Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

När man skall införa förändringar för att uppnå förbättringar i ett företag så är det lätt att enbart se förändringen i ett ekonomiskt perspektiv. Det som många glömmer bort är hur företagets anställda som befinner sig mitt i förändringen påverkats psykologiskt av förändringsprocessen. Den här studien har sitt fokus mer i hur de anställda har upplevt bytet hellre än genom hur det teoretiskt kan förbättra företaget ekonomiskt. Syftet med studien är att beskriva hur personal påverkas av förändring, både generellt och hur de upplever bytet till agil testning. Och vad som kan göras för att bearbeta de problem som kan uppstå.Studien grundar sig på data insamlat från intervjuer, observationer och dokumentanalys för att utvärdera hur utvecklarna på ett småföretag har upplevt och påverkats av övergången till agil testning.

Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades.

Lean är ett arbetssätt som bygger på att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar värde för kunden. Traditionellt har Lean använts i produktionsprocesser, men har på senare tid även spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats så mycket om är administrativa processer. Administrativa processer består huvudsakligen av informationsflöden och är svårare att mäta än material i produktionsprocesser.Denna studies syfte är att undersöka möjligheterna med att använda Lean i administrativa processer genom att utgå från olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har använt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. Anställda på fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angående deras administrativa processer.

I debatten om gröna leverantörskedjor och processen mot ett mer hållbart konsumtionssamhälle är en viktig aspekt hur vi väljer att producera livsmedel. Vi har fattat tycke för tomaten då den väckt ett stort allmänt intresse samt är en av de grönsaker som konsumeras mest i Sverige. En av studiens frågeställningar är om ett samarbete mellan energileverantören, odlaren och livsmedelsindustrin kan skapa ekonomisk såväl som ekologisk lönsamhet genom närodling av tomater i växthus i Västsverige med fjärrvärme som energikälla. Vi ställer även frågan om en annan ansvarsfördelning än den nuvarande kan bidra till att klimatvänlig odling av tomater får större genomslag i Sverige. Ytterst syftar rapporten till att ställa klimatfrågan på sin spets och granska hur miljövinster bäst kan åstadkommas i form av minskade koldioxidutsläpp.

Det kan vara svårt att värdera ett företag, där hänsyn ska tas till alla delar som kan öka verksamhetens värde. En värdering grundar sig till största delen på årsrapporter. På senare år har det blivit vanligare för företagen att även redovisa de ickefinansiella aspekterna, som till exempel miljö och socialt ansvar. Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse kring begreppen hållbarhet och företagsvärdering i en relation med varandra. Vi ämnar utreda om hållbarhetsredovisning används vid en företagsvärdering och i så fall i vilken utsträckning.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka motiv för börsintroduktion som angavs av de svenska bolag som noterades på Stockholmsbörsen 1997 och att undersöka huruvida bolagens ledning anser att målen med de angivna motiven har motsvarat förväntningarna, samt att undersöka vilka andra eventuella effekter börsintroduktionen har medfört. Vi har som helhet genomfört en kvalitativ studie. Vår undersökning innehåller emellertid två olika delar med olika karaktär. Den första är en undersökning av prospekten, där vi undersöker de motiv som angivits av bolagen för den förestående börsintroduktionen. Dessa motiv jämför vi sedan med vad som framkommit av den vetenskapliga litteraturen.

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna.

Aktieägaravtal är ett frekvent använt sätt att mellan delägare i ett aktiebolag reglera frågor avseende det gemensamma aktieägandet. Aktieägaravtalet reglerar många gånger frågor som även i bolagsordningen reglerats. Vid ingående av ett aktieägaravtal riskerar en normkollision uppstå: är det bolagsordningsnormen som ska gälla eller är det aktieägaravtalet? Då rättsläget rörande sådana normkollisioner är oklart, är det av intresse att undersöka om en jämförelse mellan bolagsordning och aktieägaravtal kan klargöra rättsläget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieägaravtal. Dessa argument härleds sedan till nu gällande rätt i den mån det är möjligt.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rådbråkar sina hjärnor för att lösa de många miljöproblem som är förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att så många som möjligt ska bli så mätta som möjligt samtidigt som man värnar miljön? Buden är många och varierande och ofta motsägelsefulla. Frågan är vad vi, som inte är experter på vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men detfinns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur.Betande djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som endel av lösningen på dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnära natur.Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av bete: Floran ochfaunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av blandannat det tramp som marken utsätts för vid bete.Förvaltningarna använder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ettpedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnäragrönområdena.De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur medhjälp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört bete.Betande djur bedöms kunna användas i större utsträckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt attdjurens säkerhet kan upprätthållas..