Sökresultat:
410 Uppsatser om Ekologiskt hćllbar - Sida 13 av 28
Risken finns - men hur avgör vi vad den betyder?
Huruvida mÀnskligt beslutsfattande och riskbeteende Àr att betrakta somirrationellt eller rationellt beror pÄ vilken teoretisk utgÄngspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella dÄ det visar sig att anvÀndandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska övertrÀdelser. UtifrÄn ett evolutionÀrt perspektiv ses dock dessa övertrÀdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istÀllet som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.
Hur vÀl integreras ekobygglösningar hos bostadsbyggande byggherrar
Vi lever idag under ett klimathot som pÄverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja stÀlla om mot en mer hÄllbar bransch. Under tiden har Àven ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sÀtt att bo sunt.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/bestÀllare gör vid projektering av nya bostÀder. Jag har valt att inte titta pÄ energianvÀndningen utan fokuserat pÄ vilka miljömÀssiga aspekter som Äterfinns i arbetssÀtten kring projekteringen av bostadshus.För att ta reda pÄ vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömÀssiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkÀtundersökning dÀr utvalda företag fick svara pÄ bl.a.
Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten: en utmaning för den liberala demokratin?
MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.
Ekologisk mat som ett verktyg
UtgÄngspunkten för vÄrt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat anvÀnds som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar Àmnets betydelse pÄ flera plan. I skolans verksamhet Àr det tÀnkt att Àmnet ska kunna anvÀndas för tolkning av de lokala och globala förhÄllandena i vÀrlden. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. PÄ fÀltet intervjuar vi verksamma lÀrare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur Àr.
Ljusterö- Att integrera en StockholmsnÀra ö i en vÀxande storstadsförort utan att förlora skÀrgÄrdskaraktÀren
Syftet med examensarbetet har varit att upprÀtta ett förslag över hur man kan
utveckla ön Ljusterö i Stockholms skÀrgÄrd samtidigt som man sÀkerstÀller och
bevarar de kvaliteter som finns pÄ ön. Examensarbetet syftar ocksÄ till att
utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vÀxande förortskommun samtidigt som
man bibehÄller öns specifika karaktÀrsdrag.
Ljusterö ligger i ĂsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ăn genomgĂ„r i
nulÀget en omfattande permanentomvandling, dvs dÄ befintliga fritidshusomrÄden
omvandlas till permanentboenden. Detta stÀller ökade krav pÄ infrastrukturen,
som exempelvis nya vÀgar, vatten- och avlopp och snöröjning.
PÄ ön finns flera omrÄden som Àr av kulturhistoriskt vÀrde, samt omrÄden som Àr
klassade som ekologiskt sÀrskilt kÀnsliga omrÄden.
För den goda sakens eller smakens skull?: En studie om vad som driver konsumenter i valet av ekologiskt vin
Concerns for the environment and our impact on it are becoming more prevalant; however, we rarely act accordingly. Consumers mainly choose products based on perceived personal benefits despite the environmental motives that increasingly affect them. The purpose of this thesis is to identify the major drivers behind the purchase of ecological wine. A quantitative study was conducted, using Theory of Planned Behavior (TPB) as an initial starting point. The subsequent model was then completed with three variables: environmental concern, feelings and word-of-mouth.
Sinnenas möjligheter - Pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogiken
Syftet med denna undersökning Àr att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tÀnker och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna pÄ lÀrandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lÀrandet utomhus? Undersökningen gjordes pÄ tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lÀr sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötÀnk och ett ekologiskt förhÄllningssÀtt genom att samspela med allt levande sÄsom vÀxter och djur. LÀrandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla vÄra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lÀrande.
Hur vÀl integreras ekobygglösningar hos bostadsbyggande byggherrar
Vi lever idag under ett klimathot som pÄverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja stÀlla om mot en mer hÄllbar bransch. Under tiden har Àven ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sÀtt att bo suntSyftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/bestÀllare gör vid projektering av nya bostÀder. Jag har valt att inte titta pÄ energianvÀndningen utan fokuserat pÄ vilka miljömÀssiga aspekter som Äterfinns i arbetssÀtten kring projekteringen av bostadshusFör att ta reda pÄ vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömÀssiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkÀtundersökning dÀr utvalda företag fick svara pÄ bl.a.
Stadsodlingen som mötesplats : odlingar pÄ allmÀn platsmark i Göteborg som exempel
Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att frÀmja en social samvaro och en socialt hÄllbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut pÄ olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna sjÀlva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur mÀnniskan tar sin stad i ansprÄk. Vad gör mÀnniskan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare frÄn sex olika stadsodlingar, pÄ olika platser i Göteborg.
Behöver vi en förÀndring? : olika perspektiv pÄ hÄllbart jordbruk
Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet.
Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling.
Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..
Skolan i parken - En skola för Ärskurs f-6 samt kulturcenter i Annedalsparken i MariehÀll
En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.
Stadsodling : Ett medel för hÄllbarhet?
Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.
Ett hÄllbart ansvar : en studie av den svenska rÀttsliga regleringen av ansvaret för förorenade omrÄden och mÄlet om en hÄllbar utveckling
Sedan miljöbalken infördes och den politiska mÄlsÀttningen om ett ekologiskt hÄllbart samhÀlle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade omrÄden stÀrkts. DÀrigenom ökar ocksÄ kravet pÄ en tydlig lagstiftning dÀr det gÄr att stÀlla förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats nÀr det gÀller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gÀllande rÀtten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mÄl om en hÄllbarutveckling. Som teoretisk grund anvÀnds teorier om hÄllbar miljörÀtt.
Insamling, rening och anvÀndning av vatten i den hÄllbara hemtrÀdgÄrden.
Utan vatten inget liv. MÀnniskor Àr beroende av rent vatten för sin överlevnad. I mÄnga lÀnder orsakar idag bristen pÄ rent vatten sjukdomar och för tidig död. VÀrldens problem med sötvatten i form av brist och svÄra föroreningar orsakade av mÀnniskan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och Àndrade levnadssÀtt pÄverkar.
Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia
Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.