Grunden till denna uppsats är fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har Trollhättans stad valts ut som undersökningsobjekt. I Trollhättans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum ständigt expanderar och lockar nya detaljister1 så väl som konsumenter har Trollhättans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte är att utifrån dimensioner som utvärderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jämförelse av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum. Denna jämförelse ska sedan syfta till att fasställa vad som bidrar till att Överby köpcentrum är mer attraktivt än Trollhättans centrum för att på så vis fastställa vad som bör åtgärdas för att återigen skapa ett levande centrum i Trollhättans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Det svenska riket kom genom ett dråpslag att delas i två delar vid fredsförhandlingarna en höstdag den 17 september 1809. Genom gränsdragningen vid Torneälv delades de ursprungliga socknarna i två delar och Sverige förlorade sin vikigaste handelsstad vid Bottenviken, Torneå, till storfurstendömet Ryssland. I och med detta stod Sverige utan någon stad som kunde kontrollera det viktiga handelsområdet längst upp i viken. Inrättandet av en ny stad startades men var den skulle anläggas hade man olika åsikter om. En del ansåg att den nya staden skulle ligga vid byn Nikkala emedan andra ansåg att den skulle uppföras i närheten av Torneälven.

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstärkts under de senaste decennierna. Från det att ekobyar började planeras på 70-talet, till dagens lågenergibyggnader. Kunskapen om värmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsområde utformas med hjälp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.

Vi har i vår uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumärkning av en stad. För att utreda vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna är avgörande för att en lyckad varumärkning ska kunna äga rum. Vi har identifierat två kristiska faktorer för att få de interna intressenternas stöd, dessa är delaktighet och förankringsarbete..

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.  Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär.

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter.Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet.

Titel Göteborg - småstadskänsla & storstadsutbud- En kvalitativ undersökning om unga vuxnasuppfattning om Göteborg som stad.Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun StenbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Vårterminen 2014Sidantal 32 sidorAntal ord 15 100 ordSyfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna.Metod Kvalitativ intervjustudieMaterial 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen..

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer.