Syfte: Marknaden för ekologiska produkter har expanderat men försäljningsutvecklingen ökar långsamt. Konsumenternas köp av ekologiska produkter påverkas av många olika faktorer. Syftet med denna studie är att undersöka marknadsföringsmixens påverkan på konsumenternas köp av ekologiska produkter. Metod: En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning. Det empiriska materialet som samlades in via enkäter analyserades via statistik programmet SPSS. Resultat & slutsats: Konsumenters ekonomiska situation kan begränsa köpet av ekologiska produkter eftersom produkterna tenderar att ha högre priser än de konventionella. Men det är inte endast priset som är den avgörande faktorn utan även utbudet, tillgängligheten samt konsumenternas kunskaper om Ekologisk produktion kan påverka köpet.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till Ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Grishälsan inom KRAV-certifierad produktion har förändrats det senaste årtiondet och besiktningsstatistik utmärks numera av fler ledanmärkningar, lunginflammationer och leverskador orsakade av parasiter. Detta i kombination med en markant ökad smågrisdödlighet är bekymrande eftersom det strider mot den ökade välfärd som KRAV eftersträvar och konsumenterna efterfrågar. När djurvälfärd diskuteras måste man dock notera att detta är ett brett och svårbedömt begrepp som kan definieras på olika sätt. Idag talas det framför allt om tre synsätt som utgår antingen från djurets känslor, dess hälsa och funktion eller hur naturligt det lever. KRAV-grisar får genom djurhållningen utlopp för fler naturliga beteenden och därmed ökat välbefinnande men när man ska väga detta mot den ökade ohälsan blir det svårt att avgöra vad som är viktigast. Det har dock utvecklats ett antal mätsystem för djurvälfärd som inkluderar flera kriterier.

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

Hälta orsakar djurlidande ute på våra mjölkgårdar och är dessutom ett stort ekonomiskt bekymmer. De flesta fall av hälta beror på klövsjukdomar. Som ett bidrag till att öka kunskapen om hur man når god klövhälsa, startades ett försök där 118 årsgamla kvigor i en ekologisk besättning följdes fram till slutet av deras första laktation. Försöket gick ut på att undersöka effekten av gummispalt i lösdriftsgångarna jämfört med betongspalt hos förstakalvare samt utvärdera betydelsen av vilket golvsystem, djupströbädd eller liggbås med betonggångar, förstakalvarna haft som kvigor. I denna tidigare del av studien undersöktes prevalensen av klövsjukdomar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur etisk produktion påverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar på att etisk produktion har en positiv påverkan på den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tänka sig att betala ett högre pris för produkter producerade på etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlätta för respondenterna i enkätundersökningen används begreppet etisk produktion med hänvisning till äggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie är miljövänlig transport och god hönshållning. Studiens resultat redogör för att konsumenter är positivt inställda till att betala ett högre pris för produkter producerade på ett etiskt vis och att etisk produktion är ett produktattribut som påverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är.