Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

Det finns många så kallade dokusåpor, eller realityserier som vi kommer kalla dem i denna rapport, på teve. Från 1995, året då realityserien kom till Sverige i och med sändningen av ?The Real World Stockholm?, har antalet produktioner inom realitygenren ökat kraftigt. När vi i höstas gjorde en förundersökning gällande realityserier (?Den redigerade verkligheten ? en studie i realityseriers berättarteknik?) fann vi att radiomediet inte alls hade samma utbud inom realitygenren som teve har.

Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade.

Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk.Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

Examensarbetet har utförts inom ramen för forskningsprojektet Från spill till guld, som leds av forskningsinstitutet Swerea IVF. Forskningsprojektets mål är att minimera spill inom bland annat textilindustrin. Examensarbetet syftar till att identifiera och minska mängden avfall i form av spill från produktion. I examensarbetet har en fallstudie på Swegmark of Sweden AB:s fabrik Sia New Rosme gjorts och en miljövärdeflödesanalys utförts. Analysen visade att flera processer inom produktionen är kritiska när det kommer till uppkomst av spill.

Studien undersökte om det fanns något samband mellan årstid och resultat på ett antal test för fertilitetsfaktorer. Att försöka förutse ett handjurs fertilitet är komplext, inte minst då spermieegenskaperna skiljer sig åt mellan hingstar och även mellan ejakulat från samma hingst. Det finns många funktioner som måste analyseras för att säkert bedöma en oprövad hingsts fruktsamhet. Forskningen på området är begränsad och består ofta av studier med litet underlag eller retrospektiva studier där skötselfaktorer och stoegenskaper kan inverka. Som fertilitetsmått används ofta dräktighetsprocent men detta värde kräver stort underlag för att kompensera för eventuella fertilitetsstörningar hos de ston som används och eventuell bristande gynekologisk diagnostik. Mer kontrollerade studier som fortfarande är representativa för populationen är svåra att genomföra då det är svårt att standardisera levnadsförhållanden för sporthästar.

Tillverkande företag möter idag en allt hårdare konkurrens genom den globalisering av marknaden som sker. En global marknad med flera konkurrenter, ökad produktdifferentiering och höga tillverkningskostnader ställer stora krav på företag att arbeta kostnadseffektivt. Fo?r att vara konkurrenskraftig och driva en lönsam produktion kra?vs att förretag har en stor kännedom om hur sina tillverkningsprocesser fungerar, har en hög driftsäkerhet och kan utnyttja sin anläggnings kapacitet. Grunden till studien är det industriella lönsamhetsproblem som finns i Sverige, där företag får allt svårare att kunna producera kvalitativa produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Fallstudien utförs på ett företag som tillverkar komponenter för fordonsindustrin, med syftet att skapa en ökad förståelse kring de faktorer som leder till produktionsstörningar och har stor effekt pa? produktionseffektiviteten i ett flöde.

Ecocitrus är en samrötningsanläggning för produktion av biogödsel och är belägen i Brasiliens södraste delar. På senaste tiden har ledningen till Ecocitrus fått upp ögonen för biogasproduktion av de avfall som kommer till anläggningen. Detta skulle inte störa den ordinare produktionen av biogödsel. Detta examensarbete har utgått ifrån frågeställningen om hurvida det skulle vara möjligt, ekonomiskt försvarbart och lämpligt att uppföra en biogasproduktionsanlägning vid Ecocitrus. Det visar sig i arbetet att det skulle vara mycket lönsamt att börja producera biogas och även att det mest lönsamma alternativet skulle vara att producera fordonsbränsle.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och Läromiljö. Councelling and learning environment.

Atlas Copco Craelius har vid årsskiftet 2011-2012 genomfört en flytt av större delar avlagret då en ökad produktion med tiden har medfört att lagret blivit för litet.Hanteringen av ankommande gods och plock av artiklar till monteringen har inteutvecklats i samma takt som företaget och är därför i behov av modernisering. Idagsläget placeras allt ankommande gods på gården och registrerades sedan i turordningi affärssystemet Movex. Detta sätt att arbeta medför att då det kommer stora volymerankommande gods tar det lång tid innan allt registreras. Atlas Copco Craelius har pgaav detta arbetssätt ingen möjlighet att veta vilka artiklar som finns bland det gods somblir stående i väntan på att läggas in i lager och registreras. Därför vill Atlas CopcoCraelius ta fram ett nytt arbetssätt som gör det möjligt att veta vad som har kommit såfort som möjligt för att sedan kunna lagerlägga och registrera i turordning.På grund av sättet som lagret har arbetat har det inte funnits några möjligheter att mätahur lång tid det tar att lägga in ankommande gods eller hur lång tid det tar från att ettplock kommer ut till lagret tills det att plocket levereras till monteringen.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syftet med arbetet är att visa vilka bär, frukt och grönsaker som går att odla på en odlingslott i zon fem och formge ett förslag på hur lotten kan se ut.  Lottens storlek är 200 m² och har inte stuga, redskapsbod eller växthus. Arbetet ger även en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt Koloniträdgårdsföreningen Falan. I ett intervjuformulär har ett antal kolonister i koloniträdgårdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. Växtgrupperna är indelade i frukt, bär, baljväxter, bladväxter, gurkväxter, kålväxter, lökväxter, rotfrukter, stjälkar och knoppar, grönsaksfrukter, kryddor och ätliga blommor.