Surdegsbrödet har förekommit i den mänskliga historien sedan 7000 år tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste åren frekvent synts såväl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmärksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen är idag konsumentinriktad och endast ett fåtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever på den tuffa marknaden. För att produkten ska sälja är det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pågående forskningsprojekt är en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning på livsmedelsforskning.

Surdegsbrödet har förekommit i den mänskliga historien sedan 7000 år tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste åren frekvent synts såväl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmärksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen är idag konsumentinriktad och endast ett fåtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever på den tuffa marknaden. För att produkten ska sälja är det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pågående forskningsprojekt är en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning på livsmedelsforskning.

Over the past one hundred years, there has been an increasing globalization and industrialization of the food systems. As a result, the distance between the production and the consumption of food has increased, both in time and space and in the minds of people. There is also an increasing concern for the environmental effects of industrial farming and the long distance transportation of food. Sustainable agriculture and efforts to build more sustainable food systems has emerged in opposition to the global food market. The definitions of sustainability usually include environmental, social and economical aspects. To build more localized food systems is seen as one way towards increased sustainability.

Problem: Klockbranschen är idag utsatt för stor konkurrens då tiden kan avläsas på ett eller annat sätt överallt, vilket gör att ett armbandsur inte längre är nödvändigt för att veta hur mycket klockan är. Ur & Penn försöker få armbandsur att uppfattas som en accessoar som varieras efter tillfälle. Konsumtion av klockor påverkas av de värderingar och traditioner som finns i samhället. Att förändra människors värderingar är en process som kan ta lång tid och som troligtvis är kostsam. Är Ur & Penn på rätt väg för att lyckas med sin målsättning?Syfte: Undersökningen baseras på följande frågeställningar: Hur väl uppfyller Ur & Penn sin målsättning? Vilka värderingar ligger till grund för inköp av armbandsur? Hur varierar värderingar beroende på typen av armbandsur? Vilka av dessa värderingar är av störst betydelse för kunder hos Ur & Penn? Av praktiska och resursmässiga skäl har vi valt att begränsa enkätundersökningen till Uppsala.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.

Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling.

When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÅD, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÅD replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva finansieringen av ett köp var ?regelbunden inkomst?, ?plötslig inkomst?, ?sparade pengar? och ?avbetalning?.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

Konfektionsbranschen har sedan tidigt 1900-talat fungerat genom ett massproducerande maskineri som erbjudit ett likriktat utbud till sina kunder, kunder som ansetts vara en enda stor massa, idag har konsumenter en större insikt i sin egen konsumtion och en stor vilja att påverka. Tack vare den tredje industriella revolutionen är ett nytt paradigmskifte på väg, kunden involveras i design- och produktutvecklingsprocessen och resultatet är att en unik produkt kan produceras samtidigt som företaget uppnår stordriftsfördelar genom modularisering, detta kallas för Mass Customization. Forskning visar att kundinvolvering ofta leder till en lojal kund och utifrån detta är uppsatsens syfte undersöka hur konfektionsföretag inom Mass Customization arbetar med att skapa kundlojalitet. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där intervjuer med företagen Tailor Store Sweden AB och Suitopia Scandinavia AB är grunden för informationsinsamlingen. Analysarbetet har en teoretisk syntes som utgångspunkt, syntesen bygger på teorier gällande relationsmarknadsföring, kundanpassningar, hur företag skapar lojala kunder samt e-lojalitet.

Hushållens aktiviteter ger upphov till en signifikant andel av växthusgasutsläppen i världen, och åtgärder för att begränsa deras klimatpåverkan är således av stor vikt.  Trotts att många städer lyckats reducera sina utsläpp av växthusgaser på lokal nivå ger  invånarna istället upphov till allt större utsläpp i utlandet via de varor de konsumerar. Den konventionella metoden för att  mäta  växthusgasutsläpp från  aktiviteterna  i en stad baseras  dock  på ett produktionsperspektiv, där endast de utsläpp som görs inom regionens geografiska gränser inkluderas, vilket innebär att potentiella utsläppsreduceringar  från konsumtion  inte åskådliggörs. I denna rapport beräknas de potentiella utsläppsminskningarna från ett antal klimatåtgärder som kan utföras på individ-  och  hushållsnivå för att minska växthusgasutsläppen. Dessa analyseras sedan ur ett produktions- och konsumtionsperspektiv med syftet att undersöka hur valet av utsläppsperspektiv påverkar möjligheterna till minskad klimatpåverkan på individ- och hushållsnivå. Resultatet visar att det är viktigt att svenska städer betraktar växthusgasutsläppen från hushållets aktiviteter ur ett konsumtionsperspektiv för att kunna åskådliggöra den fulla potentialen hos utsläppsreducerande åtgärder som utförs på hushållsnivå.

 Titel:                           Va´då finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt.

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer. EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.