupintervjuer med nio rekryterare på fyra olika bemannings- och rekryteringsföretag i Stockholm.Teori: Uppsatsen kommer att luta sig mot beslutsteori och Human Reseurs Management med en mindre jämförelse av tidigare studier inom ämnet.Resultat: Genom min undersökning har jag kommit fram till att bemanningsföretagens rekryteringsprocess inte skiljer sig så mycket åt, de arbetar efter likande grunder och gör sina kandidaturval på likande premisser.

Varje år är det ett stort antal studenter som väljer inriktningen revision på högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefär 1000 nyutexaminerade Ekonomer på någon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretagen har på de nyutexaminerade Ekonomerna. Med tanke på olika företagsskandaler där revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affären (Affärsvärlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hänsyn till vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretag har inom hållbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förväntningar som revisionsföretag har på nyutexaminerade Ekonomer. Ett delsyfte är även att belysa på vilket sätt etik och hållbarhet är del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som jobbar med rekrytering på rikstäckande revisionsföretag i Sverige.

På senare år har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna därmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling kräver nu regeringen företagen/organisationerna på ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad från det kollektiva ansvar som tidigare präglat området). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret så har både företagens och samhällets intresse för hälsoekonomi ökat. Ekonomer har länge påpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och därmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.