Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Den allt snabbare växande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering på produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mål var att utveckla ekologiska desserter med bär som huvudråvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin färdiga desserter med fokus på bär och ekologi. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att få förståelse för förutsättningarna att utveckla ekologiska desserter med bär. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att få ett förhållningssätt till desserter, ekologi, mervärden och bär, dessutom en produktutveckling.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle, då dess negativa påverkan på miljö, hälsa och arbetsförhållanden är klart mindre än den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen står för en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll orsakar och även om medvetenheten kring detta ökat så saknar många människor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ påverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vår planet. Bananer är en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige är det land som konsumerar flest bananer per invånare av alla länder där bananer inte odlas. Bananer är även en av de varor där skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är som störst.Syftet med den här uppsatsen är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på om livsmedelsbutiker bör fokusera på faktorerna miljö, hälsa och arbetsförhållanden i sin gröna marknadsföring för att öka försäljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Luftvägssjukdomar är ett av de största hälsoproblemen bland dagens slaktgrisar. Problemet har ökat i takt med att besättningsstorlekarna och därmed smittrycket har ökat. Spolmask i närvaro av en ett annat smittämne som till exempel Mycoplasma hypneumoniae kan orsaka luftvägssjukdomar. Spolmask är en av de vanligast förekommande parasiterna hos gris och orsakar bland annat skador på grisens lungor. Det är ett problem bland såväl konventionella som ekologiska slaktgrisar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat?MetodI studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg.ResultatI Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förståelse 15-åringar har av ekologiska processer samt hur deras föreställningar uttrycks vad gäller akvatiska system. Metoden som användes var reviderad klinisk intervju som är en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förståelse i denna studie avseende de ekologiska processer som är centrala för alla ekosystem är bristfällig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. När eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Människan tvingas idag ta ställning inför viktiga miljöfrågor mycket p.g.a. vår användning av fossila bränsle. Detta ställer krav på kunskapsmässiga verktyg för att tackla problematiken. Det är därför intressant att studera elevers förståelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-åringars förståelse om villkor för växande och nedbrytning i naturen samt hur elever använder sig av ett integrerat kretsloppstänkande där ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

Världen blir allt mer globaliserad vilket innebär att människor, företag och marknader från olika delar av världen förs samman. Ett sätt för företag att hantera globaliseringen och dess effekter är att strategiskt etablera sig på nya marknader genom utländska direktinvesteringar, förkortat FDI. Dessa direktinvesteringar resulterar i både positiva och negativa effekter för värdlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av direktinvesteringar initierade av företag inom fordonsindustrin och på så sätt besvara frågan om dessa direktinvesteringar bidrar till en hållbar utveckling för värdlandet. Till grund för slutsatsen har en djupgående teoretisk undersökning utförts samt en komparativ fallstudie där tre olika parter intervjuats för att kunna få ett opartiskt helhetsperspektiv.

Vattendirektivet som trädde i kraft år 2000, innebär ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågorna i Sverige. Omfattande arbete pågår i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestämmelser. En central del som måste utredas är hur lång den akvatiskt ekologiska återhämtningstiden är när restaureringar och efterbehandlingsåtgärder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende på metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts på hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets länsstyrelser har kontaktats.