Syftet med vår uppsats var att undersöka vilken kunskap den svenska konsumenten har om ekologisk bomull samt om de handlar kläder av ekologisk bomull. Vi genomförde en enkätstudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Enkätundersökningen utfördes i centrala Göteborg vid fem tillfällen under april. Både män och kvinnor mellan 20-60 år tillfrågades. Vid analysen av enkäterna valde vi att ta ut statistik i diagram och tabeller.

Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen.

Hållbar utveckling som begrepp används frekvent i dagens samhälle och är också det övergripande målet för svensk nationell strategi. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de två största politiska partierna i Sverige. Dessa två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier.Resultaten i uppsatsen visar att det finns väsentliga skillnader mellan de båda partiernas miljöpolicys som är grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frågor som demokrati, social rättvisa och välfärdsfrågor, och deras miljöpolicy överensstämmer till stor del med hållbar utveckling. Moderaterna utgår från liberalkonservativa idéer med utgångspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat?MetodI studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg.ResultatI Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar på miljörelaterade problem.

Studien är en kvalitativ ansats inom det socialvetenskapliga forskningsområdet som syftar till att studera hur internetdroger marknadsförs på hemsidan MysteriousPlants, hur medlemmar på det sociala internetforumet Flashback diskuterar kring ämnet internetdroger samt att undersöka hur myndighetspersoner arbetar för att motverka internetdroger. Studien har genomförts med hjälp av retrospektiva observationer av MysteriousPlants och Flashback samt av intervjuer med myndighetspersoner. Studiens teoretiska utgångspunkter består av hälsopsykologi, Ekologisk systemteori och interaktionsteori. I resultatet framkommer hur MysteriousPlants marknadsför sina varor. En slutsats som framkommer i analysen är att marknadsföringen på hemsidor som säljer internetdroger inte skiljer sig avsevärt från internetsidor som säljer andra varor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Efterfrågan på ekologiska produkter ökar och detta gör att den ekologiska produktionen också gör det. Juverhälsan är en viktig fråga i den ekologiska mjölkproduktionen. Mastit ger det största inkomstbortfallet och medför i många fall, om den inte behandlas, ett lidande för djuret. Syftet med denna uppsats är att få en inblick i juverhälsan hos de ekologiska korna för att se om de har en bättre eller sämre juverhälsa än konventionellt hållna kor. De bestämmelser som reglerar ekologisk produktion begränsar användadet av läkemedel för sjukdomsbehandling genom restriktioner i antalet behandlingar samt en dubbel karenstid.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.