Sökresultat:
2346 Uppsatser om Ekologiskt hćllbar stad - Sida 36 av 157
Ekologiska Desserter med BĂ€r - En produktutveckling
Den allt snabbare vÀxande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering pÄ produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mÄl var att utveckla ekologiska desserter med bÀr som huvudrÄvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin fÀrdiga desserter med fokus pÄ bÀr och ekologi. Vi har anvÀnt oss av ett kvalitativt angreppssÀtt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att fÄ förstÄelse för förutsÀttningarna att utveckla ekologiska desserter med bÀr. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att fÄ ett förhÄllningssÀtt till desserter, ekologi, mervÀrden och bÀr, dessutom en produktutveckling.
STAD MĂTER HAV - Planförslag för Varbergs stations- och södra hamnomrĂ„de
Centralt belÀgna hamnomrÄden vÀrlden över blir idag föremÄl för stadsutveckling till följd av att kustnÀra verksamhetsomrÄden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad stÄr idag inför ovan nÀmnda förÀndring mot bakgrund av beslut att förlÀgga VÀstkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likvÀl beslut att omlokalisera GrenÄfÀrjans tillÀggsplats och Handelshamnens centralt belÀgna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. BarriÀrer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsÀttningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde och Äter lÄta staden möta havet lÀngs denna kuststrÀcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att, utifrÄn teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens smÄskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillvÀxt och medföljande behov av centralt belÀgna bostÀder och lokaler för verksamheter och service. PlanomrÄdets lokalisering medför goda förutsÀttningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgÄngspunkt i integrerade funktioner sÄ som bostÀder, kontor, handel och service.
VÀgledning för lÄngtidssjukskrivna?
Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som Àndrade reglerna i lagen om allmÀn försÀkring. Dessa Àndringar trÀdde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebÀr bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsÀkrade efter ett Är. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas Ànnu hÄrdare. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur lÄngtidssjukskrivna upplever den hjÀlp och vÀgledning de fÄr och om de anser att de fÄr den hjÀlp de behöver för att kunna gÄ vidare till en fungerande sysselsÀttning.
Den moderna trÀdgÄrdsstaden : ett hÄllbart alternativ till villamattan?
De senaste Ären har trÀdgÄrdsstaden, med sitt ursprung i det tidiga 1900-talet, allt mer börjat anvÀndas som förebild för ett gott stadsbyggande. Argumenten bakom valet av trÀdgÄrdsstaden hÀnvisar ofta till hÄllbarhet. De glesa monotona villamattorna som rullas ut i stÀdernas utkanter kritiseras dÀremot för att vara ohÄllbara och att de tar mycket mark i ansprÄk. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka den moderna trÀdgÄrdsstadens möjligheter och begrÀnsningar som ett hÄllbart stadsbyggande. Studier har gjorts av dokument bakom tre moderna trÀdgÄrdsstÀder liksom av mer allmÀn litteratur om trÀdgÄrdsstÀder.
Risken finns - men hur avgör vi vad den betyder?
Huruvida mÀnskligt beslutsfattande och riskbeteende Àr att betrakta somirrationellt eller rationellt beror pÄ vilken teoretisk utgÄngspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella dÄ det visar sig att anvÀndandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska övertrÀdelser. UtifrÄn ett evolutionÀrt perspektiv ses dock dessa övertrÀdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istÀllet som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.
Ortsanalys av VĂ€se
?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse. VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.
Ăkad trygghet i en bostadsnĂ€ra utemiljö i staden : en fallstudie frĂ„n Seved 2, Södra Sofielund i Malmö
Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet nÀr det Àr mörkt och jag antar att det Àr flera med mig som kÀnner sÄ hÀr. Vad Àr det för faktorer som spelar in nÀr det gÀller vÄr otrygghet och hur kan man vid projektering förbÀttra dessa?
De huvudsakliga Àmnena i arbetet Àr trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda pÄ vem det Àr som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrÄn litteratur inom Àmnena har jag kommit fram till olika faktorer som pÄverkar vÄr upplevda otrygghet i det offentliga rummet.
Hur vÀl integreras ekobygglösningar hos bostadsbyggande byggherrar
Vi lever idag under ett klimathot som pÄverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja stÀlla om mot en mer hÄllbar bransch. Under tiden har Àven ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sÀtt att bo sunt.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/bestÀllare gör vid projektering av nya bostÀder. Jag har valt att inte titta pÄ energianvÀndningen utan fokuserat pÄ vilka miljömÀssiga aspekter som Äterfinns i arbetssÀtten kring projekteringen av bostadshus.För att ta reda pÄ vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömÀssiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkÀtundersökning dÀr utvalda företag fick svara pÄ bl.a.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
En byggnad mellan park och stad, placerad vid Hornsbruksgatan och Högalidsparken. Butiker, kontor och bostÀder i en byggnad som förhÄller sig bÄde till en storskalig urban kontext och till parkens mer intima smÄskalighet..
Patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad : en kvalitativ studie
Vid upplevd patientnöjdhet Àr det viktigt att kunna mÀta, definiera och utvÀrdera kvalitet inom primÀrvÄrden. Det senaste Ärtiondet har primÀrvÄrden Àndrats frÄn ett offentligt vÄrdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trÀdde i kraft har patientens stÀllning stÀrkts, lagen möjliggör nÀmligen att patienten sjÀlv fÄr vÀlja utförare av vÄrdtjÀnsten. Det Àr dÀrför av vikt för vÄrdgivare att faststÀlla de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, dÄ patientens tillfredstÀllelse Àr den som avgör konkurrensförhÄllandet mellan organisationer.Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera de faktorer som pÄverkar patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad. Vidare Àr syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det Àr förknippat med om de Àr listade hos en offentlig eller privat vÄrdenhet.
Malmö genom Norra Sorgenfri
Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.
1177 VÄrdguiden som hÀlsofrÀmjande resurs: En enkÀtstudie
Bakgrund: AnvÀndandet av e-hÀlsotjÀnster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvÄrden och för att frÀmja folkhÀlsan. Stillasittande Àr ett stort folkhÀlsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojÀmlikt fördelad iförhÄllande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjÀrdedelar av alla som sökerhÀlsorelaterad information Àr helt eller delvis okritiska till informationskÀllan. 1177VÄrdguiden Àr en del av arbetet med nationella e-hÀlsan i Sverige och innehÄllet faktagranskas. PÄ www.1177.se finns det indikationer pÄ att kÀnnedomen om webbportalentidigare varit lÄg hos vissa grupper i samhÀllet.
Landskapsanalys och stadsutveckling : en studie av Jonsboda
Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar.
Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.
Teckenkommunikation i förskolan : En kvalitativ undersökning om hur teckenkommunikation anvÀnds pÄ olika förskolor i en mellanstor stad i MÀlardalen
Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur teckenkommunikation kan anvÀndas i förskola för att underlÀtta sprÄkutvecklingen för alla barn och pedagogernas instÀllning till metoden. Detta Àr en kvalitativ undersökning och vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i sprÄkinlÀrning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att anvÀnda sig av metoden..
Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten: en utmaning för den liberala demokratin?
MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.