Denna undersökning som är ett avstamp i utvecklingen, en markering på vägen,syftar till att undersöka förutsättningarna för hållbara livsmedelsinköp via de traditionella inköpskanalerna för restaurangverksamheter i Göteborg.Bakgrunden tar upp begreppet hållbar utveckling med fokus på livsmedel, från ett globalt till ett lokalt pespektiv. Här beskrivs vad ett Ekologiskt livsmedel är och vilka certifieringar det finns på marknaden. Restaurangerna har även olika aspekter att ta hänsyn till såsom ekonomi och samarbete med leverantörerna.Genom en kvalitativ undersökningen ämnades det bland annat att ta reda på hur utbudet såg ut, om det blev mer kostsamt samt om dessa varor håller god kvalité hos de ledande grossisterna/leverantörerna i Göteborg.Sex representanter för dessa grossister intervjuades med resultat som visar på att man som restaurang kan handla Ekologiskt och närproducerat men inte utan en flexibel syn på vad ett livsmedel för hållbar utveckling innebär. Likaså krävs en tätare kommunikation mellan restaurangerna och leverantörerna samt bättre framförhållning vid beställning..

Syftet med den här studien är att urskilja vilka faktorer påverkar förskolans ekologiska fotavtryck och hur förskolor kan arbeta med dem samt undersöka pedagogernas och den övriga personalens förhållningssätt i miljöfrågor. I studien introduceras begreppet Ekologiskt fotavtryck ur ett miljö- och didaktiskt perspektiv och hur den påverkas av ovannämnda förhållningssätet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med pedagoger och kökspersonal, kompletterade med observationer, på tre förskolor i en stor kommun i södra Sverige. Resultatet jag kom fram till är att pedagogernas förhållningssätt i miljöfrågor med största sannolikhet påverkar förskolans ekologiska fotavtryck..

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av Ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är Ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och Ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

Ekologiskt bostadsbyggande för en hållbar framtid..

I detta examensarbete undersöker jag om och hur känslan av kvalitet i hantverk, material och sittkomfort påverkas av rationaliseringar i tillverkningsprocessen. Jag diskuterar också hur upplevelsen av kvalitet, hantverk och materialval förhåller sig till hållbarhetsaspekten i såväl estetiskt som Ekologiskt, etiskt och ekonomiskt avseende. Undersökningen bygger på mina erfarenheter och min analys av mitt eget arbete med min gesällmöbel, kopian av denna och två ytterligare fåtöljer av identiskt utseende, alla med samma kvalitéer och material i det som syns utåt men med avvikelser i både tillverkningssätt och material i det inre. Jag konstaterar att beträffande utseende och komfort finns det ingen skillnad mellan de olika fåtöljerna, däremot med avseende på hållbarhet, både konkret över tid, och Ekologiskt..

According to the EEG-councils regulation nr 2092/91, all seed used in organic production must have organic origin. All seed which is offered for sale must be controlled by KRAV, and also comply with the rules of the seedlegislation. The seedlegislation contains demands respecting origin, quality, growingconditions and freedom from deseases. In this piece of work I will investigate the profitability of organic potatoseedproduction, and also what it takes to produce potatoseed. The workmethod has been to, with help from counsellors and growers, make some compareable calculations for foodpotatoes and seedpotatoes, and also with help from a literaturestudy investigate which requires an organic seedcultivation must fulfil. In this piece of work I found out that the organic potatoseedproduction still is to insecure to be profitable. The attack of potatoleafmould, which is out of control, cause unequal yields and this will bring that the new EU-rules, concerning organic seed, not seems defendable yet..

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja Ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är Ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och Ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera Ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer Ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer Ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Då dagens konsumenter har blivit mer hälsomedvetna, har bättre tillgång på information och är dessutom mer krävande har efterfrågan på mer hälsosamma, säkra och miljövänliga livsmedel ökat starkt de senaste åren (McCluskey, 2000). Företag behöver därför uppmärksamma konsumenters efterfråga och skapa mer miljövänliga produkter för att skapa ett hållbart jordbruk och en mer hållbar produktion. Dock visar studier på att trots ökad medvetenhet och att konsumenter överlag är positivt inställda till ekologiska produkter köper en mindre del ekologiska produkter i verkligheten. Polarbröd är uppdragsgivare för denna uppsats och uppsatsen kommer därför att behandla Ekologiskt mjukt bröd. Problemformuleringen för denna studie är: Hur värderar konsumenter Ekologiskt bröd?Syftet med denna studie är att hitta konsumenters betalningsvilja för ett Ekologiskt bröd.

Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Med vår uppsats har vi försökt undersöka vad kvinnliga konsumenter i åldern 20- 29 eftersträvar att tillgodose för värden vid konsumtion av ekologiska ? och konventionella kläder. Vi har försökt ge modekedjorna en inblick i hur de kan utveckla utformningen av ekologiska kläder, genom att studera ifall konsumenternas eftersträvade värden avseende ekologiska kläder liknar eller skiljer sig åt från värden avseende konventionella kläder. För att finna värden som kan vara väsentliga att tillgodose vid konsumtion av kläder har vi använt oss av means-end chain modellen, som applicerats på åtta kvinnliga respondenter. Detta har följts av en enkät där vi med en variant av List of Values (LOV) har studerat om det existerar en skillnad i vilka värden konsumenten vill tillfredställa vid ett köp av ett konventionellt- och Ekologiskt plagg..

Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för Ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag används positionering och valkriterier.

Ett Ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthålligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren på ett sådant lantbruk har man ambitionen att hålla hög nivå av hälsa och välfärd. Ett av de främsta målen är ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende. Det fria levernet har både positiva och negativa konsekvenser för djurens välmående. Syftet med det här arbetet är att redovisa och diskutera hälsa och välfärd i ekologisk grishållning med ambitionen att reda ut rådande situation och utsikter för framtiden. I dagens läge verkar Ekologiskt hållna grisar få sina beteendemässiga behov tillfredställda i högre grad jämfört konventionellt hållna. Bland annat ses stabilare temperament och färre problembeteenden.