Stockholm is considered as a tourist destination which has a lot of offers to attract tourists and if it utilizes it water better it can give a wonderful and unique experiences and cold baths may become an image to it.The aim of this study is to shed light on the open-air swimming-baths and shores of Stockholm. Also how to use this advantage as it?s a city based on many islands, the purest water in Europe and this makes Stockholm as a destination a very attractive place for tourism. For a better understanding of our study, we have studied the quality and quantity to see how people began to exploit open-air swimming-baths throughout history everywhere in Europe and specifically of Stockholm city sea shore. We did a study on the history traditions of open-air swimming-baths and how it can be a tourist attraction through books and interviews, scientific articles and our personal observation, so that we can analyze how to develop sustainable tourism in the future and how Stockholm city can make development of opportunities for the future.

Globalization and demographic changes are forcing today?s companies to be more competitive in order to reach success. The increasing competition is proving a challenge for companies to recruit and retain competent, talented staff. To meet these challenges, Talent Management was developed during the 1990s and supplies a new and innovative way to deal with personnel management. Due to Talent Management being a relatively new theory, there is at present no generally accepted definition of the theory.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i två olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mångfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi valde att jämföra två förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sätt att tänka kring uppdraget avseende kulturell mångfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, där majoriteten av barnen är flerspråkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige där majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har föräldrar som också gjort det. Syftet med arbetet är att via intervjuer närma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mångfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll.

Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning.

Kandidatprojekt Kontor och Bostäder vid Hornsbruksgatan. Att i en intressant kontext, vid både stad och park skapa en levande miljö där de olika nivåerna nyttjas för att skapa nya stadsmiljöer. Ett blandat program, bestående av bostäder, kontor och kommersiell verksamhet, som normalt är ganska slutet öppnas upp för allmänheten och disponeras i förhållande till grad av offentlighet..

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden.

Bakgrund och problem: Det svenska skolväsendet har genomgått ett antal reformer och förändringarvad gäller styrning och huvudman under det senaste århundrandet. I och medfriskolereformen år 1992 har den privata sektorn inom skolväsendet fått en betydande position.Frågan är huruvida ekonomistyrningen skiljer sig åt mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter på gymnasial nivå i dagsläget, med tanke på olikartad ägarform ochdärmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedeli fristående respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgångspunkti val, innehåll och användande. Eventuella skillnader i styrningen av de två olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke på olikartad ägarform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen är förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de två olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett längre perspektiv.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att identifiera val, innehåll samt användande aveventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel på fristående respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdärmed inte att behandlas.