Med vår uppsats har vi försökt undersöka vad kvinnliga konsumenter i åldern 20- 29 eftersträvar att tillgodose för värden vid konsumtion av ekologiska ? och konventionella kläder. Vi har försökt ge modekedjorna en inblick i hur de kan utveckla utformningen av ekologiska kläder, genom att studera ifall konsumenternas eftersträvade värden avseende ekologiska kläder liknar eller skiljer sig åt från värden avseende konventionella kläder. För att finna värden som kan vara väsentliga att tillgodose vid konsumtion av kläder har vi använt oss av means-end chain modellen, som applicerats på åtta kvinnliga respondenter. Detta har följts av en enkät där vi med en variant av List of Values (LOV) har studerat om det existerar en skillnad i vilka värden konsumenten vill tillfredställa vid ett köp av ett konventionellt- och ekologiskt plagg..

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns en problematik för lantbrukare att vara föräldralediga. Sverige har ett generöst föräldraförsäkringssystem som ska ge alla föräldrar samma möjlighet att kunna vara hemma med sina barn när de är små. Det innebär att föräldern väljer att avstå från förvärvsarbete, i utbyte mot en statlig ersättning. En fråga som väckts är hur egenföretagare och då i synnerhet lantbruksföretagare hanterar föräldraledigheten och hur deras förutsättningar ser ut. För att uppfylla uppsatsens syfte och få en så bred bild som möjligt av ämnet genomfördes en litteraturundersökning kombinerad med ett empiriskt avsnitt. I litteraturundersökningen tas familjejordbruk och pluriactivity upp för att få en teoretisk bild av ett lantbrukshushåll.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Intresset för ekologiskt mode har ökat tack vare dagens intensiva klimatdebatt och konsumenterna vill handla mer miljövänligt. Större företag anpassar alltmer sin verksamhet efter en miljöprofil och det har skett en ökning av ekologiska modeföretag.Undersökningen går ut på att se om det finns en möjlighet till långsiktig överlevnad för de mindre ekologiska modeföretagen. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera miljö som marknadsföringsstrategi inom textilbranschen.Materialet som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra olika modeföretag samt enkätundersökning med tillhörande konsumenter.Resultatet visar att intresset för ekologiska/miljömärkta kläder är stort men att konsumenterna prioriterar utseende och pris vid köp av kläder vilket tyder på att de ställer sig låginvolverade till ekologiska/miljömärkta kläder. Företag med oäkta eko-struktur marknadsför inte sitt gröna sortiment medan företag med äkta eko-struktur genomsyras av miljötänk.Slutsatsen blir att de mindre ekologiska modeföretagen med en äkta eko-struktur måste ha en dialog med sina kunder och skapa relationer för att kunna skapa mervärde. De har en stark grund att bygga konkurrensfördelar på men behöver inspirera konsumenter så de ställer sig höginvolverade till miljömärkta/ekologiska plagg vilket leder till långsiktig överlevnad..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hjälpa eller Stjälpa? - Konsumentens förhållningssätt gentemot ekologiska kläder och informationens betydelse för skapande av ett beteende. Universitet: Lunds Universitet, Service Management, Campus Helsingborg. Ämne/Nivå: SMTX06, Kandidatuppsats 15 p Seminariedatum: 29 maj, 2008 Författare: Olivia Borsos, Stéphanie Carlström och Malin Engblom Handledare: Stefan Gössling och Pia Valentin Rehncrona Nyckelord: Ekologiska kläder, konsumtion, information och beteende Syfte: Syftet med denna undersökning var att studera hur konsumenter förhåller sig till ekologiska kläder inom konfektionsbranschen med utgångspunkt i konsumenternas attityd och beteende. Vidare ville vi även undersöka om och hur en attityd inverkar på konsumenters mottagande av information om ekologiska kläder.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om det är möjligt att arbeta med ekologiska frågor i förskolan. För att barnen ska få en förståelse för det komplexa begreppet hållbar utveckling, måste vi tidigt integrera barnen i naturens värld på ett begripligt och lustfyllt sätt.Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fågelekologi för de äldre barnen 4-5åringar i förskolan. Delar av materialet har testats på två förskolor, där jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkätundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frågor.Resultatet blev positivt från alla håll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och få flera människor att inse att läran om ekologiska samband inte behöver vara så krångligt som det kan låta. .

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

SammanfattningSyftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda på vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmå barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfälle ligger till grund för undersökningen. Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsättningen för utvecklande undervisning, är pedagogens kännedom om barnets individuella erfarenheter. Det är utifrån dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Längre tillbaka i tiden så var lantbrukarna garanterade ett pris för vetet de producerade genom statlig reglering. När marknaden släpptes fri så tillkom prisrisken på det man producerar då marknaden prissätter varan genom tillgång och efterfrågan. Detta innebar att man utöver väderrisken även har fått in en prisrisk i sitt företag vilket leder till fluktuerande intäkter från ett år till ett annat. Ett av de instrument som idag står till buds att använda för att minska svängningarna av intäkterna mellan åren är att använda optioner som en försäkring, vilket innebär att man är garanterad ett lägsta pris för veten man producerar men samtidigt är med på en eventuell uppgång i vetepriset. Syftet med arbetet var att ta reda på om de lantbrukare som idag använder veteoptioner har en uttalad strategi och om de i så fall följer den. Arbetet är avgränsat till att enbart innefatta lantbrukare från Skåne. För att komma i kontakt med lantbrukare som använder optioner som instrument för prissäkring så har vi varit i kontakt med Handelsbanken som förmedlat lantbrukare som skulle kunna tänka sig ställa upp på en intervju. Resultaten är hämtade från materialet vi fått genom intervjuerna från åtta stycken lantbrukare som visar att det inte alltid finns några klara strategier när man handlar med optioner. Diagramet ovan visar att de som har en strategi och följer den prissäkrar mer varje år.

Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försäljningskanaler för produkter som produceras inom lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland påverkas av sin valda produktionsinriktning och försäljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen på djupintervjuer. Det visade sig att lantbrukarna var nöjda med såväl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i. Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gå med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas självuppskattande resiliens hade överlag ett högt värde..

Syfte: Marknaden för ekologiska produkter har expanderat men försäljningsutvecklingen ökar långsamt. Konsumenternas köp av ekologiska produkter påverkas av många olika faktorer. Syftet med denna studie är att undersöka marknadsföringsmixens påverkan på konsumenternas köp av ekologiska produkter. Metod: En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning. Det empiriska materialet som samlades in via enkäter analyserades via statistik programmet SPSS. Resultat & slutsats: Konsumenters ekonomiska situation kan begränsa köpet av ekologiska produkter eftersom produkterna tenderar att ha högre priser än de konventionella. Men det är inte endast priset som är den avgörande faktorn utan även utbudet, tillgängligheten samt konsumenternas kunskaper om ekologisk produktion kan påverka köpet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Uppsatsens syfte är att undersöka KRAV-märkets positionering samt att uppnå en ökad teoretisk förståelse kring positionering av certifieringsmärken generellt. Samtidigt utvärderar uppsatsen hur pass väl den konventionella varumärkesteorin, rörande begreppet positionering, passar för ett certifieringsmärke av KRAV:s slag. Resultat: KRAV-märket har övervägande positionerats kring en rad miljöanknutna budskap vilket medfört att märket har en otydlig och mindre attraktionskraftig image. Ett förslag på ett nytt och tydligt budskap som förmedlar mervärde till en bredare målgrupp presenteras och varumärkesteorins applicerbarhet på ekologiska certifieringsmärken bekräftas..

Det råder en viss diskrepans mellan konsumentens attityd och inköpsbeteende när det gäller ekologiska livsmedelsvaror. En positiv attityd behöver inte innebära att konsumenten väljer att köpa ekologiska livsmedel när denne väl befinner sig i matbutiken. Ekologisk livsmedelskonsumtion är ett steg mot en mer hållbar samhällsutveckling med ambitionen att människors levnadssätt idag inte ska ha en negativ påverkan på framtida generationers sätt att leva. Det kortsiktiga synsätt och agerande som är typiskt för dagens generation ger upphov till viss oro eftersom sättet många lever på idag i flera avseenden inte är hållbart. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling förespråkar en ökad ekologisk livsmedelskonsumtion, vilket skulle kunna bidra till en mer hållbar miljö i framtiden.