Danmarks jordbrugsforskning, Økologisk Landsforening och Dansk landbrugsrådgivning har i samarbete utformat en rådgivningsverktyget som fungerar som ett verktyg till att göra en nulägesanalys över produktionen. Verktyget riktar sig specifikt till ekologisk äggproduktion med anpassning till de senaste regelverk som råder. Mallen är enkel och lätt att hantera och ger producenten möjlighet att sätta in insatser där man kan finna områden för förbättring. Syftet med verktyget är att kunna effektivisera produktionen men även att kunna se kort- och långsiktigt hur det går för produktionen. Syftet med studien var att göra en analys över hur verktyget fungerar och om det är ett verktyg som skulle kunna vara användbart i Sverige. Studien krävde ett besök i Danmark där vi besökte en nybyggd anläggning för ekologisk äggproduktion, där man tagit hänsyn till alla de krav som ställs i rådgivningsverktyget.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

I ett samhälle där människor blir allt mer miljömedvetna, växer efterfrågan på närproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden ställer höga krav på våra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gårdar läggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut på grund av import från andra länder. Ett socialt och ekologiskt hållbart lantbruk är viktigt för den svenska landsbygden. Människor som tillsammans verkar på landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus på ekologiska lantbrukare och syftet är att visa på vilket sätt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstå lantbrukarens vardagsverklighet som ständigt är under påverkan av politiken. Uppsatsen är indelad i tre delar där den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hållbar stadsutveckling, förtätas världens städer i allt högre takt. Större regnmängder, i kombination med hög andel hårdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvämningskatastrofer i många av världens städer. Genom att ta hand om dagvattnet med hjälp av våtmarker, är det möjligt att, förutom flödesutjämning, tillföra ekosystemtjänster såsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa värden. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hållbar planering och förvaltning av urbana våtmarksparker, med avseende på ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehåller en teoretisk genomgång av ovanstående förutsättningar.

Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav på att hälften av fodret ska komma från den egna gården. En hög självförsörjning av foder ger i många fall även en bättre ekonomi. I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden är att självförsörjningsgraden av foder på gårdarna minskar. För att täcka behovet köps importerade fodermedel in, främst proteinfoder innehållande ekologiska sojabönor. Anledningen till importen är att den högmjölkande kon kräver mycket vomstabilt protein, vilket många av de hemmaproducerade proteinfodermedlen har en mindre andel av jämfört med sojabönan. Syftet med arbetet har varit att finna foderstater med hög andel hemmaproducerat foder som klarar att näringsförsörja den högavkastande kon. Målet har varit att jämföra olika foderstater för att finna den optimala foderstaten. Fokus har legat på proteinförsörjningen hos gårdar med hög självförsörjning. En ekologisk mjölkko måste ha ett grovfoderintag på minst 60 %.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years.The intention of this investigation was to find out more about children?s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum.The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 ? 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes.The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress.

Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Miljöförstöringen håller på att få allt för stora proportioner, vilket genom bland annat växthuseffekten leder till att vår planet snart är obeboelig för människan.Byggbranschens andel i miljöförstöringen är onödigt stor genom transporter, energianvändning, maskinanvändning och miljömässigt dåliga material.Vår frågeställning är: går det att ersätta de konventionella byggmaterialen med ekologiska sådana? JM vill även få beprövat om de är så bra, miljömässigt, som de tror. Detta ska besvaras genom en analys av tre ekologiska material som sedan jämförs med konventionella material för samma funktion.Newbeam är ett material som planeras gå i produktion till hösten 2007. Det består av autoklaverad aspflis och ligninbaserat lim som pressas till profilerade balkar i önskad form. Denna produkt har i media benämnts ?stålbalk av trä? på grund av sin höga hållfasthet.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Vårt bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförändringar och i Sverige blir det alltmer populärt att bygga nya bostadsområden som har vision att vara miljövänliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gäller att applicera den på våra hus och att de boende tar till sig vikten av att tänka miljövänligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta områden verkligen fungerar som det var tänkt eller om det mest är en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömål som har anknytning till landets bostadsbyggande, vad det innebär att områdena är klimatsmarta och miljövänliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan två bostadsområden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som är klimatsmarta, miljövänliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta målen uppnås.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.